Feel in the Blogg

Våga värna om andra! Den här bilden får symbolisera budskapet idag. En liten hund på en gata i Stockholmstrakten.

Man bör våga värna!
Men också våga vägra hålla tyst när orättvisor och missförhållanden kommer upp.

Om vi börjar med den lilla hunden här ovan. Jag har egentligen ingen aning om hundens hemförhållanden. Det som fick mig att fundera var det jag såg från fönstret i lägenheten där jag befann mig.
En mamma med en barnvagn och en hund. Mamman stod länge, mycket länge, och talade hela tiden i mobiltelefon.

Hunden bara stod där. Kunde inte göra annat. Kanske en kvart. Jag såg inte när de kom dit men jag såg att hunden stod där helt nonchalerad för att sedan dras in i trapphuset bakom. Ingen promenad.

Kanske hade de redan varit på långpromenad. Kanske tog mamman med hunden ut en stund när barnet skulle vyssas till sömns i vagnen så att den slapp vara inne ensam under tiden. Kanske har hunden ett toppenhem för jyckar. Inte vet jag – men jag funderade till. Kollade så att mamma i alla fall inte var dum på hunden. – Löjligt, tycker ni kanske, men sådan är jag.

 Annat jag funderar över är hur vissa tidningsnotiser blir till rykten och andra inte. I lokaltidningen läser jag om hur två flickor i tjugoårsåldern krossat rutor på bilar i centrala Arboga.
Tänk vad konstigt att inte de asylsökande vid gamla Nalles får skulden!? Och att inte sådana här skadegörelser får större utrymme i folks medvetanden. Fast det kanske är lite svårt att få till att mörka unga kvinnor med slöja skulle ha vandaliserat bilar i stan…

Krossar glas gör även unga män, det vet vi alldeles särskilt här i Arboga.   (Foto: Michael Sandsjö/Bbl/AT)
I gårdagens Bbl/AT läser jag att attacken mot flyktingförläggningen i Arboga inte var rasistiskt och därmed inte ett hatbrott. Kammaråklagare Marcus Nyman säger i tidningen att angriparnas motiv inte varit rasistiskt betingade. ??? Hur kan man säga så? Vilket var motivet då?

Tre killar får bara plötsligt för sig att krossa rutor? Tre killar gör sig omaket att ta sig en bit utanför stan för att få utlopp för sin lust att krossa glas? Hittar av en händelse ett hus med fönster som ser lockande ut och det råkar vara en flyktingförläggning för asylsökande?
Upptäcker dessutom människor i huset som de får lust att puckla på – utan anledning alls?
De tre killarna kände bara plötslig längtan efter att vandalisera och att sparka folk i huvudet, misshandla med tillhyggen? Inga baktankar alls!
Efter alla rykten och snack med rasistiska förtecken som förekommer i Arboga!! Kom igen!!

Jag känner inte det minsta rädsla för en grupp flyktingar på gamla Nalles. Däremot känns det inte alls tryggt och trevligt att ha Arbogakillar i stan som plötsligt går bärsärkagång utan anledning. Det är dessa personer människor borde vara aktsamma för!

Våga värna och våga vägra! Men vem vågar värna och vem vågar vägra bland flyktingarna i Arboga? Vem vågar och vill föra deras talan? Inte åklagaren i alla fall när det gäller fönsterkrossningen hos flyktingarna.

På tal om rasism kommer jag osökt in på två böcker jag läst nyligen varav den ena ser ut så här: ”Positiv antirasism – så förnyar vi en debatt som kört fast”.
En bra bok som visar bakgrund och nutid vad gäller rasism och framför allt hur vi kan bemöta den.
Något som genomsyrar boken är möten! Möten mellan människor! Något som jag själv har tagit upp i min blogg flera gånger, bland annat skrev jag så här den 25 oktober:

”Varför inte låta Arbogaborna få bättre kontakt med de asylsökande på ”gamla Nalles”? Det borde vara ett utbyte som alla skulle tjäna på.
Som bekant är det svårare att slå en kompis på käften – i alla fall för de flesta människor. Information och kunskap får det som verkar främmande och annorlunda mindre obekant och konstigt.”

