Feel in the Blogg

Det där med hushållssysslor kan vara trevligt…

eller mindre kul!

Ett överfyllt förråd väller ut i köket… Det som jag trodde skulle ta en kvart, ja allra högst en halvtimma – tog nästan halva dagen…

Bland all bråte i förrådet hittade jag mängder av förkläden! Tydligen en väldigt bra ge-bort-present! Alla förkläden skulle tvättas, bestämde jag – men när de kom ur tvättmaskinen såg de ut så här… Alla förklädesband hade snott in sig i varandra! Det tog TID att få loss vart och ett! Begreppet tålamod togs till en helt ny nivå…

Sen hängdes alla upp på tork! Jag behöver aldrig mer oroa mig över att sakna förkläden…

Intill det vackra förklädet som Ann-Christine Berglind handmålat och som mor och far gett mig som gåva en gång hänger exmakens – Lipitor med blå hjärtan. Lipitor är ett läkemedel som används för att reglera mängden fetter i blodet.

Längst bak hänger två små förkläden. Det vänstra har jag själv burit en gång och det högra har min gamla farmor Svea gjort i den terapiverksamheten som fanns under några av de år hon vistades på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. En av patienterna mycket uppskattad terapi som så småningom försvann – av ekonomiska skäl…

Förkläden är uppenbarligen bra företagsgåvor som håller sig väl inom ramen för vad som får ges bort till de anställda. Blått och grått, svart bakom – är gåvor från företaget jag arbetade på. Det lilla vita serveringsförklädet i mitten kommer från min svärmor Kerstin. Det röda, färgglada, har använts många gånger med skärp i midjan av barnen som påskkäringar!

Här ett förkläde som kommer att tas fram till jul – helt klart! 🙂

Ja, tänk vad man kan hitta i alla gömmor man har! Tålamod, som sagt, och du får både ett nystädad hem och trevliga upplevelser!

Hedvig och Hillevi gratuleras idag!
När det gäller Hedvig tänker jag på Birgitta Andersson i serien ”Från A till Ö”!
Hillevi är ett så vackert namn, tycker jag, och jag känner faktiskt till en liten Hillevi! Grattis Hillevi Löfgren och alla andra Hillevis och Hedvigar!

Ha en bra dag – vi ses imorgon igen!

Man lär så länge man lever är ett talesätt och det är så sant. Ju äldre jag blir desto mer inkännande och empatisk blir jag, så känns det.
Man lär sig att välja bort det dåliga för det goda. Att inte reta upp sig i onödan, att ha fördragsamhet och inte ödsla tid på bagateller och småaktighet.
Det är klokt för man vet inte hur länge man får ha möjligheten att lagra visdom. Man lär så länge man lever – men hur länge är det?

Sådana saker filosoferar jag över i mitt till synes ändlösa räfsande. Men istället för att stressa över alla löv som oavbrutet faller ner där jag går och räfsar så njuter jag av det vackra. Som stjärnor av guld ligger lönnens löv på den våta asfalten. Och alldeles krusidullig ser Lobelian ut som trots allt klarat de senaste kyliga nätterna. 

Fallfrukt från äppelträdet Maglemer blir lönen efter dagens räfsande.

När jag går där och räfsar och tänker funderar jag också på ondska. Var kommer den ifrån? Jag är övertygad om att inget barn föds ont. Ändå finns det ondska runt omkring oss. Ondska som får mig att gardera mig med en brödkavel i soffan efter att ha blivit skrämd en mörk kväll. Ja, vad tar man till när man vill kunna försvara sig? Någon berättade att en fickkniv får man bära på sig – men jag skulle inte vilja sticka kniven i någon.
Via ett postorderföretag beställde jag självförsvarsspray. Den bär jag med mig nu. Men visst är det hemskt att jag och andra ska behöva göra det!

 Ja, var kommer ondska ifrån? Jag tror att det finns människor som av olika anledningar har svårt att förstå andra människors känslor. Dock är jag helt säker på att empati kan läras. Det går att träna sig på att vara god.

Så lär så länge du lever! Träna på snällhet!
För din väg genom livet har ett slut och du vet inte när och hur fort slutet nalkas.

En som inte klarar att leva utan kärlek är katten Curry. Han är ett riktigt matvrak men får han välja mellan mat och kärlek – en smekande hand, en stund i knäet – så väljer han alltid kärlek.

