Drug preguntas

FN-dagen firar 60 år!

Lokalt, Sverige & Världen Inga Kommentarer »

Vet ni att det är FN-dagen idag och därmed allmän flaggdag!?

1948 instiftades högtidsdagen som kom till för att främja syftena, målsättningarna och resultaten som FN står för internationellt.

Jag har självklart hissat flaggan på vår gård! Vi firar även grannen David som har födelsedag just idag. GRATTIS DAVID!
Födelsedag skulle även min svärfar haft om han levat. Så 24 oktober är viktig hos oss på Glasblåsargården.
Vinden friskar i idag och det får alla flaggor att synas jättebra!

Igår bakade vi – dottern och jag! Det är alltid lika roligt att baka bullar!
Jag kan avslöja att äldste sonen som fyller år nästa lördag kommer att få en påse bullar när han uppvaktas. Vad går väl upp mot mammas goda kanelbullar!? 🙂

Idag ska jag vara mycket ute på vägarna. Först till Västerås och sen till Vadstena och tillbaka igen. Jag är väldigt glad att det inte är halt ännu. Snart kommer den osäkra tid då man liksom överrumplas av att gator och vägar fryst till is. Ingen rolig upplevelse och det är märkligt hur förvånad och rädd man blir varje år!

Avslutar med en korg bullar! Smaklig spis!

Tidig morgon i Arboga

Lokalt Inga Kommentarer »

07.40 gick jag ut imorse!

Solen var på väg upp och det kom rök ur munnen. På sina håll har det nog varit frost i natt.

Östra Nygatan i morgonljus.

Även Stureleden målas vacker av den tidiga morgonsolen.

Ån är alltid lika tacksam att ta bilder på. Här följer några fler, fotograferade under min promenad.

—

Efter Kungsörsvägen ligger detta bostadshus:

Huset ligger på den plats där jag föddes – Arboga BB.
Så småningom blev det sjukhem för gamla och jag städade där några somrar i tonåren. Tänk hur minnet lever kvar. Jag kan gå genom gamla sjukhemmet precis som förr – i tankarna. De två våningarna med gamla och sjuka, uteplatsen som var så vacker där de gamla kunde dricka eftermiddagskaffet soliga sommardagar. Längst upp på vinden hade vi städerskor vårt tillhåll – Margit, Aina och jag. Det var många trappsteg upp för att få sig en paus med kaffe. Men vi gick den gärna och satt sen och pratade om ditt och datt. Dessa äldre kvinnor kom att betyda mycket för mig.
Nu är huset rivet men minnena finns kvar.

Längs åkanten såg jag något som rörde sig.
Kanske svår att upptäcka – men det lurar en randig katt bland grästuvorna! På jakt efter frukosten kanhända.

Från cykelbron vid Stenlöpet fick jag denna bild. Visst ser det både romantiskt och lite mystiskt ut!?

Sen måste jag ge en liten känga igen till kommunen men även till Banverket.

Här kan vem som helst fritt promenera in på spårområdet! Inte alls bra!
OCH jag har meddelat både Arboga kommun och Banverket om det raserade staketet. Det är flera år sedan men staketet är inte åtgärdat. Det hänger mer än någonsin nu.
Ska det först behövas en olycka??

Hemma igen! Östra Nygatan mot centrum:

En stad är på väg att vakna.

Och på min gård belyser solen tornet på Nicolaikyrkan.

Nu kommer Felix och jamar hest! Han stirrar på mig och jamar uppfordrande! Dags att jaga till matskålen! Ha en skön morgon och en trevlig torsdag!

Pinsamt inlägg från Svenska Jägareförbundet!

Sverige & Världen 5 Kommentarer »

Ni som har tillgång till papperstidningen DN – kan idag läsa ett inlägg från Christina Nilson-Dag, informationschef på Svenska Jägareförbundet. Det finns på insändarsidan som tyvärr inte ligger på nätet.

Är ni intresserade av vad jägare tycker om djur i allmänhet och om vargar i synnerhet – läs DN…

Jag har sänt en kommentar till inlägget till DN alldeles nyss. Förmodligen kommer det inte in i tidningen. Jag har försökt förr och det är svårt…
Här kan ni ändå läsa det jag skrivit och kanske bli lite intresserade av vad Nilson-Dag skrev…

Kommentar till Svenska Jägareförbundets informationschef Christina Nilson-Dag

Ditt inlägg om att ”minska konflikterna och påfrestningarna i Mellansverige” genom att tillåta vargjakt är pinsamt avslöjande! Du skriver att vargstammen är uppe i etappmålet. Det finns 200 vargar idag i Sverige. ”Konflikter och påfrestningar” p.g.a. varg torde alltså vara minimalt! Du talar om ”en av de största folkrörelserna i Sverige” och menar jägarna. Du måste inse att de svenska skogarna inte är ett enda stort TV-spel för jägare! Skilja på nöje och naturvård. Du skriver om ”en massa dagsverken” där jägare i själva verket bevakar sina intressen – bl.a. genom att utfordra djur som de senare ska skjuta.

