Feel in the Blogg

Söndag idag och dags för predikan. 🙂
Visst hör man ibland uttrycket att något är så vackert att man nästan blir religiös? Jag kände lite grann så när jag tittade på bilderna jag tog från promenaden igår. För att inte tala om hur religiös jag blev av själva promenerandet! 😀 Här kommer lite bilder!

 Bergmansparken i Arboga – utsikt över en isbelagd Arbogaå. Vårtecken på nya bryggan! Katharina lapar sol tillsammans med snälla hunden Humla! När maken Stefan kom ville jag i rättvisans namn låta honom vara med på bild också. 🙂 Jag är inte riktigt säker på att han var helt med på noterna. 😉

En promenad längs med vår å
är fantastisk alla årstider.

Cykelbron vid Åberget

och utsikten mot öster.

In mot stan såg det ut så här: Is! Men det finns hopp! Är det inte just det där hoppet tillsammans med solskenet och plusgraderna som gör religiositeten så påtaglig när man tar in allt det vackra runt omkring.

En livboj!
Hopp om livet! Och visst finns det liv! Videkissar! Sälgen blommar!

Först går jag på norra sidan om ån och sedan på den södra. På den här sidan ån finns också en brygga att sitta och njuta på – precis som Katharina och Stefan gjorde på andra sidan!

En flukt innanför staketet till åhusen på Storgatan.

Arbogaån med omnejd sett från Herrgårdsbron. Vi bor i en vacker liten stad!

Fler borde ta chansen att flytta hit! Arboga har det mesta som man kan behöva och nära till allt annat!
Inom en radie av 5 mil finns Eskilstuna, Västerås och Örebro. Motorvägar – både E18 och E20 går förbi Arboga. Med järnvägen tar det 1,5 timma till Stockholm och Arbogaborna har flera avgångar att välja på eftersom både Mälarbanan genom Västerås och Svealandsbanan via Eskilstuna passerar Arboga!
Göteborg når du med direkttåg på 3 tim och 16 minuter!

Så flytta till Arboga!  Läs HÄR på Arboga kommuns hemsida!
Där hittar du länkar till olika hyresvärdar och mäklare!

Tillbaka på ”mammas gata”! När jag passerat pizzerian gick jag in till Pierre och Gunnar som säljer ”populärkonst”, som de kallar det. Öppet på lördagar!
I den lilla trevliga butiken fick jag en pratstund med killarna men också med Birgitta Alvinzi, en annan konstnär från Arboga. Gå in HÄR för att komma till hennes hemsida och se hennes vackra bilder! Här är en tavla som jag själv köpt av Birgitta.

Mycket kan man se och uppleva genom att ta en promenad! Detta var lite från min runda igår. Det ser lika härligt ut idag! Och jag läser på DN:s hemsida att det blir en kort vinter och en lång, varm vår. Det tackar vi för! 🙂 Men håller också tummarna för att prognosmakarna har rätt…

Men än behöver småfåglarna mat! Väldigt onödigt, tyckte den här killen: För att kontrollera både matte och fåglarna blev ju Felix tvungen att gå ut.
Men fort in igen! I dörren mötte han fegisen Wilma – som kan vara hur vild som helst inomhus men se gå ut när det är kallt – det vågar hon inte!

På golvet innanför dörren låg DN! Den ville jag läsa vilket Felix tyckte var mycket onödigt när han fanns där och ville ha kel…

”- Där ska vi läsa!! ”Matte pekar! Men, vad bryr sig katter om nyheter!? Det här var bättre, tyckte Felix. Nu måste matte bry sig om honom istället för att glo i en dum tidning…

Det här var det som fångade min uppmärksamhet: ”Glöm din oro för pensionskrånglet lägg fem minuter på att läsa det här”.
Nja, jag undrar jag – om min oro stillas… Summan pengar jag får i pension lär nog inte ändras även om jag förstår krånglet bättre – och det är där min oro ligger!
Jag hittar inte artikeln ännu på DN.se men gå in HÄR för att läsa annat om pensioner i tidningen.

Njut av solskenet och ta tillvara dagen! Så vackert att man nästan blir religiös…
Vacker var också buketten jag fick för snart 14 dagar sedan av mina älskade barn. Nu har tulpanerna vissnat men Alla-hjärtans-dags-buketten står sig än
– delar av den i alla fall!

Njut, lev – och låt leva…

Än är det inte ens mars månad men vi här i Västra Mälardalen börjar ändå tro att våren redan anlänt! Ni har väl sett ljuset! En lite suddig bild från himlen igår när solen gick ner. Vilket ljus!

