Bloggaren hittar inte bara inspiration ur det egna livets bok eller genom att tjuvläsa andras livsböcker. En hel del kommer från tidningar också – såväl gamla, som nya men även ”nygamla” nyheter – som den här ur Dagens Nyheter, torsdag 25 januari 2018 blir till bloggstoff:

”Brevskrivare: De som rymde från Alcatraz klarade sig – jag är en av dem.”

Det handlar om det här: Flykten från Alcatraz! En thriller ur verkligheten som även blivit film med Clint Eastwood i huvudrollen som fången Frank Morris.

Clarence Anglin, hans bror John och Frank Morris flydde i juni 1962 från fängelset Alcatraz och har aldrig återfunnits döda eller vid liv, förrän möjligen nu…

Dagens Nyheter skrev i torsdags om händelsen med anledning av att ett brev blivit känt. Ett brev skrivet 2013 och som börjar så här, citat:
””Mitt namn är John Anglin. Jag rymde från Alcatraz i juni 1962 tillsammans med min bror Clarence och Frank Morris. Jag är 83 år och det är illa ställt med mig, jag har cancer. Ja, vi klarade det den där natten, med nöd och näppe.”

I brevet berättar John Anglin att Frank Morris dog 2008 och Clarence Anglin 2011. Brevet fortsätter:
””Om ni meddelar via tv att jag kommer att få ett löfte om att först sättas i fängelse under högst ett år, och få medicinsk vård, kommer jag att skicka ett nytt brev där jag anger exakt för er var jag befinner mig. Det här är inget skämt.”

Av någon anledning har brevet kommit allmänheten tillkänna först nu, fem år senare. Brevet saknar substans, säger FBI, men det är också känt att flykten anses vara en skam för polisen liksom det faktum att fångarna aldrig har återfunnits.

Redan till julen 1962 ska ett julkort ha kommit till bröderna Anglins mor. ”To Mom, Clarence & John”.
Även senare ska John Anglin ha sänt julkort till sin mor: ”To mother from John Merry Christmas”

Många rykten har florerat. Bland annat att mamma Anglin fick blommor anonymt varje Mors dag fram till sin död. Liksom att bröderna ska ha flytt till Brasilien – vilket det här fotot skulle vara ett bevis på.

Ingen vet med säkerhet vad som hände de tre rymlingarna för snart 56 år sedan. Kanske får vi inte heller veta något mer eftersom brevet som John Anglin ska ha skrivit 2013 publiceras först nu. I brevet står att han är sjuk i cancer och frågan är ju dels om personen verkligen är John Anglin men också om han fortfarande är i livet?

Här en datagjord bild på hur de tre fångarna skulle kunna se ut idag med hjälp av deras gamla foton: Frank Lee Morris längst till vänster, sen Clarence Anglin och hans bror John.

 Men vilka var de tre männen och hur lyckades de fly från det rymningssäkra och ökända Alcatraz?

 Vi börjar med Frank Lee Morris som anses vara snillet bakom den avancerade rymningen. Enligt uppgifter hade han en IQ på 133.
Frank Morris föddes i Washington 1 september 1926. Mamman hette Clara, fadern okänd. Vid 11 års ålder blev Frank Morris föräldralös och spenderade barndomen i olika fosterhem.
Ett av de jobb han hade som ung var att servera mat till fångar i ett fängelse… Morris jobbade också som skomakare och verkstadsmekaniker.  Efter ett antal bankrån och fängelsevistelser hamnade Frank Morris vid 34 års ålder på Alcatraz 1960 – fängelset dit de som ansågs mest kriminella och svårhanterliga hamnade.

John Anglin, född den 2 maj 1930 och Clarence Anglin född den 11 maj 1931.
Bröderna föddes i en familj med 13 barn i Donalsonville, Georgia. Föräldrarna var hårt arbetande jordbruksarbetare. Bröderna hängde alltid ihop och blev skickliga simmare. De brukade imponera på sina syskon genom att simma i Lake Michigan tidigt om våren innan sjön blev isfri.
De började råna på 1950-talet men försökte alltid att begå rånen när butikerna eller bankerna var stängda för att inte skada någon. De använde aldrig vapen. Den enda gång de hade vapen med sig var vid ett bankrån och då var det en leksakspistol.