Slutligen beklagar du dig över att jägarna får gå hem tomhänta från årets älgjakt och skyller det på ”rovdjurstrycket”. Fast den minskande älgstammen enbart beror på människan!

Med en sådan informationschef på Jägareförbundet behövs egentligen inga kommentarer. Inlägget talar för sig själv.

Susanne Linde, Arboga

Kattfnatt eller jycketycke + Arbogas interna svårigheter…

Bröderna katt och Vilda Wilma, Lokalt Inga Kommentarer »

Imorse fick jag mig ett gott skratt. Det kan tyckas elakt – men så var det inte. Jag fick förtvivlade SMS från en väninna som är kattvakt. Hon ska vara kattvakt en lite längre tid och man kan kanske säga att ”smekmånaden är över nu”…
Först var det så gulligull med kissen i sängen. Åh, så mysigt! Sen blev det lite väl mycket katt när hon skulle sova. Katten ville nämligen absolut ligga på hennes ansikte… Varje natt vaknade hon av morrhår som killade i näsan. Det kanske är kul och gulligt ett litet tag – men inte veckovis… Så resonerade min väninna och jag hade säkerligen gjort detsamma.
Så hon stängde sovrumsdörren och lät kissen stanna utanför. Vilket kattfnatt det blev! Katten jamade och rev på dörren men min väninna gav sig inte. Iförd öronproppar och ett enormt tålamod stod hon fast vid den stängda dörrens princip.
I SMS till mig våndades hon för vad som skulle vänta på morgonen när hon tittade ut ur sitt gömställe. Hon hade redan planerat för nytapetesering om ommålning av sovrumsdörr. Samtidigt klagade hon över allt katthår i sängen och jag kan bara ana vad hon tycker om blöta, smutsiga tassar från en katt som vill gå ut…

Ja, det var inte riktigt snällt att skratta – men väninnans klagolåt räddare min morgon och förmodligen hela min dag. Jag blev på gott humör direkt och jag skrattade åt det humoristiska i det hela, INTE på min väninnas bekostnad.
OCH jag har talat om för henne att det nog blir en blogg om detta… (Har dock inte väntat på svar om vad hon tycker om det… Det kanske hon kan avslöja i en kommentar till denna blogg! 😀 ).

Jag som har tre katter är liksom van vid kattfnatt! Vad är väl hennes lånekatt mot mina tre ”galningar” här hemma!! Här kommer en kort beskrivning av kattfnatt hos oss!

Felix! Min man kallar honom ”porslinskatten”.
Blixtstilla, som gjord av porslin, sitter han och verkligen stirrar ut en samtidigt som han då och då frambringar ett hest, ynkligt jamande. Det betyder att någon, nästan alltid jag, ska rusa upp, släppa allt för händer och kasta mig iväg i full fart mot katternas matskål alltmedan man hojtar: ”Jag ska ta maten för dig!!” Då är Felix nöjd och har triggat igång aptiten.
(Tja, man behöver ju röra på sig – så det är väl OK…)

Vilda Wilma och matvraket Curry!
När inte Wilma, som här, slickar och biter Curry i huvudet medan hon sparkar honom med bakbenen, så får hon verkligen kattfnatt emellanåt. När det är FÖR trist hemma så börjar hon rusa runt hela lägenheten. Full karriär så mattorna ryker och med öronen pressade bakåt! Hon letar efter äventyr…
(Det är bara att stå ut med det också…)

Curry som är den snälle och beskedlige har också sina sidor. Han är matälskaren nummer 1! OCH han tigger – värre än en hund! När vi ska äta placerar han sig med ett gurglande läte i strupen på närmaste stol intill. Där reser han sig på bakbenen och buffar med sitt huvud mot husses huvud. (Lite svårt för honom att äta då…). Samtidigt som Curry buffar, försöker han med sin tass att dra ner husses hand så att det han har på gaffeln eller skeden kommer i kattens nivå, nivån som innebär att Curry tar maten! Alltmedan gurglandet i strupen fortsätter och han tittar bedjande in i husses ögon.
(Fast – man behöver ju inte äta så mycket mat egentligen… Lite reducerad kost skadar väl inte…)

Har man katt får man stå ut med sånt här! För inte finns det väl någon som ”talar med katter”!? Ni har väl sett Cesar Millan – ”the dog whisperer” – på TV4Plus!? Han som är ”Mannen som talar hem hundar”!Kolla hans hemsida genom att klicka HÄR!

Fast katter är ju inte hundar. Har man katt får man nog ha lite mer tålamod, lite mer överseende än med en jycke i familjen. Det är liksom inte så mycket att göra åt saken.

