Feel in the Blogg

Vinterväder med kyla och snö är på gång igen.
Till glädje för en del men ingenting som vare sig katten Felix eller bloggaren gillar…
Felix tittar ut med nosen för att snabbt bestämma sig: Nej!

På dörren ser ni några ditklistrade märken som betyder att jag prenumererar på morgontidningar. Därmed kommer jag osökt in på dagens rubrik, lokaltidningars ansvar – och vårt eget.

Bärgslagsbladet/Arboga Tidning har genomfört en del förändringar nyligen. Illa – tycker en del, bra tycker andra. På Facebook läser jag mest sura kommentarer om ändringarna samtidigt som jag är medveten om att folk är bra på att klaga men sämre på att säga när någonting är bra.

Vilket ansvar har tidningen för innehåll och förändringar?
Har vi läsare något?

Personligen tycker jag att det vore oerhört trist att inte få Arboga Tidning i min brevlåda vardagsmorgnar! Magazin24 i all ära men den kommer endast en dag i veckan och innehåller därmed färre artiklar och nyheter. Magazinet finns på nätet övriga dagar men alla har inte tillgång till den ögonblicksinformationen. Dessutom är det mysigare att knöla ner sig i soffan eller sängen med en papperstidning.

Innan folk börjar säga upp prenumerationer borde inte tidningen kolla vad läsarna tycker? Är inte dialog bra för båda parter? Redaktionen tar reda på vad folk vill läsa, hur mycket förändringar ”man tål” och läsarna får tycka till.

Eller är tidningen maktfullkomlig och kör stilen:  fort men fel?

Själv letade jag febrilt efter familjeannonserna idag igen och fann dem till slut. Förutom ”födda och döda”  och en del andra nyheter tog jag del av det här: Jag brukar tycka att föräldratips och matrecept inte hör hemma i en liten lokaltidning men idag gjorde jag ett undantag. Lax är en favorit och kan varieras i det oändliga. I tidningen hittade jag några spännande tips som kanske kommer att förvandlas till favoriter!

Redan till helgen ska det provas! Laxbitar är enkelt och bra att ha i frysen.

På tal om frys och kyla så stannar katterna helst inne nu.
Här är det fara å färde! Vilda Wilma och Felix nära varandra!

”- Men lugn, om jag uppför mig ordentligt går det bra!”, verkar Wilma säga. Och det gjorde det! 🙂

Själv  har jag lust att göra som coola Curry – krypa ihop på sängen och invänta varmare tider.

Värme eller kyla – oavsett årstid är det roligt att ha en lokaltidning! Vi bör vara rädda om vårt Bbl/AT – men det ska vara ömsesidigt. Inga läsare, ingen tidning – inget jobb för redaktionen och dess medarbetare.
Klicka HÄR och hitta de lokaltidningar som finns i Sverige via Wikipedia. Från Ystads Allehanda till Haparandabladet och där emellan bl.a. lilla Bärgslagsbladet/Arboga Tidning!

Namnsdagsbarnen heter Jan och Jannike! Grattis!

Idag handlar det om associationer. Bloggarens egna – kanske också dina?

Den här fina, men nu ack så tomma chokladasken får mig att tänka på en snäll bror med familj som förärade oss en smakfull julklapp!
Men – associationerna går vidare… Den tomma, fina asken associerar jag till liknande askar men fulla med pappersdockor! När man lyfte på locket till kartongen dök de upp! Småbarn var extra roligt att ha.

Lyckan var stor när veckotidningen innehöll en ny docka och inte bara kläder när man väntat en hel vecka på nästa tidning. 
Min lekkamrat Eleonor och jag brukade träffas med våra kartonger och leka, leka, leka.Tomma chokladaskar blev perfekta hem för dockorna!

Lek med pappersdockor är nära förknippat med dockskåpslek. Tjejigt, tycker någon, men min lillebror ville alltid vara med och leka dockskåp med mig!

Idag har väl pappersdockorna och skåpen ersatts av elektroniska varianter! The SIMS som dataspel.
Bloggaren har naturligtvis som vuxen lekt med dessa dockor… Nya varianter utkommer och en av de senaste jag hittade var SIMS Universitetsliv.

Annat att associera till. Den här bilden:
Korridoren på en vårdcentral i Arboga – förknippar jag med: Blodbussen! Den besökte jag igår och bidrog med blod till medmänniskor som drabbas av sjukdom och olycka. Vill du också lämna blod – läs mer HÄR! Blodbussen från Uppsala Akademiska Sjukhus står för övrigt kvar även idag vid Arboga Station.

