Drug preguntas

Missräkning! Sista rättegångsdagen

Lokalt, Sverige & Världen 2 Kommentarer »

Det blev en snopen avslutning på dagen i Västmanlands Tingsrätt. Slutpläderingen genomfördes och under dryga två timmar fick målsägare, åhörare m fl invänta beskedet – som skulle bli ett avgörande: skyldig eller inte skyldig.
Men inget beslut lämnades. Istället kom beskedet att juryn behövde mer tid och att ett svar eventuellt kan förväntas under morgondagen. Tills dess hålls den tyska kvinnan kvar i häktet.

Jag närvarade under hela dagen och har följande kommentarer om den sista rättegångsdagen:

Frieda Gummesson, åklagare, inledde dagen med ett slag mot media. Hon framhöll att rättegången behandlats och kommenterats ungefär som en fotbollsmatch. ”Det här handlar om Max och Saga” sa Frieda Gummesson. Hon sa vidare att i detta mål finns ingen vinnare – bara förlorare.

Frieda Gummesson radade upp alla indicier som ligger till grund för hennes yrkande på livstids fängelse för den tyska kvinnan alternativt rättspsykiatrisk vård.
Den tyska kvinnan har motivet (besatthet och svartsjuka), har tiden (kvinnan har bevisligen befunnits i Arboga i januari, 12, 14 och 17 mars), har möjligheten (genom den information hon skaffat sig) och har tillgång till mordvapnet (en hammare som fattats från det rum hon hyrde).
Frieda Gummesson anser att mordet är väl planlagt genom besök/rekognoscering i Arboga, kartläggning av familjens tider samt foton på hemmet i Arboga som hittats i tyskans dator.
Frieda Gummesson pekar också på den rad av lögner som den tyska kvinnan framställt och som en efter en kunnat avslöjas.

Frieda Gummesson läste några av de dagboksanteckningar som tyskan gjort och som bl.a. lyder:
”jag gråter när du lever det liv jag ville dela med dig – inte särskilt smart att berätta det för mig”,
”de jävlarna som tog min älskling”,
”här från kullen kan jag se min förlorade värld”,
”din hora suger av dig på födelsedagen” (sänt till Emmas sambo på hans födelsedag),
”break a neck” intill adressen till familjens hem i Arboga.

Frieda Gummesson ifrågasätter också minnesforskare Sven-Åke Christianssons kategoriska misstro mot Emmas minnesbilder från dagen och kvällen för mordet. Hon efterfrågar lite ödmjukhet och säger ”allt stämmer inte med klinisk vetenskap”.
Emmas minnen har bevisats stämma ifråga om mailkonversation samt barnprogram på TV strax före 19 på mordkvällen. Varför det då inte kan vara möjligt att hon kommer ihåg vem som knackade på dörren och sa ”Hi, I’m ….”, tycker också jag är mycket märkligt.
Emma har också kunnat berätta hur hon låg efter att hon blivit attackerad – vilket visat sig stämma med vad ambulanspersonalen senare sagt.

Tillkommer gör den mängd av vittnen som sett en person med samma längd, samma gångstil och samma kroppshållning som den åtalade tyska kvinnans.
Bl.a. finns ett vittne som sett en person med motsvarande beskrivning på uppfarten till Emmas bostad. En person som då vittnet upptäckte henne – avvikit bortom gården.
Emma har i vittnesmål uppgett att hon sett en skugga passera förbi på baksidan av huset vid samma tidpunkt.

Målsägarbiträde Marie Fredborg kompletterar sen och nämner bl.a. att den andra minnesforskaren Jörgen Borg sagt att han inte motsätter att Emmas uppgifter är riktiga.

Marie Fredborg påtalar också att Emma inte varit medvetslös då hon hittades den 17 mars. Detta har kunnat bekräftas av såväl ambulanspersonal som Universitetssjukhuset i Örebro dit hon fördes. Därmed är det också styrkt att Emma kunnat höra och se vad som hänt omkring henne.

Marie Fredborg ifrågasätter också S-Å Christiansson och berättar att dagen för minnestesten var dagen efter att Emma tagit farväl av sina döda barn och att hon mått mycket dåligt.
Något som också förundersökningsledare Anders Pommer meddelat Christiansson. Enligt Marie Fredborg hade dock Christiansson ”bråttom för att han skulle med ett tåg”(!).
Sven-Åke Christiansson kände heller inte vid testtillfället till att Emmas hörsel var nedsatt – något som Marie Fredborg också tror kan ha påverkat testresultatet.

Även Marie Fredborg anser att den tyska kvinnan ska dömas för mord och mordförsök.