De häktades 1956 och fick mellan 15 och 20 års fängelsestraff och skickades till Florida State Prison och fördes senare till ett annat fängelse i Georgia. Efter ett stort antal försök att fly transporterades bröderna till Alcatraz, John 1960 och Clarence 1961.

 En fjärde fånge var med att planera rymningen – Allan West, född 1929. Han misslyckades att ta sig ut genom ventilationsgallret i sin cell i tid och blev kvar på Alcatraz. Han avtjänade sitt straff där bara för att strax gripas igen. Allan West dog i fängelse 1978.

Alcatraz så! Så här skriver Wikipedia:

”Alcatraz var ett fängelse på stranden Alcatraz Island innanför Golden Gate vid San Francisco. 

Ön byggdes om till en anläggning för militären i mitten av 1800-talet och blev 1934 ett av världens mest rymningssäkra fängelser på grund av det kalla omgärdande vattnet med starka strömmar.”

Mer från Wikipedia:
”Det finns ändå en grupp fångar som försvann från fängelset och som inte har återfunnits. Då ingen har givit sig till känna och ingen har erkänt sig ha träffat på någon av flyktingarna antas det vanligen att de omkom vid flyktförsöket.
Det normala var att rymmarna antingen sköts eller drunknade i det kalla vattnet.”

 ”I fängelset satt bland andra Al Capone. Fängelset stängdes 1963 eftersom det inte var ekonomiskt försvarbart att hantera eller spekulativt som en följd av rymningarna året innan.
 Fängelset står kvar än idag och kan besökas av turister. Det har också använts vid olika filmer, exempelvis Flykten från Alcatraz, med bland andra Clint Eastwood.
Under de år som Alcatraz var öppet försökte 36 fångar rymma från fängelset. 15 av dessa dog under sina flyktförsök.”

 Flykten då! Hur gick den till!?  Den spektakulära händelsen som inträffade natten till den 11 juni 1962.

Här ses några av de första fångarna på Alcatraz.

Fängelsecellerna såg ut så här:

Så här gick flykten till, citat Wikipedia:
”I över ett år höll de fyra på med förberedelserna, de grävde hål i betongen bakom ventilen i sina celler. De visste att ventilerna ledde ut till en lufttrumma som sedan skulle leda dem ut på taket av cellbyggnaden.
Här ses några av de ”verktyg” de tillverkade och använde:
När de väl hade gjort hålen tillräckligt stora och kommit ut till lufttrumman, anordnade de en liten arbetsplats inne i lufttrumman där de tillbringade varje natt med att göra flytvästar av stulna regnrockar och de gjorde modellhuvuden som skulle likna dem själva.”
”Modellhuvuden tillverkade de genom att blanda betong de hade hackat loss till pulver, såpa, tvål, lim och toalettpapper. Detta blev en smet som de kunde forma till ett ansikte. De samlade hår, inte bara sitt eget utan även andra medfångars hår från fängelsets ”frisersalong”.

”Natten till den 11 juni 1962 var de redo att rymma.  Efter inräkningen kl. 21.30 placerade de tre männen sina modellhuvuden, så kallade Dummy heads, på sina kuddar, kröp ut genom ventilen och fortsatte ut till lufttrumman bakom cellerna.
Frank Morris cell:
Flera av vakterna som hade nattskiftet hade hört ljud på taket men trodde det berodde på den hårda vinden.  När man väl upptäckte att deras celler stod tomma var Frank Morris och bröderna Anglin långt borta.” 
Snopet är väl bara förnamnet! 

Dagen efter rymningen. Flotten, byggd av regnrockar som blåstes upp med en pump gjord av ett musikinstrument, hittades så småningom.

Det är snart 56 år sedan flykten från Alcatraz och nu har alltså ett brev presenterats som kan vara skrivet 2013 av John Anglin. Läs mera HÄR i Washington Post, HÄR i The Sun där också bilden finns på John Anglins brorsbarn vid ett besök på Alcatraz i nutid  – och HÄR i svenska Dagens Nyheter.

Det har förstås spekulerats tidigare och HÄR finns ett reportage i The Daily Mail från 2012 på 50-årsdagen efter flykten. Systrarna Anglin – Mearl och Marie – intervjuas.