Boken tar upp likheter mellan människor och vad som förenar oss. Att intressen och förmågor inte sitter i hudfärgen eller landet vi bor i. Att vi kan ha mer gemensamt med någon från en annan del av världen än med den ursvenska grannen. Läs gärna boken! Den finns bland annat på Bokus! Klicka HÄR för att komma dit!

Sen har jag äntligen läst ut den här kriminalromanen ”En omöjlig död”: Den var seg och den var bra. Den var så pass bra att jag orkade sega mig igenom den även om boken ibland fick agera sömnpiller.
Ian Rankin beskriver maktmissbruk och korruption i deckarform.

Våga värna och våga vägra! En som slåss mot väderkvarnar i det sammanhanget är den här killen: Val idag i USA – vem vinner?
Sensationellt om Barack Obama tar det igen. Hans reformer behövs men amerikanarna har inte särskilt stor lust att lägga många cent för att hjälpa andra. Vi får se.

Annat jag värnar om är miljön genom det jag handlar! Inköpen från i fredags.

Sen värnar jag också om er kära läsare – att ni ska slippa så dåliga foton. Jag kommer att följa DN:s fotoskola några söndagar framöver! 🙂 Då kanske ni får bättre bilder än den på nötväckan nederst som jag avslutar bloggen med idag.

Den 6 november har Gustav Adolf namnsdag och det är allmänflaggdag! Grattis de Gustav Adolfar som finns. Det är ju nämligen så att de som heter bara Gustav ha namnsdag 6 juni och Adolf har sin namnsdag den 23 juni.

Nötväckan – en välkommen gäst hos mig, också!

Nu ger jag mig! Nu får maskarna ta över de löv som ligger kvar under överseende av mina trogna gargoyles! 🙂

I det utmärkta veckobladet Dagens Samhälle läser jag om kottar som inte hitta rätta platsen att vila på än och då får hjälp! I trakterna kring Luleå finns ett ”rehab” för igelkottar som irrat runt och inte funnit sin plats för vinterdvalan. 🙂

Vilar sig gör blommorna som jag klarat undan från frost och kyla. De har fått byta plats från balkonglådorna till tvättstugans fönster. Där blommar fuchsian så fint fortfarande.

Vilar sig gör absolut inte gatuarbetarna i Arboga. Här grävs det för fullt och bloggaren har ingen aning om vad det är de gräver efter!?
Det började längre upp på Centrumleden och bloggaren fick för sig att nu skulle området byggas om för den planerade trafikförändring som bloggaren är mycket tveksam till. Men nu har allt lagts igen och området där ser ut som förut. ??

Man kan undra orolig om allt ska grävas upp på nytt när en eventuell ny trafikplan klubbats igenom – och vad det i så fall kostar… Fastigheten Gäddgården 1, den fördyrade ”fisktrappan” är sådant som dyker upp i skallen…

På tal om konstigheter kommer jag osökt in på skräp. I Dagens Samhälle läser jag om en intressant app som snart lanseras. Med appen kan människor ta kort på irriterande sopor och överfulla tunnor. Dessa skickas sen automatiskt till bl.a. anslutna kommuner för åtgärd kan man hoppas.

En som inte vilar på hanen just nu är Barack! Vi här i Sverige har svårt att förstå hur amerikanerna kan tveka om valet till president.
Störst, bäst och vackrast – men inte klokast, så verkar det stora landet i väst.  Imorgon 6 november går USA till val. Go for it Barack Obama!!

Eugen och Eugenia står det i almanackan idag! Grattis!

Vilar sig gör bloggaren nu efter allt räfsande denna höst. Höstvilan är här! 🙂

Ha en vilsam måndag!