Kari Skönebrant, målsägarbiträde för barnens pappa, vidhåller också att det är ställt bortom allt rimligt tvivel att den tyska kvinnan är skyldig.
Kari Skönebrant säger: ”Det finns ingen annan hotbild än från NN” (den tyska kvinnan). Han anser att den tyska kvinnan målmedvetet arbetat för att hitta tillfällen för sitt dåd. Han räknar upp alla de lögner som den tyska kvinnan lämnat och att hon vid besvärande frågor försökt ändra och ställa till rätta.
Skönebrant berättar också att på den tyska kvinnans dator i Tyskland har man funnit att hon letat upp artikeln om morden på DN den 18 mars. Kari Skönebrant undrar hur den tyska kvinnan kan veta om denna händelse nere i Tyskland – om hon är oskyldig…

Efter lunchpaus är det försvarsadvokat Per-Ingvar Ekblads tur. Han säger att antalet indicier och hypoteser inte talar för en fällande dom. Att det är kvaliteten inte kvantiteten som är det viktiga.

Han påstår att Emmas utpekande av den tyska kvinnan är felaktigt. Att hon genom interna och externa kontakter fått vetskap om den tyska kvinnan och händelserna. Att ”samtalen har filtrerats” då Emmas sambo fört vidare till polisen det Emma berättat och börjat minnas.

Per-Ingvar Ekblad påtalar den tyska kvinnans fläckfria förflutna. Samtidigt säger försvarsadvokaten något som motsäger honom själv, enligt min åsikt. Ekblad är förvånad över hur åklagarsidan i sin uppfattning om den tyska kvinnan ”pendlar mellan en planerande människa och en idiot”.
I mina öron är det precis så som en psykopat agerar!

Vad gäller hammaren säger Per-Ingvar Ekblad att tyskan ”på skoj” pratat om den med sin tyske vän och att hon inte kunnat bindas till den hammare som hennes hyresvärdinna saknat.

Skorna avfärdar Ekblad med att de inte behöver vara av typen VAN:s utan plagiat – och att 1 miljon människor i Sverige har storlek 40-42 på sina skor.

Per-Ingvar Ekblad upprepar ofta orden ”det går inte” och att det är frågan om ett ”mycket, mycket, mycket allvarlig brott”. Han frågar: ”Varför skulle NN mörda två barn?”
Min kommentar är: Det var tänkt att alla runt den tyska kvinnans tidigare pojkvän skulle utplånas – alltså även Emma.

Vad gäller åklagarsidans anmärkning om att det inte finns någon alternativ gärningsman – skyller försvarsadvokaten på Emma och familjens surfande på Internet! Att en gärningsman genom hemsidor kunnat hitta Emma plus barnen och bestämt sig för att mörda dom.

Per-Ingvar Ekblad yrkar på att åtalet ogillas och att hans klient ska försättas på fri fot.

Därmed blir det åter paus. En flera timmar lång paus som slutar i en oönskad överraskning: det meddelas inget beslut!

Vi står där alla som frågetecken. Känner det som om luften gått ur oss. Det gäller nog såväl anhöriga, pressfolk som övriga åhörare.

Med skräckblandade känslor hade vi gått in i hörsalen – bara för att få beskedet att det inte blir något besked…

Då jag så småningom frågar Kari Skönebrant säger han att beskedet faxas till advokaterna. Faxet är då en offentlig handling och kommer förmodligen att snabbt snappas upp av media.

Förvirrade, förtvivlade, fundersamma åkte vi hem.

Nu hoppas jag bara innerligt att besked kommer imorgon förmiddag! Att det blir ett besked som gör att mycket hårt drabbade familjer kan få en smula andrum och lugn.
Och så att vi andra också kan sova lite lugnare om natten.

***

Här några foton från den nya Tingsrätten i Västerås:

Utsidan

och inuti


Hörsalen där vi satt och följde förhandlingen via videoupptagning.
Clas Svahn på DN är redan i full gång med jobbet på morgonen.
Sen var salen inte alls så här tom… Det var knökfullt och extrastolar sattes in.

Till slut en bild på förundersökningsledare Anders Pommer!

Här i samtal med en journalist.
Visst ser han precis ut som en riktig TV-deckare!? En sådan där skicklig och snygg kriminalare i någon TV-serie eller biofilm!
Han ÄR duktig också. Om han är snygg får ni själva avgöra. Vad jag tycker – får ni gissa.

SKYLDIG eller ICKE SKYLDIG?