Hur som helst – en fantastisk historia är det – oavsett! Bloggaren har redan beställt filmen med Clint Eastwood! Den ska tittas på nästa vecka!

HÄR finns information om Alcatraz på Wikipedia. Om Frank Lee Morris – HÄR – på Genis hemsida. Om såväl Frank Morris som bröderna Anglin – klicka HÄR – Wikipedia. Och HÄR finns webbsidan AH Alcatraz History – ”Where the voices of Alcatraz come to life…”

Bloggaren kommer nu osökt in på en insändare i DN igår, 26/1, med rubriken ”Mitt barnbarn fick en diagnos – men ingen plats på lämplig skola”.

Citat ur insändaren: ”Mitt barnbarn har genomgått en BUP-utredning (barn- och ungdomspsykiatrin) där det framkom att han har den neurologiska funktionsnedsättningen asperger/autismspektrumstörning och att han även är särskilt begåvad.

Han är en glad och positiv unge som är intresserad av det mesta. Han läser, skriver, räknar och älskar att rita. Han har lätt för att uttrycka sig och massor av fantasi. Hans begränsningar visar sig i det sociala samspelet, främst tillsammans med andra barn. Han har ett starkt jag-perspektiv. Det blir konflikter.”

En liten pojke vill gå i skolan – men det finns ingen skola för honom trots att alla skolor i Sverige är skyldiga att erbjuda stöd till elever med särskilda behov.
Insändare säger så här mot slutet, citat:
”Att vara särskilt begåvad är en gåva, men inte alltid en positiv gåva i skolans värld.
Det finns en risk att man inte får utmaningar vilket kan leda till bristande studieteknik eller att det blir svårt att ta motgångar. Och om man blir uttråkad kan det leda till koncentrationssvårigheter och kanske ett störande beteende.”

SÅ bloggaren känner igen allt detta! Hur hon själv kämpade för skolor som inte fanns! För hjälp som inte gick att få! För att försöka få lärare, rektorer och politiker att förstå det som de aldrig förstod! OCH – det är 20 år sen!! Läget ser alltså precis likadant ut idag 2018 – som 1998! Det kallar bloggaren en SKANDAL och en KATASTROF!

OCH kommer genast att tänka på en annan familj…  och några andra intelligenta killar som hamnade på sidan om… John och Clarence Anglin. Oskiljaktiga som små – och senare på sin väg mot Alcatraz…

Clarence 13 år
– och här som fängelsekund.

Och Frank Morris med sin höga IQ… Dom här killarna är födda för 80-90 år sedan i USA. Men hur står det till hos oss här i Sverige idag 2018!?
Hur många intelligenta, fina killar med ”myror i brallan”, som ”bara bråkar” och som ”aldrig hör vad läraren säger” ska få en chans till ett bra liv!?
Hur många ska hitta jobb och försörjning – och hur många ska göra ”karriär” inom kriminalitet?
Intelligenta hjärnor behövs för smarta rån och för sensationella flyktförsök från rymningssäkra fängelser…

HÄR finns sidan Anglinbrothers Museum.

HÄR kan ni läsa Mia Johnssons insändare i DN!

Bloggaren har börjat titta på ID – en kanal som hon kan välja ur sitt kanalutbud.

ID – det vill säga Investigation Discovery.

Vad är då ID för kanal? Så här säger Wikipedia bland annat, citat:
”Investigation Discovery (ofta skrivs endast ID) är en amerikansk digital kabel-tv-kanal som ägs av Discovery Communications och lanserades på hemmamarknaden 2008…
… Programutbudet fokuserar främst på kriminalprogram, verkliga brottsutredningar och rättsmedicinska gåtor.”

Det är en ruggig kanal! Verkliga händelser dramatiseras men offren och deras anhöriga finns också med. Det som fått bloggaren att skriva om det här är detta:

Världen är full av ensamma människor. Världen är också full av unga såväl som gamla som gärna vill träffa någon.
Förr i tiden – innan datorer och mobiltelefoner – hur träffades man då?