Svek handlar bloggen om i dagens predikan.
Vad betyder då svek? Enligt nätsidan Synonymer.se betyder ordet svek ”förräderi, falskhet, bedrägeri, oråd, trolöshet”.

Det finns olika sorters svek men att svika någon borde ingå i de sju så kallade dödssynderna, anser jag. Det gör det inte och det närmaste man kommer svek som handling är möjligen dödssynden vällust. Vällust definieras så här enligt Wikipedia: ”Vällust är en överdriven strävan efter njutning, främst då sexuella njutningar.” Det står också att katolska kyrkan anser vällust vara en dödssynd.

Att svika ett förtroende, ett löfte, är oerhört grovt. Handlar det sedan om förhållanden, relationer, drabbar sveket hårt. Det slår sönder familjen, hemmet, ekonomin, hälsan och är livsavgörande många gånger.

Att svika sin älskade, den som borde stå en allra närmast, känns smärtsamt oförlåtligt.
Det vackra vi hade, den ljusa framtiden, vägen tillsammans – slutar i kyla och ensamhet för den drabbade. En lång ensam väg att ta sig upp på. Försöka vandra vidare på mot en främmande, skrämmande framtid.

Hur kan sviken kärlek uppstå? Varför går människor på det om och om igen. Myten om det grönare gräset på andra sidan?
I dagens Svenska Dagbladet tar man upp frågan.

”Glöm smöriga sångtexter, veckotidningsnoveller och heta filmskildringar. De handlar oftast inte om kärlek utan om förälskelsen – himlastormande men alltid tidsbegränsad. – Man måste lära sig att upptäcka att det finns andra värden i en längre kärleksrelation, säger psykoanalytikern Tomas Böhm.”
Läs hela artikeln HÄR!

Sviker vi för lättvindigt? Tar vi idag för lätt på relationer, förälskelser och äkta kärlek? Skiljer vi oss för fort?

Förr var det svårare att ta ut skilsmässa. Det fanns betänketid och parterna hade möjligen en chans att tänka till lite innan det drastiska steget.

För det är ju faktiskt så att gräset är lika snustorrt på den andra sidan om det inte sköts och vattnas regelbundet.

 Bloggaren har själv blivit sviken och det känns ofattbart att så många år bara kastas bort av den som var ens livs stora kärlek. Otrohet är en sak, men svek och lögner något helt annat.
Men jag har kommit över det nu och jag vet att det finns ett liv efter sveket. Och ett liv som faktiskt många gånger är mycket bättre. En nystart, en chans att välja på nytt hur man vill leva sitt liv!
Jag träffar ofta både kvinnor och män som varit med om samma sak, sveket från den man älskade. Ett råd: Hoppa inte in i ett nytt förhållande för fort! Oftast är det mycket svårt att hitta den rätta och att sen lyckas två gånger och den andra gången på mycket kort tid är inte troligt. Du kan lätt hamna ur askan i elden.

Nej, ta det lugnt. Låt tiden gå och märk snart hur det finns ett liv efter iskylan! Hur det grönskar på nytt! En pånyttfödelse – möjligheten att välja ditt eget liv än en gång.
Snart ska du se hur hela världen blommar igen. Tro mig, jag vet.

Så var inte för snabb! Vare sig med att lämna den gamla kärleken eller att kasta dig in i ett nytt förhållande – och svik aldrig!

Idag firas mannen med det fornnordiska namnet Sverker! Grattis!

Avslutar med texten till en melodi som sjungs av Gloria Gaynor
– en låt som hjälpt mig mycket.
Den är lång – men den är bra!
”I will survive” – för det kommer du att göra! 🙂
Klicka HÄR om du vill höra den via Youtube.