Lokalt, Sverige & Världen 3 Kommentarer »

Igår kunde man på TV4 höra Leif Silbersky tala om att den tyska kvinnan troligen blir friad. På TV4:s texttvsidor stod: ”Experterna tror att tyskan frias”.

I dagens DN står följande: ”Experter: Tyska kvinnan kan fällas på indicier.”

Precis helt olika åsikter från experthåll alltså vilket visar vilken prekär situation denna rättegång hamnat i.

Polisen säger sig vara helt säker på att den tyska kvinnan är den som mördat de två barnen från Arboga och svårt skadat deras mor. Men inga bindande bevis finns. Ska indicierna räcka?

Vi får se. Jag hoppas och tror att rättvisan måste segra! Idag åker jag till Västerås för att avlyssna slutpläderingen i Tingsrätten.

Mer ikväll från den.

Små änglar – vila i lugn och ro. Ni kommer att få upprättelse. Kram!

Turista i Stockholm = fruktansvärt dyrt…

Lokalt, Sverige & Världen 4 Kommentarer »

Dottern och jag besökte huvudstaden i så där 24 timmar och pengarna vi la ut på den trippen hade säkert tagit oss till en solig strand i Grekland… Sverige är DYRT och Stockholm verkar dyrast av de dyra!!

För att hålla viss koll på budgeten bodde vi på vandrarhem – Fridhemsplans Vandrarhem. Nära T-bana och mitt i smeten kan man säga.
Dyrare än andra, vanliga vandrarhem (förstås) men betydligt billigare än hotell! Som medlem i Svenska Turistföreningen fick jag en viss rabatt. Dottern, som icke-medlem, fick betala fullt pris. 850 kr för rummet och sen 50 kr/st för lakan och handduk (vi ville inte släpa på en massa bagage) och 60 kr/st för frukost. Totalt 1070 kr…

Nästa prischock blev T-banan. 40 kr/st för en resa 4 stationer!! För 80 spänn hade vi nästan kommit tillbaka till Arboga med tåget! När vi på kvällen fipplat med en automat för att ta oss hem då T-banestationen av obemannad upptäckte vi att det bara var att gå rätt igenom spärrarna… Då hade redan ytterligare 80 kr rykt…

Detta gick ju bara inte! Så dagen efter sökte jag upp ett SL-ombud och fick veta att man kan köpa ett 24-timmarskort och åka fritt i 24 timmar – både tunnelbana och buss. 100 kr! ”Jag köper det!” utropade jag. Men dottern skulle ju också ha – som tur var är hon under 20 – så det blev 60 kr för hennes kort. Men då hade vi alltså gjort av med 320 kr bara på resor INOM Stockholm…

Men tillbaka till början:
Väl framme i Stockholm lyckades jag ta oss via t-banan från Centralen till Fridhemsplan!
Helt befriad från lokalsinne frågade jag sen en äldre man utanför Fridhemsplans T-banestation var Fridhemsplan låg? ”Det här ÄR Fridhemsplan” sa den lätt förvånade mannen. Jag började då babbla på om ”småstadsbor i storstan” och att vi skulle till Fridhemsplans Vandrarhem. Han erbjöd sig att följa oss dit. (Var väl rädd att vi skulle virra bort oss inom kvarteret…). 3 minuter senare var vi framme och vi tackade den rare mannen som sa sig vara från en trakt i Finland där dialekten påminde om gotländska! 🙂

Så här såg vårt rum ut på Fridhemsplans Vandrarhem:

Helt OK och t o m TV (som vi aldrig använde)! Den mysiga grönskan utanför fönstret fick mig att fantisera om att det snart tittade in en färggrann, exotisk fågel genom rutan! 🙂
Oteknisk som jag är letade jag länge på tangentbordet som fanns nedanför TV:n, för jag förstod att det måste gå att använda det hela som PC också. Jag hade tänkt att kolla tågtider. Klarade det inte…
När vi checkade ut hörde vi receptionisten säga till en annan gäst: ”Kanal 24 är Internet”.
Tänk om personalen varit så smart att de på varje rum satt en skylt om att via kanal 24 når du Internet…

Sen funderade jag på följande märke: Det satt på dörrar som jag förmodade ledde till toaletter i korridoren. Jag undrade om det var ”herrarnas” eftersom jag på något konstigt sätt kom att tänka på en kondom… Dottern tyckte jag var helt knäpp och undrade om jag var helt sexfixerad (vilket jag inte är!). När hon sen sa att ”det ser du väl att det är en toalettstol” – så såg ju jag det också…
Men jag är så van vid de där skyltarna med en i kjol och en i långbyxor som visar ”damernas” resp ”herrarnas”. Plus att jag var ovanligt förvirrad denna kväll…

Innan den stora föreställningen – som var anledningen till Stockholmsresan – skulle vi äta. Vi valde en japansk restaurang förstås! Dottern är sen över 10 år helt såld på Japan och jag älskar sushi så valet var enkelt. Dessutom fanns en sådan restaurang precis runt hörnet från vandrarhemmet!