Jo, ofta genom en sån här! En vanlig telefon men också via djungeltrafiken. Kompisens kompis hade en granne vars son nog var kär i en… Eller man träffades på dans, disco eller vad det nu kunde vara.
Och sen ringde man varandra! Stämde träff någonstans och kollade om det var något av intresse. 😉

Hur går det till idag om man vill träffa någon? Om man längtar efter att bli kär?  Tja, ibland som förr i tiden – men också så här: 

Via datorn! Via dejtingsidor som det finns en uppsjö av – men också genom spel på datorn eller mobilen – och via Facebook!

Det är dom där datoriserade träffarna som TV-kanalen ID ofta tar upp. Inte dom som går rätt – utan dom andra… Dom med de där fejkade profilerna!
Kvinnor och män som bara finns i datorn men aldrig i verkligheten! Jo, dom finns men är inte de personer de utger sig för att vara…Dom med ont uppsåt! Dom som bluffar, stjäl identiteter och lägger upp en falsk profil för att lura av andra människor pengar men mest i ID-kanalen: falska profiler upplagda av sjuka män som inte kan hantera kvinnor på vanligt sätt…

Sjuka män som fångar upp ensamma, kärlekstörstande kvinnor med sina fejkade profiler och falska foton.  Som skriver heta, lockande meddelanden för att så småningom försöka få till ett möte i verkligheten…

Det är sen det börjar…

Förföljandet… Oavsett om du börjar förstå att ”den där killen stämmer nog inte riktigt” – så har du kanske lämnat ut uppgifter om dig själv som gör din situation FARLIG!

Stalking i dess allvarligaste form.
Som i ID-kanalens reportage från verkligheten skildrar överfall, våldtäkt och mord…

Kärlekshungern är densamma nu som förr hos människor – men sökmetoderna helt annorlunda. Vem är ärlig och vem ljuger? Vem kan du lita på och vem ska du akta dig för?
Det finns ett ordspråk som säger ”- Verkar något för bra för att vara sant – så är det nog så – det vill säga inte sant!”

Bloggaren har själv råkat ut för en skum person på nätet. Helt oskyldigt till en början i ett datorspel. Så småningom började vi prata, blev förtroliga – det kändes bra. MEN – till slut kom tankarna att det var någonting som inte riktigt stämde. Bloggaren avslutade kontakten på ett vänligt med bestämt sätt och tänker idag att den personen sa ingenting om sig själv som går att kontrollera. Allt var förmodligen falskt.

SÅ – VAR FÖRSIKTIG!

ID-kanalen hittar du HÄR på nätet.

 Nu över till VARFÖR BLOGGAREN ALDRIG MER BLIR POLITIKER! Hennes erfarenheter kan symboliseras så här: Det mesta är ”bullshit”!!

Bloggaren har provat på en del politik – Folkpartiet, Feministiskt initiativ och sist Miljöpartiet. Känt sig sympatisera med de röda på senare år MEN kommit fram till att det mesta är skitsnack!
 Lögner, förtal, inbördes beundran, krig mellan partier istället för att lägga krutet och energin på den egna kommunen/den egna regionen/landet Sverige.

De senaste åren har det varit kvalificerat bullshit i fråga om invandringen, anser bloggaren! Lilla naiva Sverige tror gott om alla. VÄLKOMMEN HIT – öppna armar – och kreti och pleti strömmar in över gränserna. Bloggaren kastar åter en blick på söndagens blogg med den här bilden från DN då.

Jo, bloggaren är människovän. Tror på att vi ska hjälpa varandra. Bryr sig inte ett dugg om hudfärg, religion, genustillhörighet eller vad det nu kan vara som eventuellt skulle skilja någon från en annan.

MEN vi måste sluta vara så korkat naiva! Vi MÅSTE ställa krav! Det är inte fel att villkora! Det vill säga kräva något tillbaka när man ger något.
Och det handlar om människor som kommer hit från andra länder. Sådant får man inte prata om! Man kan inte försvara sig heller  – för det finns arga grupperingar som hånfullt härmar ”- Jag är inte rasist men….”

Men tänk om det faktiskt är så att väldigt många människor INTE är rasister men förstår ändå att någonstans måste vi dra gränsen! För ALLAS välbefinnande! Det vill säga även för de som vill komma hit.
De människor som vill hit och som vill göra rätt för sig – det vill säga bidra till samhället och få del av utbudet – måste få en chans till det!