At first I was afraid
I was petrified
Kept thinking I could never live
without you by my side
But then I spent so many nights
thinking how you did me wrong
And I grew strong
And I learned how to get along
and so you’re back
from outer space
I just walked in to find you here
with that sad look upon your face
I should have changed that stupid lock
I should have made you leave your key
If I had known for just one second
you’d be back to bother me

Go on now go walk out the door
just turn around now
’cause you’re not welcome anymore
weren’t you the one who tried to hurt me with goodbye
Did you think I’d crumble
Did you think I’d lay down and die
Oh no, not I
I will survive
oh as long as i know how to love
I know I’ll stay alive
I’ve got all my life to live
I’ve got all my love to give
and I’ll survive
I will survive (hey hey)

It took all the strength I had
not to fall apart
kept trying hard to mend
the pieces of my broken heart
and I spent oh so many nights
just feeling sorry for myself
I used to cry
But now I hold my head up high
and you see me
somebody new
I’m not that chained up little person
still in love with you
and so you felt like dropping in
and just expect me to be free
But now I’m saving all my loving
for someone who’s loving me

Go on now go walk out the door
just turn around now
’cause you’re not welcome anymore
weren’t you the one who tried to break me with goodbye
Did you think I’d crumble
Did you think I’d lay down and die
Oh no, not I
I will survive
oh as long as i know how to love
I know I’ll stay alive
I’ve got all my life to live
I’ve got all my love to give
and I’ll survive
I will survive

Alla helgons dag idag. En dag att minnas. En dag att särskilt tänka på nära och kära som inte finns hos oss här längre.
Jag tänker på mina kära –  farmor Svea och farfar Bror från Eskilstuna, mormor Edith och morfar Edvin från Regna i Östergötland.
Jag tänker på min vänner och kollegor Olle, Gunnel, Harry och flera – som inte längre finns i livet.
Jag tänker på två små barn som fick dö alltför tidigt genom en mördares hand – Max och Saga. Och på små, små barn som aldrig riktigt blev.
Jag tänker på många, många som betytt mycket och som är värda en speciell tanke just idag.

Mina ljus här ovan har jag tänt för två små individer som betydde mycket för mig och min familj. För Sippan. En älskad katt som vi tog över från grannarna när vi flyttade till Glasblåsargården. En älskad vän som blev hela 18 år innan han en sommardag somnade in.
Ett ljus för Sippan.

Det andra ljuset tände jag för Hasse – en älskad kisse som kom till oss i september som tröst efter Sippan. En trogen vän, älskad av oss alla. Sorgen var stor när han bara blev 12 år och dog stilla annandag jul för flera år sedan.
Ett ljus för Hasse.

Jag har fler ljus att tända för älskade djur. När vi åker hem till mor och far på eftermiddagen tänder jag ljus för de hundar vi haft där Raja blev den första. En strävhårig foxterrier som kom till vårt hem på min 11-årsdag.
För katterna i mitt barndomshem – Vita, Sluggo, Sakas, Tussen – alla förolyckade påkörda av bilar…

Vi ska minnas människor denna dag – men även djur. När ljusen brinner på vår gård – ser jag katterna framför mig. Ljusen brinner på deras älsklingsplatser. Där låg de helst invid syrenbersån om sommaren.

Ljus för alla de människor jag minns tänder jag hemma ikväll då deras gravplatser är spridda både långt bort och nära. Ljusen här hemma får omfatta dem alla.

I många dödsannonser står den här texten som är väldigt fin att tänka på idag.

Sörj inte att han är död,
gläds åt att han har levat.

Alla helgons dag har namnsdagar.
Dagen infaller i år den 3 november och då ska Hubert och Hugo gratuleras!

Så här ser hon alltså ut – ”regionens ständiga kommentator” – om man får tro lokala Bärgslagsbladet/Arboga Tidning.
Med anledning av den ”utmärkelsen” går jag en match igen mot tidningen! 🙂

Att jag skriver om intressanta artiklar ur Bbl/AT, tycker jag är bra – för alla. Att jag sen med min egen kamera fotograferar det jag gillar – är väl också bra eller??
Nja, det är tydligen tveksamt från tidningens sida.” – Det är inte OK”, har jag fått veta. Jag förstår inte varför det skulle vara fel med ett sådant vinna-vinna-upplägg?
 Jag skriver om det jag tycker är intressant, snor inte foton från tidningen utan tar egna där man klart ser att det är mina foton. Jag puffar för artiklarna så att mina läsare blir intresserade av att också läsa lokalbladet.
Jag tjänar inga pengar på min blogg – däremot kan Bbl/AT göra det när jag uppmanar folk att fortsätta läsa i tidningen.