När jag besökte Bokmässan i Göteborg fick jag en liten nostalgikick av en kylskåpsmagnet. Bilden hade jag som tavla i mitt rum när jag var liten. En bild av godhet, omsorg och trygghet. Nu sitter bilden på mitt kylskåp!

Den gyllene regeln är oslagbar: ”Allt vad I viljen att människorna skola göra eder, det skolen I ock göra dem.” Var mot dina medmänniskor som du vill att de ska vara mot dig. Så enkelt.

Söndagens namnsdagsbarn heter Stellan.
Ge honom en kram och ett GRATTIS!

Låt det enkla, vackra
smeka din själ
och ge dig ro.

Löv i en skottkärra

Med min kamera berättar jag saker. När jag tar foton så uppstår det berättelser i mitt huvud. Kanske något liknande som när en konstnär målar. När jag ser motiv så börjar de leva, ihop med fantasi och fakta blir de till historier som ibland hamnar på min blogg.

Att stå och vänta på dottern vid järnvägsstationen är så mycket mer än väntan. Det är inte bara att stå och frysa och fundera på om tåget är försenat eller ej. Det kan vara att uppleva!

Se ut över staden – så vacker Arbogas siluett ter sig i oktoberskymningen.

En blick mot väster. Den nedgående solen speglar sig i stationshusets fönsterrutor.

Så vacker kvällshimlen kan vara en sen höstdag! Min väntan blev fylld av bilder och tankar och dottern kom så småningom lyckligt och väl fram.

Några andra som ofta blir motiv är våra katter. Här sitter Vilda Wilma på köksbordet och blickar ut. Kanske ser hon också bilder i sitt huvud? Fantiserar ihop berättelser om möss som prasslar bland höstlöven och om god jaktlycka?
Här vilar hons sig och hennes fantasier blir kanske också till drömmar så småningom.

Berit och Birgit fantiserar kanske om fantastisk uppvaktning idag!? Nja, så vanligt är det väl inte att man gör så stor affär av en vanlig namnsdag. Men ett GRATTIS är alltid trevligt!

Ha en fin lördag!

Ni som läst min blogg tidigare vet att jag är en engagerad person. En person med åsikter och som reagerar både på positiva och negativa händelser. Många av reaktionerna hamnar sen här på bloggen, en del i insändare (om de tillåts publiceras…).

Magazin24 skrev om något trevligt i onsdags! ”Guldfesten” i Köping med Let´s Dance-stuk där paren är politiker och näringsidkare.
Visst vore det kul med något liknande i Arboga! Moderaternas Mats Öhgren och Arboga Medeltids Siv Antonsson?  Göran Sjölin, fastighetsmäklare och sossarnas Ingrid Noord-Silversten? Och varför inte Kristdemokraternas Jonas Stenzelius med tatueraren Malin Carper?

Dagens Samhälle kommer varje torsdag och det är en tidning jag inte missar! Tidningens Mats Edman om ”volontärerna”  inom vården: ”60 000 kvinnor arbetar redan utan lön i välfärden”.

Miljöpartiet har medvind vad gäller opinionssiffrorna och det kanske beror på att de talar sanning. Berör det som är viktigt och som inget annat parti varken vill eller vågar ta i riktigt.  Kortare arbetstid har till och med försvunnit från fackens agenda – trots att medlemmarna anser att det är en av de viktigaste frågorna. Gäller till exempel min egen fackförening Unionen.
Heja Miljöpartiet!

Gnälla vill jag göra på de filmer om Arboga som görs av Larz-Thure Ljungdahl. Han är tydligen maktfullkomlig han också som en del andra potentater.
Jag har skrivit två brev till honom och framfört förslag på personer som skulle kunna berätta om gamla tiders Arboga i hans filmer- medan de fortfarande är  i livet… Inget svar.
Jag hade Erik Werner och Börje Sturk som förslag att prata om gamla tiders CVA. Jag har inte vidtalat dessa – det var bara en idé från mig.
Många av de personer som kunnat berätta lever tyvärr inte, bland annat min vän Gunnel Rydeborg. 

Sen hade jag en idé om leverantören av världens bästa borrmaskiner en gång i tiden – Arboga Maskiner.   Fast det kanske inte passade galoscherna när det var min egen pappa jag föreslog som berättare. Men det är en fröjd att lyssna på pappas goda minne från allt som hände en gång i tiden i detta världskända företag placerat i lilla Arboga. Nisse Brodin var inblandad i några av affärerna bland annat!