Det här kortet hittade jag på Hå-Ge:s Bröd i Arboga: ”Kulinariska stråket”.
Kortet säger inte så mycket – det här är baksidan:
På hemsidan det hänvisas till läser jag, citat:

”Kulinariska stråket drivs av Arboga i Centrum tillsammans med Arboga kommun och med stöd från Leader.
Syftet med Kulinariska stråket är att Arbogas besökare och invånare lättare skall kunna hitta närproducerad mat i våra butiker, caféer och restauranger.
Vår symbol hittar du här och var i Arboga; på hyllkanter, menyer, delikatessdiskar och på bagerier och caféer. Symbolen visar att varan är, eller innehåller produkter som är odlade, producerade eller förädlade inom ett område av ca 10 mil från Arboga.
Här på vår hemsida hittar du vårt producentregister som är under uppbyggnad – vill du finnas med i det kan du kontakta: johanna.ericson@wordings.se, tel: 0709-52 17 36.” 

Bloggaren associerar speciellt till gårdar där djur har det bra och skötseln är ekologisk, gärna KRAV. När jag söker i producentregistret hittar jag några köttproducenter men huruvida djuren på gårdarna har det bra, kan jag inte avgöra.
Eftersom det näst intill är omöjligt att hitta kycklingprodukter utan djurplågeri i Sverige – blev jag glad att finna Hagby Gårdsfågel AB i Västerås. Mer fundersam blev jag när, trots löften på hemsidan med följande citat: ”Våra fåglar föds upp naturligt och etiskt riktigt med tillgång till stora ytor och utevistelse.” – och ”småskalighet”  också läser att förra året slaktades 16000 (!) kycklingar och 3500 kalkoner. Hur småskaligt är det? Var någonstans har alla 20 000 fåglar haft sin utevistelse?

”Leader”- som ”Kulinariska stråket” stöds av gav inga associationer till bloggaren. Via Google läser jag att ”Leader är en metod för landsbygdsutveckling som bygger på lokala initiativ och beslut” och kommer från Jordbruksverket.

Ett av mina barn undrade över den här associationen: Vad är Adhd-pop?? Är tydligen en favorit för tidningen Kupés redaktör.

Almanacksblad associerar till dagens namnsdagsbarn som är Sigurd och Sigbritt!
GRATTIS! Bloggaren associerar direkt till kaffe med dopp och grattiskramar! Kanske till och med en knippe krispiga tulpaner! 🙂 

Vad man kan associera till avslutningsbilden står skrivet i stjärnorna! 😀

Ha en bra dag, säger Vilda Wilma!

Av en slump hamnade jag framför TV4 Faktas program ”Jag dog, men överlevde”. En amerikansk dokumentärserie om människor med nära-döden-upplevelser. Personer som bokstavligen dött men kommit tillbaka och vad de har att berätta. Anhöriga och vårdpersonal finns också med och delger händelseförloppet.

”I Survived” som serien heter i USA visar vanliga människor, unga och gamla, kvinnor likväl som män – som varit med om svåra olyckor eller sjukdomstillstånd och som faktiskt avlidit – hjärtat har slutat att slå.
Vad var de med om under döden? Hur kändes det? Kändes det någonting över huvud taget?

Jag kommer inte att gå in i detalj på de olika fallen men sammantaget för människorna i programmet är ganska lika: De har upplevt en stor frid – och de är idag inte längre rädda för att dö.
Allesammans säger att de fått en gåva – att förstå vikten av livet vi lever. Vad som är värdefullt och inte. Detta tog jag till mig.

Balansen i livet!
Det är inte meningen att slita ut sig på arbete!

Det är inte viktigt att ha nyaste möblerna, ett toppmodernt kök!
Tjusigaste bilen i stan – inte heller viktigt!

Den lilla babyn bryr sig inte ett dugg om fina resan till Thailand! Varför åka långt, långt bort när allt som är viktigt finns här och nu?

Det programmet fick mig att förstå är att livet handlar om känslor, omsorg, kärlek, närhet – familj och vänner. När du ligger på din dödsbädd får du ingenting ta med dig! När du ligger där bör du vara tillfreds med tiden du fick. Vad prioriterade du? Pengar och prylar – eller närhet, kontakt och värme?

Programmet kopplade jag ihop med KBT och mindfulness – närvarande i nuet. Att ta tillvara varje stund. Varje dag är en unik gåva.
Då verkar arbetsstress som går ut över egen hälsa, familjeliv och sociala kontakter oerhört dumt!
Då känns det lätt att välja bort dyra prylar och resor till förmån för det mer livsnära.

Allt det där tänkte jag på när jag drack mitt te och fick dessa visdomsord. Tankarna följde mig när jag vandrade hem till mina gamla föräldrar som bjudit mig på lunch. Bruna bönor och fläsk – hade de tillagat tillsammans – pappa, ganska ovan i köket och mamma, helt blind.
Efterrätten – fruktsallad med grädde ordnades också gemensamt av far och mor.

Denna måltid var mer värd än vilken Nobelmiddag som helst. De timmar vi fick tillsammans viktigast i livet.

Så tänk till! Vad är värt något i livet? Vilka vägar ska du välja?
Du har fått ett liv som du känner till – var rädd om det!
Slösa inte bort viktiga timmar och dagar, månader och år – på fel saker.