I morse när bloggaren kollade Dagens Nyheter på nätet så var detta de nyheter som stack ut:

1 )  ”Isabella Lövin: sluta svartmåla Sverige”

Söndag idag och bloggaren tänker bläddra i Dagens Nyheter som ramlar in genom brevinkastet en dag i veckan. Bläddra ja, men hon hinner inte mer än till förstasidan förrän tankarna börjar snurra och hon börjar läsa. ”När gängkrigen klev in på akuten” är rubriken på DN:s förstasida 14 januari 2018.

Det är en skakande läsning.

Om fullständigt kaotiska händelser inom sjukvården i Sverige. Om fullständigt oacceptabla arbetsförhållanden för sjukvårdens personal!

Sjuksköterskan och avdelningschefen för avdelningen som DN:s reportage handlar om sitter på sängen hemma i bostaden. Under sängen skymtar baseballträet han plockat fram sen en tid. För att få någon känsla av trygghet i sitt eget hem efter att ha blivit hotad på jobbet. ”-Vi vet var du bor!”

 Sjukvårdspersonal som tejpar över sina efternamn på namnbrickan för att inte få ”hembesök”…Och det enda sjukvårdspersonalen vill är att ta hand om sjuka och skadade människor som kommer till sjukhusen.

Om du tror att det är bara är poliser och brandmän som hotas och utsätts för våld i sina jobb – så får du tänka om! Som om inte sjukvårdspersonal ändå har en minst sagt svår situation idag – för mycket jobb, för få personal, för låg lön – så kan du addera till hot om våld och scener på jobbet som ur värsta våldsfilmen!

Citat:”I en undersökning publicerad i tidningen ”Framtidens karriär – sjuksköterska” i oktober 2017 har drygt 600 sjuksköterskor i Sverige svarat på frågorna:
1) Är hot eller våld mot personal inom hälso- och sjukvården ett problem? 2) Har du som sjuksköterska varit utsatt för hot eller våld i din yrkesutövning?”
Svaren:

Hemsk läsning om många människors verklighet en dag på jobbet. Frågan är – hur löser man problemet?? Den frågan har många försökt svara på men ännu utan någon nämnbar framgång.

HÄR finns hela artikeln på DN:s webbsida.

Bloggaren läser klart och bläddrar vidare. Kommer till sidorna ”födda och döda”. Minnesorden på sidan om själva annonserna berättar om en danspedagog och en överläkares livsgärningar.
Bloggaren saknar de där minnesorden som alltid fanns förr i tidningarna – om ”vanliga människor”. Pigan som slet på gårdarna och avancerade till kokerska på herrgården – eller bonddrängen som lämnade landsbygdens slit för kanske minst lika hårt jobb på en smutsig verkstad i stan. Dom historierna fascinerar bloggaren – dom om de vanliga, enkla människorna och deras livsöden!

På tal om människors livshistoria – hur blir din egen? Bloggaren har skrivit om det tidigare – självkänslan och vad den gör med oss människor.
I fredags kom boken! Tomas Gunnarssons ”Att överlista Jante”. ”Om konsten att lyfta sig själv och andra”.
En mycket bra bok, lättläst och med frågor att ställa sig själv… ”Känner du att du riktigt duger?”
Boken köpte bloggaren på Bokus men den finns säkert på fler ställen. Bokus når du HÄR!

Tillbaka till DN och den här rubriken… ”Vad är maxlönen för att bli lycklig?”
 Bloggaren blir lite full i skratt. Att maximera sin lycka genom mer och mer pengar – nej, det tror inte bloggaren alls på! Troligen behöver man livets nödtorft för att kunna känna lite lycka lite oftare men bloggaren säger som hon alltid sagt till sina barn alltsedan de var små: ”- Pengar är inte allt!”

 Lycka kan vara att baka bröd
en lite grå söndag!  Baka brödkakor som på mamma Hjördis vis! 🙂

 Lycka kan också vara en växande gran – trots att tjugondag Knut passerat…

Men katter måste nog ändå vara betydligt lyckligare i sin tillvaro än vi människor. 😀 Äta när man vill.
Dricka när man vill – och hur man vill!! 😀

Ta sig en sväng ut! Kolla läget, jaga någon liten skrämd mus och sen in igen och sova! Det här är Felix! Han har förresten namnsdag idag! Och Felix betyder lycka!
Leva livet – på katters vis! Inte så dumt.