Men, som sagt, inte ens ett kort svar har jag fått från den forne Arbogasonen Ljungdahl. Det är över ett halvår sedan jag skrev och så mycket borde han vill inte ha att göra att det ska gå nästan sju månader för att få svar…
Men det kanske har gått troll i mina idéer. Arboga Minne nappade inte heller på förslagen. Jo, flera av styrelseledamöterna men sen hände ingenting.

Glad är jag och vargen över att det inte blir någon licensjakt i år! Det var pinsamt att i TV höra en av jägarna i Västmanland beklaga sig över detta. Åter togs rivna tamdjur upp och att hundar blir angripna vid jakt.
Ändå har regeringen mer än fördubblat ersättningen till tamdjursägarna för uppsättning av rovdjursstängsel. Se HÄR!
Dessutom har vargstammen minskat – inte ökat under det senaste året. Ett rovdjur som är utrotningshotat.

Nu behöver man inte kallas ”pissed off” för att framföra sina åsikter.

Det handlar ju om diskussioner och meningsutbyten. 🙂 

Tvättstugor hör till de mest infekterade samtalsämnena som finns… Dottern berättade om hur en lapp i hennes tvättstuga ilsket klagade på att någon helt sonika slängt hennes barns kläder – som antagligen glömts kvar i tvättmaskinen…
Här om dagen satt en ny lapp uppe – denna gång på ytterdörren till fastigheten: För den som inte kan läsa:

”Kära granne.
Jag hade en gång i tiden en favoritlåt – Fix you, av Coldplay.
Men det var så länge sen, så länge sen.
Efter dagar av totalt sönderspelande är favoritlåten ett minne blott.
Tack så hemskt lite
för att någon i huset har taget begreppet upprepning till en helt ny nivå!!
En f d Coldplayfan.
Och dessa höjningar upp och ner. Gud!”

Vet du inte vilka Coldplay är – så här ser de ut:  Och HÄR kan du lyssna på den ”sönderspelade favoritlåten”.

När vi nu ändå är inne lite på pissedoffområdet publicerar jag en av alla roliga bilder man kan hitta på nätet:

Vill man odla detta med pissed off lite och se till att agera tvärt emot vad gäller det mesta – är det här en bok som rekommenderas:
”Lilla destruktionsboken” där man får tips om allt som kan reta upp maken/makan, grannen, chefen på jobbet o.s.v.

Nu har jag framfört nog med åsikter och prat för idag. Dags för det dagliga utomhusjobbet!

Grattis Valfrid och Manfred – namnsdagsbarn idag!

Utomhusjobb! Med utsikt från en kompost! Mot tågen
eller över taken…

För besväret tar jag mig ett äpple från trädet! Ha en fin fredag!

 Höstlig harmoni kan man uppleva om man tar sig tid.

Om man för en stund glömmer allt som känns besvärligt. Lägger det åt sidan till en annan dag.

Hösten betyder en massa nedfallande löv och det kan i sin tur betyda en massa jobb.
Men tar man det lugnt, i naturens egen takt och räfsar lite varje dag så kan det bli både lite motion, en chans att komma ut i friska luften och smått av terapi när man går där med räfsan och filosoferar.

Ser färgerna, formerna och lyssnar på flyttfåglarnas skri. Upptäcker det vackra i kärleksörtens blommor. Den heter Sedum telephium på latin.

Jag ställer in pelargonerna som fortfarande blommar för att de ska övervintra till nästa års fägring. Fuchian får också komma in i värmen, Kvar blir bara detta.

Några äpplen tar jag med in, halverar dom och strör på socker och kanel. Vispar sen ihop ägg och mandelmassa till en smet och täcker äpplena i en form. Sen in i ugnen 20-30 minuter.
Smaskens med lite vaniljsås!

Harmoni upplever också katterna. Felix på sin vanliga plats under matsalsbordet.

Wilma, inte det minsta vild nu utan lugn och harmonisk, slumrande på soffan i vardagsrummet.

Och så Curry i skymningen på sängen.

Jag avslutar ”harmonipasset” med en stor kopp kaffe latte kryddad med sockret och kanelen som blev kvar efter de ugnsbakade äpplena.

Så ta en höstpaus från jäkt och svårigheter. Låt trädgårdsarbetet bli en lisa för själen.

Pojkarna Erling och Jarl har namnsdag denna torsdag i oktober.

Varför inte bjuda dom på ett ugnsbakat äpple! Grattis på namnsdagen!

Ta en höstlig paus med harmoni!