På tal om jyckar…

Imorse var jag i blåsväder – i ordets rätta bemärkelse! Det var kraftiga höstvindar när jag tog min promenad – MEN solen sken och jag träffade glada hundar på min väg, liksom deras glada ägare!
Först ut var Märta, klok pudel och något av Arbogas kelgris. Henne blir man alltid glad över att träffa. Hon lutar sitt huvud emot en och vill bli klappad. Husse Ove Granberg hade bråttom hem för han hade motvind och för tunn jacka.
Cykelbron visade denna blåsiga åvy idag:
På väg därifrån mötte jag Kid!

Kid är en lagom tjock bostonterrier i sina bästa år!

Kid var jättepigg och glad! Ville gärna hälsa och fick mig på ännu bättre humör! Här är Kid med sin husse som jag också fick en pratstund med!

Ån såg höstlik ut i blåsten men solen lättade upp det hela!

Kommunens folk räfsar löv på det nya viset – med maskin. Det var dock inte helt enkelt idag med den kraftiga blåst som rådde.

Ån glittrade som av diamanter i solljuset. Kanske det är svårt att uppleva det via foto – men jag gör ett försök.

Sen till ”Arbogas interna svårigheter”! Vad kan jag då mena med det??

Jo, jag har en känsla av att beslutsfattarna inom Arboga kommun tror att invånarna i staden faller under begreppet: ”Det är svårt att lära gamla hundar sitta”- för att hålla oss lite kvar i ”jyckesvängen”.

Kolla här:
Se så fin den nya P-platsen blivit norr om varhusen i centrum! Uppfräschningen blev faktiskt lyckad trots att ”Filosofen” spretar kvar. MEN – nu till ”svårigheterna”!

Se här:

Av någon outgrundlig anledning tror beslutsfattarna i Arboga att har arbogaborna kunnat åka rakt igenom P-platsen tidigare – så måste de kunna göra det i fortsättningen också!!??

Det betyder att det är förenat med livsfara att ta sig fram till Konsums kundvagnar liksom att beträda gångbanan som löper mot övergångsstället! Arbogaborna ska nämligen köra bil rakt över gångbanan!!??

Varför?? Jag kan inte för mitt liv förstå varför?? Jag kan heller inte fatta varför man inte helt sonika placerar de tunga blomsterkrukorna mitt på – så att bilar INTE kan köra igenom! Sätt sen dit en förbudsskylt!
Arboga kommun har ju infört en mängd nya regler och förbud – varför inte ett förbud här!? Jag hoppas kommunalrådet Olle Ytterberg har ett svar att framföra här på min blogg!

Vi arbogabor har inte alls svårt att sitta fint! Vi tål nog det mesta. Vi klarade av en gågata! (Ja, inte riktigt alla förstås… Det pågår fortfarande en del tafatta försök att få tillbaka biltrafiken fram till Systembolagets port…). Vi klarade av ”Filosofen” och vi klarar av att ”Varuhusen” ännu inte har fått någon ny hyresgäst sedan Hemköp försvann.
Nog tusan klarar vi av att backa bilen och köra tillbaka när vi ska lämna den nya fina P-platsen i stan!!??

Låt nu inte löjets skimmer falla även över denna P-plats!! Snälla sätt upp en förbudsskylt och stäng av ordentligt för genomfart innan den händer en olycka på gångbanan!

Jaha, så var det slutbloggat för idag! Vi ses igen imorgon! 😀

Höstergötland

Lokalt, Sverige & Världen 2 Kommentarer »

I brist på nytagna foton letar jag i mitt ”arkiv” och hittar bilder från Höstergötland – d v s höst i Östergötland! För några veckor sedan åkte vi till Regna i norra Östergötland, där mina föräldrar har en stuga.

Vi plockade kantareller och dottern fiskade Det blåste riktigt den här dagen och varken gäddor eller abborrar hade minsta lust att bli fångade…
Vackra musselskal hittade vi Här skimrar ett i höstsolen på verandan. Sjön såg så här höstlik ut i slutet av september Regna är en liten by i Östergötland med närmast större orterna Finspång i samma län och Vingåker i Södermanland.
En byväg om hösten! Gåsnäsets ladugård skymtar uppe till höger.

Regna – en liten oas i Sverige. En by som en gång levde på jordbruk och skogsbruk. Där fanns post- och telegrafkontor liksom handel – Perssons affär – där min mamma expedierade. På telestationen jobbade min moster. Min mormor och morfar hade ett litet jordbruk med kor, en gris, höns och en häst. Morfar var dessutom snickare och mormor vävde såväl gardiner som mattor och sydde examensklänningar till sin dotterdotter när hon gick i småskolan.
I Regna har jag åkt hölass, hoppat på höskullen och letat ägg i hönshuset. En helt annan tid än nu och ändå anser jag mig inte vara lastgammal.
Numera är mormor och morfars hus fritidsboende för min bror och hans familj. Sommarstugan vid sjön Björklången besöker vi alla då och då med stor glädje. Så bevaras en gammal by i modern tid.

Ha en fin dag idag tisdag!



Premium Wordpress Themes by Natty WP. Web Hosting
Images by our golf tips desEXign.