Och imorse! Härligt! Hoppas det får vara så här nu så att det inte blir bakslag och Kung Bore kommer sättande igen och ruskar av sin mantel så att världen åter täcks av snö och is…

Visst blir man glad! Lycklig och hoppfull! Man vill leva! Lev och låta leva! Men det gäller inte för alla varelser i vår Herres hage av någon märklig anledning… Klipp ur lokala Arboga Tidning. ”Skyddjakt” – tillåt mig skratta om det inte vore så absurt! 
Så här läser jag om s k skyddsjakt på Wikipedia: Skyddsjakt på vissa djurarter som anges i Jaktförordningen får ske när det är nödvändigt för att förebygga skador.
Jaha, och vilka skador ha vargarna i Västmanland åsamkat? Det står nämligen så här också: Om något av rovdjuren björn, varg, järv eller lo angriper ett tamdjur (eller om det finns skälig anledning att befara ett sådant angrepp) får tamdjurets ägare eller vårdare döda rovdjuret under vissa förutsättningar, bland annat att det inte räcker att skrämma bort rovdjuret.

Jag undrar verkligen hur pass mycket man försökt ”skrämma bort” vargarna i länet? Skrämma – på olika vis. Pinsamt är bara förnamnet på den subjektiva och upprörande rovdjurspolitik som förs i det här landet.

Man har inte lyckats fälla någon varg, läser jag också. Trots att det tydligen dräller av vargar i trakterna här omkring så lyckas inte jägarna döda en enda en – trots att man dessutom jagar via helikopter! Jakt med helikopter är fruktansvärt!!

Som om inte detta vore nog så invaderas vi här i Västmanland också av lodjur!  De fullkomligt kryllar runt stugorna och därför ska nu 5 lodjur få skjutas. Läs HÄR i Bbl/AT!    Skrattretande – visst – om det nu inte vore för att skrattet fastnar i halsen… Sen ska det visas upp! De duktiga karlarna med sina hundar har lyckats döda ett enda stackars lodjur! 🙁

Det ska gärna visas upp lite kränkande också! Visa vem som har makten! Avskyvärt!
(Fotot ovan är taget från en annan bloggerska, Selina, som också värnar om djur.)

Nej, dumma människor har bestämt att trots den livsbejakande och hoppfulla vår vi går till mötes så gäller det inta alla. Det måste bli ett slut på detta cyniska, inkompetenta sätt att bedriva rovdjurspolitik!

Jag försöker genom Miljöpartiet i Västmanland att få till en informations- och debattkväll men på rätt nivå.
En kväll där allmänheten får veta allt om framför allt vargar. Om deras beteende, hur man kan läsa av djuren, var vargen håller till någonstans i vårt län och kanske framför allt hur man vet att det faktiskt är en varg man har i närheten. Tolkning av vargspår men också hur man kan se till att vargen inte kommer närmare boningshuset.

Sen ska det till en debatt – men på den nivå där den bör föras – regeringsnivå. Majoriteten vs oppositionen! Inte en massa pajkastning mellan jägare och vargkramare – det leder ingenstans.
Vi får se om det går att styra upp en sådan informationskväll. För att få slut på hysterin. Lägga det hela på rätt nivå. Hjälpa de som är rädda – och leva, men också låta leva.

När jag var liten berättades det dumma sagor om ”stora, stygga vargen”. Men det fanns också en annan liten varg. Disney’s Zeke varg hade en son – lilla röda vargen. Det var väl någon som kom på, Walt Disney själv kanske, att det var lite fel det där med stygga vargar. Fär Lilla vargen var en snäll varg som gärna umgicks med de tre små grisarna!

Istället för idiotiska nätverk med rädda människor typ ”Rödluvan och mormor” så borde vi kanske starta ett med Lilla vargen som symbol!?

Eller ännu hellre – sluta tro på sagor och komma ut i verkligheten! En av många faktaböcker jag hittar är denna av Sven A Melin: ”Vargen för och nu” – fakta och sägen om ett rovdjur som hotas av utrotning i Sverige.

Varför inte våga förändring? Tänka lite nytt! Satsa på ett Varg i Västmanland! Safaris med tillhörande logi på några av alla konferensanläggningar och värdshus som finns! Lokala producenter får ett uppsving – Västmanland sätts på kartan! Turism och näringsliv blomstrar!  Vargsafari – i Västmanland. Klipp ur Bbl/AT och tidigare publicerat på min blogg 18 februari.

LEV! Och LÅT LEVA!

Ni skrikande rädda som vägrar ta in information och anpassa er till en förändrad omvärld är egentligen bara värda en tröttsam gäspning.