Gunnar och Gunder har namnsdag! Grattis!

I morse när jag knäppte knapparna i min blus kom jag att tänka på de olika ramsor som min mamma använde när hon knäppte min tröja som liten.
Änka – fränka – fröken – fru – drottning – brud!

Siden – sammet – trasa – lump!  Lump som unga idag knappast vet vad det är. Slitna, gamla kläder som kasserats och blev till pappersmassa på 1800-talet. Det fanns särskilda lumpsamlare som gick runt bland stugorna. Wikipedia skriver lite om det HÄR!

Ångvagn – stångvagn – dyngvagn – droska – bil!

Slott – herrgård – villa – koja!

En spännande räkning. Vilket skulle man få? Kläder i siden och bli en vacker brud? Eller räckte knapparna bara till en änka i lump?
Blev det färd med ångvagn eller kanske droska mot slottet? Eller räknade knapparna fram att endast en oansenlig koja blev ens lott i livet?

Allt förmodligen för att få den lilla att hålla sig still medan knapparna knäpptes!

När jag sökte efter traditionella barnramsor på nätet hittade jag Sagokistan, en hemsida av Birgitta Cabo Galindo. Här har hon samlat en mängd ramsor av olika slag. En väldigt trevlig sida som du hittar HÄR!

Hur gick det för mig imorse då? Jo, jag blev en drottning i trasor som fick åka ångvagn mot villan! 😀

Erland ska hyllas idag! Grattis!

Igår plundrade jag granen – mer än 1 vecka för tidigt! Trodde jag… Men på Wikipedia läser jag följande:

”Julens avslutande firades längre bak i tiden under trettondedag jul den 6 januari, och Knutsdagen inföll dagen därpå, 7 januari, men båda flyttades under slutet av 1600-talet fram med ungefär en vecka till samma dag, den trettonde. I andra länder firas fortfarande julens avslutande på trettondedag jul.”
Med andra ord var det ganska OK att julgranen åkte ut igår! Dessutom blir det en mix av gammal och ny tradition här hemma eftersom ljusstakarna i fönstren får stå kvar! 🙂

Varför var jag då så ivrig? Jo, granen var visserligen den vackraste vi haft på många år men död, stendöd! Så fort man rörde vid den rasade barren! Försiktigt plockade jag loss all julgranspynt… 
Snart var granen naken. Och golvet under den såg ut så här…

Ni vet väl hur granbarr är! Kilar in sig överallt och snart hade jag barr i håret, innanför tröjan och strumporna var fulla med inborrade små granbarr! 🙁
Men UT skulle den! Dess väg mot friheten syns klart och tydligt…

Sen fick den duktiga granen som gjort sitt vila på komposthögen! 🙂

Julgransplundringen hade bara börjat… Nu följde städningen!
Granbarr överallt! Sopborste och skyffel först och sen dammsugaren! Snart var ordningen återställd och farfar Linde fick åter pryda väggen intill moraklockan! 🙂

Julbockarna och julkrubban åkte med av bara farten. Josef kanske tyckte det var skönt att få krypa ner i jullådan igen. Katten Curry hade av någon anledning fattat tycke för honom, bollat och bitit i honom som om han vore en liten mus… Så skamligt! 😉

Lite snopet kändes det att julen liksom försvann så fort. Som tur var hade jag den här: En bit låtsasgran med ljus! Den fick stråla och skina istället för den utkastade julgranen!

Idag är det alltså Trettondagen och bloggaren som gick upp tidigt fick dela kaffestunden med katten Felix!

Men han kunde ju inte sitta där i sin ensamhet! Det fick bli morsans knä även om han ratade kaffet!
Vad vore livet utan katter!? ”Ett hus utan en katt är inget hem” – så sant!

Trettondagen idag alltså och så här skriver Wikipedia: ”Trettondedagen firas bland kristna till åminnelse av uppenbarelsen av Jesus som Guds son. Västlig kristendom firar på trettondedagen i huvudsak, men inte uteslutande, de tre vise männen som denna dag skall ha kommit till Jesus med rökelse, guld och myrra.” 

De tre vise männen fick i den västliga kyrkan namnen Caspar, Melchior och Balthasar. I andra länder heter konungarna så här:
Appelius, Amerius och Damascus (Grekland), Galgalat, Malgalat och Sarachin (hebreiska), Hormizdh, Yazdegerd och Perozadh (persiska), i Etiopien Hor, Basanater och Karsudan – och på armeniska Kagpha, Badadilma och Badadakharida!
Alla männen precis lika kloka och visa! 🙂

I den svenska almanackan stavas namnen så här: Kasper, Melker och Baltsar!
Grattis killar!

Bloggaren tar vilodag idag och blir dessutom bjuden på lunch av sina kära föräldrar! Bruna bönor och fläsk har utlovats! 🙂