Den förbjudna bilden ovan visar en artikel från förstasidan som jag tycker är otroligt intressant! Att höftkirurgi i toppklass utförs vid vårt lilla lasarett i Köping!

Det som får mig att ändå fortsätta publicera och gå en match med tidningen är det här, också från tidningens förstasida:
”Extra i dag – Vi vågade inte utse vargen till ”Årets granne”. Hur skulle vinstmiddan ha blivit?”

På sidan 2 kan man läsa krönikan: Den handlar inledningsvis om ”regionens ständiga kommentator” och hennes skötebarn vargen! 🙂
Krönikören tycker att mitt förslag om vargen som ”Årets granne” var det friskaste av alla. Det tackar vi för, vargen och jag! Den gode Eneroth berättar sedan om tveksamheten att låta vinsten gå till vargen eftersom pristagaren och den som nominerat ska bjudas på en gemensam middag. Han oroar sig över hur den måltiden skulle arta sig, eller möjligen urarta…

Jag kan försäkra att det vore inga som helst problem! Om vargen vågade titta fram med nosen skulle jag sitta så tyst, så tyst och bara njuta.
Ville han sen dela en måltid med mig tycker jag tidningens förslag på rökt renfilé och rotsaksgratäng är alldeles utmärkt!
Krönikören är fundersam över dryck till maten – vad kan passa oss båda? Självklart kallt vatten från en porlande bäck!
Att sen oroas över att vargen hellre skulle välja mig som middagsmål än det som tidningen serverade, kan krönikören glömma. 🙂

Nu blev det mycket om mig, men skyll på Bbl/AT!
På grund av det tar jag tjuren vid hornen och publicerar några bilder på artiklar jag tycker ni ska läsa ur dagens Bärgslagsbladet/Arboga Tidning! De här:

”Fisktrappan” i Arboga blev miljoner dyrare än beräknat! Känner vi igen matematiksvårigheterna från kommunhåll sen tidigare…?

Sen det här viktiga för Arboga: Medeltidsdagarna blir kvar samma vecka i augusti som tidigare.
Skönt, tycker bloggaren. Tråkigt dock att Siv Antonsson avgår som ordförande. Hon känner sig bakbunden, säger hon i tidningen, förmodligen med anledning av att Medeltidsföreningen fick rätta in sig i leden efter högljudda protester från flera håll mot flytt av Medeltidsdagarna till juli månad.
Kanske finns det fler orsaker – annars känns hennes uppsägningen lite märklig.

Det här är ju jätteintressant för Arbogas del, på tal om Medeltidsdagar! Läs i tidningen så förstår ni vad jag menar! Klicka bl.a. HÄR!

Sen måste jag ta med den här artikeln och förundras över hur många barn som ska ”avrätta” sina kända föräldrar via böcker och film!

Lite stillsamt undrar jag vad mitt eftermäle ska bli… Bråkig? Ständigt kommenterande? Eller kanske ”dynamo” som en av ovan nämnda tidnings reportrar kallade mig.

Jag kan försäkra att jag inte är det minsta bråkig däremot intresserad med en kreativ vilja att inte stillasittande se på det som är tokigt eller glömma bort att poängtera det som är bra.

Ärlig som jag också alltid är, kommer jag att hinta chefredaktören om dagens blogg. Vi får se vad han tycker.

Klicka HÄR för att komma till Bbl/AT på nätet!

To be or not Tobias!? TOBIAS är namnsdagsbarn idag! GRATTIS! Ha en fin dag, till råga på allt med fredagsmys involverat!

Imorgon blir det mer av blommor och blad och löv och annan bråte…