Boring…

Nu är det glädjeyra i Ankdammen! Surputtarna gnäller och undrar varför det är ett sådant rabalder över tillökning i kungahuset. Men dom har inte fattat grejen! Att ta tillvara varje tillfälle till glädje! Alltid se en chans till lite fest! Guldkant på en annars rätt grå tillvaro! Precis som jag sa till reportern som ringde sent igår kväll från Arboga Tidning och ville veta om det var sant att jag hissade flaggan igår! ”Guldkant på tillvaron”!

Precis om det står i den lilla notisen i dagens tidning tog jag tillfället i akt att fira ordentligt när jag förutom prinsessfödsel också hade en personlig händelse att fira!
Vad gör man när Hå-Ge:s har två sorters princessbakelser att välja på?
Jo, man tar båda förstås!

Sen direkt hem till mor och far som blev förbluffade över två sorter att välja mellan – men ack så glada! Champagne blev det också! Den fick pappa öppna!
Mamma var rädd för korksmällen – jag med! 😀 Bakelser och champagne mitt på dan en torsdag – inte illa! Det är guldkant det! Skål!

Glädjeyra! Glädje över prinsessfödsel, över solen som skiner, över våren som kan anas, över lyckliga händelser i den egna familjen! Ta varje tillfälle i akt att le, vara glada och fira lite!

Annat som firas är att bilen nu är lagad och färdigbesiktad! Det gjordes av de här herrarna! John och Janne Liess! Dom driver Arboga Bilservice på Jädersvägen. Långt, långt bort på Jädersvägen – där Meken låg en gång i tiden – håller far och son Liess till!
Tornet kan vara ett riktmärke för den som vill leta sig till en bra och billig bilverkstad!

 Janne Liess skjutsade och hämtade också – förutom att serva bilen! Heders! För er som vill anlita Arboga Bilservice – slå en signal på 0589-100 60!

Annat som ger glädjeyra är två tjejer – Helen och Helena!! Dom har hittat drömstället för ett café i centrala Arboga, skrivs det i Arboga Tidning, och jag håller med fullständigt! Den gamla gården med adress Ahllöfsgatan 14 ligger bakom!
Bakom Konsum, bakom Hå-Ge:s – men jag är säker på att ”Café Två Skator” inte alls kommer att kännas ”bakom” i framtiden! Det kommer att vara en del av Arbogas framsida – skriv upp det!!
Nyss hette stället Alfagården men där har bloggaren också gått med sina barn på Öppna förskolan en gång i tiden. Jag har länge gått och sneglat på det här fantastiska huset med sin fina trädgård som bara stått där tomt och oanvänt. Tur att detsamma gäller Helen Segerstedt och Helena Sundqvist som nu anser sig hittat ett drömställe!
Dock tycker jag stället borde heta bara ”Café Skatan” – det låter bättre i munnen på olika vis! Lycka till Café Skatan!!

En vacker dag igår – denna dag med möjlighet till all slags glädjeyra!

Imorgon blir det inte bakelser utan andra bullar!

NJUT! VAR GLAD! TA TILLVARA STUNDEN!

Myspys med katten Curry är också glädje!

Flaggan hissades imorse! Fr om nu kommer den här dagen att vara allmän flaggdag! 23 februari!  It´s a girl! Det blev en flicka! En ny liten sessa är född!

  Victoria och Daniel fick en liten dotter kl 04.26 imorse och jag gläds med dom!!

Jag grät en skvätt när jag läste nyheten på min Iphone i sängen i morse. Jag tänkte rörd på hur det var när mina egna barn föddes. Här min egen lilla dotter också född en vårdag:  Vilken fantastisk känsla det är och hur otroligt mycket det betyder!
Jag tänkte också på hur mor- och farföräldrarna ska känna? Silvias tankar och känslor. Och jag tänkte på hur jag själv kommer att känna den dag jag får mitt första barnbarn.

Det var för mig självklart att gå ut och hissa flaggan denna morgon! Den lilla prinsessan kom med våren! Vattenpölar och solsken!
Spirande hopp när träden knoppas
– och snödropparna lyser upp rabatten!

Samtidigt kan jag ändå inte låta bli att tänka på hur gammaldags det är med monarki. Ett modernt land som Sverige borde inte ha ett kungahus.
Jag funderar på hur Victoria och Daniel känner? Om de vill att deras lilla nyfödda flicka ska drillas in i ämbetet som blivande statschef? Det är ju en liten kronprinsessa som är född. Eller vill dom att den lilla ska få vara ett helt vanligt barn?

Prinsar och prinsessor hör väl till sagorna och ska väl inte karaktärisera ett land som Sverige?? Men en dag som idag tycker jag inte vi tar upp frågan mer. Tids nog kommer den på tal och jag hoppas och tror att de nyblivna föräldrarna har en hel del att säga i sammanhanget.