Dottern – redo för sushi!

Smaklig måltid! Och det var det! Underbart gott! MEN DYRT!! För måltiden plus dryck och dricks betalade vi 475 kr!! Inte direkt som på MacDonalds…

Där vi satt ute i solskenet (!) och åt den härliga maten fick vi syn på följande:
Vad vara detta??


En luftballong över staden! Jag tyckte det var härligt att TITTA på den medan dottern skulle ha gett allt för att få åka med… Jag skulle ha betalat för slippa…

I nästa blogg ska ni få veta målet för vår resa! Måste bara ladda hem ett par bilder från dotterns kamera först. Här är en liten vink om anledningen i alla fall:

Musik för Max och Saga

Lokalt, Sverige & Världen 4 Kommentarer »

Jag vet att Lina Mattsson skrivit en sång till Max och Saga, de små barnen som mördades i Arboga i mars.
Det finns även fler som gjort musik tillägnat de båda barnen. Någon skrev tidigare på bloggen att behållningen för de skivor hon sålde skulle oavkortat gå till Emmas insamlingskonto – och det har kommit in pengar från cd-skivor, vet jag.

Ni som har skrivit och gett ut musik tillägnat de två barnen i Arboga – kan ni skicka en kommentar på denna blogg och meddela hur jag och andra kan köpa er musik!


Gullebarn, hjärtebarn, änglabarn…

När jag gick över kyrkogården den där dagen när jag tog fotot ovan så svepte en vind iväg en vissen blomsterklase av hortensia. Då flög följande sång av Bob Dylan in i mitt huvud, här en bit av texten:

How many times must a man look up before he can see the sky?
Yes ’n how many ears must one man have before he can hear
people cry? Yes ’n how many deaths will it take till he know
that too many people have died?

The answer my friend is blowing in the wind, the answer is
Blowing in the wind

INGEN RÄDDER FÖR VARGEN HÄR!?

Sverige & Världen Inga Kommentarer »

”Ingen rädder för vargen här” sjöng man när jag var liten. I den amerikanska versionen går texten ”Who’s Afraid of the Big Bad Wolf”.

”Big bad wolf” – stora stygga vargen – så typiskt! Elakt, farligt djur = rent nonsens!

Nu är det åter klappjakt på varg i Sverige – sanktionerat av Naturvårdsverket(!) – denna gång i Bohuslän. En alfahanne påstås ha rivit över 60 får.

Intressant!
HUR vet man att det är just denna varg som rivit så många som 60(!) får?
Och HUR gör man för att döda just den rätta vargen?
Och VARFÖR sköter inte fårägare sina djur bättre? Det finns vargstängsel som sätts upp av idella grupper – se Svenska Rovdjursföreningens hemsida HÄR!

Den svenska regeringen måste sätta stopp för denna slakt av varg, lo, björn och andra rovdjur! Och inte tillåta lokala länsstyrelser fullproppade med jaktvänliga beslutsfattare som går jägarna till mötes genom att bevilja ”skyddsjakt”.

Urlöjligt ord – skyddsjakt! SLAKT är vad det är!
Det är jägarna själva som satt det naturliga kretsloppet ur funktion! När det blir brist på mat för rovdjuren p.g.a. jägarlycka så går rovdjuren på tamdjur!

Detta är saxat ur Svenskan idag: ”Naturvårdsverket har beslutat att kraftigt höja antalet björnar som får skjutas – totalt handlar det om 233 björnar vilket är en ökning med 49 stycken jämfört med förra året. Redan vid femtiden på morgonen sköts första nallen, en hona, i Voxnatrakten väster om Edsbyn, rapporterar SR Gävleborg.”

Uppmärksamma ordet ”nalle” i texten – ”på morgonen sköts första nallen”. Björnar är gulliga nallar och inte ”stora och stygga” som vargar. Å andra sidan hjälper det inte vilka barnramsor vi drar till med – jägarna regerar i alla fall!

Svensk rovdjurspolitik är en skam!

Gå med i Svenska Rovdjursföreningen genom att klicka HÄR!
Du kan också ansluta dig till Föreningen Nordulv (OBS starka bilder) genom att klicka HÄR!



Premium Wordpress Themes by Natty WP. Web Hosting
Images by our golf tips desEXign.