All lycka och välgång tillönskas den lilla familjen!
Personligen hoppas jag att den lilla får tilltalsnamnet Lovisa! Det är ett traditionellt drottningnamn som  dessutom ligger rätt i tiden. Att min egen lilla prinsessa har det namnet har naturligtvis stor inverkan på min åsikt! 😉

Har du varit med om livstycke och strumpeband? Nu menar jag inte den kinky varianten utan det underklädesplagg som var faktiskt det enda som fanns tillgängligt en gång i tiden! Det här: Bloggaren som ändock inte känner sig uråldrig hade sådana i småskolan. Jag minns hur trickigt det var att fästa strumpebanden, särskilt de där bak på livstycket. Inte helt lätt för en liten 7-åring.

Mina föräldrar berättade om en typ av byxor som småflickorna hade under klänningen när det var som kallast – men då talar vi 20-30-tal.

Så småningom kom de s k kalasbyxorna och de blev så här ”vågat mönstrade” med tiden… De kunde klia något förfärligt! Förmodligen hade brorsan långkalsonger men det var väl ingen som kom på tanken att också flickor kunde använda detta mindre kliande plagg. Långärmad tröja och långkalsonger var väl uteslutande män som bar av något märklig anledning. Kvinnfolket fick väl frysa! Eller hålla sig inne vid spisen där det var varmt…

Till skolfesten när man skulle vara fin fick jag s k höfthållare och nylonstrumpor. Inte särskilt bekvämt och sen alla maskor som gick på strumporna!

UNDERBART var det när den s k strumpbyxan kom! Även om det gick maskor på dessa också så var de mycket bekvämare! Så småningom blev de billigare men också tåligare så att en maska på strumpan inte blev en katastrof.

Ville man vara lite farlig köpte man strumpbyxor med söm! Men det talade man inte om för mamma! Av någon outgrundlig anledning skulle strumpor med söm vara mer förföriskt och ekivokt än de utan.

Sommartid slapp man som barn de besvärliga, kliande plaggen. Då var det knästrumpor som gällde! Vita!

Så här skriver Wikipedia om strumpbyxornas historia, citat:
På 1920-talet blev kjolarnas längd tillräckligt korta för att visa ett stycke av kvinnorns ben och det klädesplagg som täckte dessa var utelutande strumpor gjorda av silke eller konstsilke (mer känt som rayon). Även långt tidigare hade dock kvinnor burit silkesstrumpor. Ett nytt revolutionerande material kom dock 1939 som fick namnet nylon.

De allra första strumpbyxorna tillverkades 1956. Ursprungligen var strumpbyxorna, som då kallades ”kalasbyxor”, ett plagg för små flickor medan vuxna kvinnor bar nylonstrumpor. Från omkring 1967 blev dock strumpbyxorna vanligare även bland kvinnor i Sverige, bland annat därför att kort-korta minikjolarna gjorde att strumpebanden syntes, om man använde vanliga nylonstrumpor. Därmed började strumpebandshållare och gördel bli mindre vanliga.

Under 1990-talet minskade strumpbyxans användning delvis, men fortsatte att användas vid fest och många arbetsplatser. Strumpbyxan försvann heller aldrig som vardagsplagg och har alltid funnits i Paris modesalonger. Under 2000-talet har strumpbyxor fått något av en renässans. Det gäller inte minst något grövre strumpbyxor , inte minst svarta i polyamid eller lycra som blivit mycket vanliga.”

Läs mer på Wikipedia genom att klicka HÄR!

Med allt som hände under 60-talet med rödvinsvänster, frihet och kastade behåar kom också velourplaggen! På 1970-talet uppstod begreppet ”verlourpappor” – nedsättande om män som tog ansvar för sina barn. Resten vet vi.

Tack och lov för strumpbyxor och mjuka plagg! Men tyvärr är tendensen på väg att svänga tillbaka för de s k velourpapporna. Nu ska mannen åter försörja familjen medan kvinnan stannar vid spisen och serverar rosa muffins i parti och minut.

Det är bara att jobba på mot de negativa trenderna och få folk upp på banan igen – mot ett solidariskt, jämlikt och barnvänligt samhälle.
Men nu kom jag en lång bit ifrån strumpebanden – även om det kliar rejält just nu.

Så över till något helt annat! Vädret! Så här vackert tedde det sig igår utanför gamla ”Pastors” i Arboga!

Och här – hörnet Borgaregatan – Engvallsgatan! Vårlikt så det förslår! Och hela tre semlor blev uppätna igår av bloggaren – fettisdag som det var!

Idag är det otroligt halt ute! Nattens kyla har gjort att allt det blöta från igår blivit till farlig is. Farlig för biltrafikanter och promenerande. Så se upp idag när ni är ute och far!

Avslutar med en kattkram på morgonen!
Wilma och Curry!