Till sist lite kul ur DN också. Fjärilar i magen! 😀 Ja, sådana fjärilar kan bloggaren också få utan minsta intag av något ätbart. Det räcker bara med en blick på rätt person…

Sköt er nu resten av söndagen! Skänk en tanke, helst fler, till alla som bara gör sitt jobb men som oprovocerat utsätts för våld och hot om våld i sina yrken.
Gärna inte bara tankar, gör något – det måste till förändring! KOM IHÅG – DET ÄR VAL I HÖST!! Dags att sätta åt politikerna för att ta våld i jobbet, stressad personal och låga löner högst upp på agendan!

! !

Hörrni – puss å kram mm på er nu då! Vi ses! 

Är du inloggad via Facebook?

 Är du kanske en av dom som blir sjuk av fejjan!?
Som måste vara uppdaterad hela tiden! Drogad och beroende av Facebook!

Kanske är du en av dom som låtsas? Som bygger upp en egen liten värld på Facebook om hur underbart och härligt ditt liv är – fast den i verkligheten ser helt annorlunda ut…  Hur ska det då gå?? Vad händer när du upptäcks?? När din påhittade värld inte har någonting med din egen verkliga att göra?? Fortsätter du att låtsas eller hoppas du att dina påhitt på något märkligt sätt ska bli verklighet en dag – störst, bäst och vackrast…

Vuxna mår dåligt av Facebooks ”krav” men än värre är det när unga drabbas.

Barn liksom tonåringar mobbas i Facebooks hårda värld.

Facebook är värre än så! Dagens Nyheter hade ett reportage den 9 december där Brit Stakston, expert på sociala medier, bland annat säger så här om Facebook, citat:
”– De gör publicistiska urval på oerhört luddiga grunder. De skapar en stat i staten där en egen domstol, parallell till rättsväsendets, utvecklas – utan insyn och kontroll, säger hon.”

Har du blivit felbehandlad av Facebook? Bloggaren har!
Har du lyckats få kontakt med någon på Facebook för att ställa frågor, protestera och rätta till problemen? Bloggaren har och självklart aldrig lyckats.
Det går inte att nå någon ansvarig! Facebook lever sitt eget liv!

Brit Stakston igen, citat DN:

”Hon menar att Facebook är på väg att bli en plats dit bara en viss sorts människor med vissa åsikter är välkomna.
– Bilder på ammande mammor och homosexuella par som kysser varandra försvinner, människor som i våra demokatiska samhällen har sonat sina straff blockeras. I mina ögon är det en mycket oroande utveckling, säger Brit Stakston.
Hon beskriver utvecklingen som ”sjukt osund”:
– Jag har varnat för det här i flera år. Att Facebook samtidigt som de vill vara allas ingång till internet så gör de ett urval av vilka som ska få vara med, de verkar vilja skapa ett ”perfekt samhälle” på väldigt grumliga grunder, säger Brit Stakston som också menar att det relevant att ställa sig frågan hur Facebook i så fall ser på dömda mördare, kidnappare, rånare, knarkhandlare.”

Reportaget i Dagens Nyheter inleds med rubriken –

Dömd för evigt – av Facebook

Det handlar om Nemo Hedén. ”Nemo Hedén, avstängd från Facebook för evigt. På grund av en dom som föll för åtta år sedan.” (Citat DN)

Citat ur DN om avstängningen av Nemo Hedén:
”För Nemo Hedén är beskedet en katastrof. Han använder plattformen så väl i sitt arbete som privat.
– Jag har aldrig förnekat det som hände eller försökt förminska det. Jag tog mitt straff (skyddstillsyn, DN:s anmärkning) och betalade skadestånd. Det är orimligt att jag straffas för det igen, säger han.

I domen mot Nemo Hedén skriver tingsrätten att det är klarlagt att han och en flicka som var 14 år och nio månader gammal hade frivillig sex efter en fest. Eftersom flickan inte fyllt femton, så är det, trots samtycket, ett brott – sexuellt utnyttjande av barn. Han var vid tidpunkten för brottet 22 år gammal.

Det var flickans föräldrar som polisanmälde händelsen.

– Jag är ingen våldtäktsman, jag ångrar det jag gjorde. För mig personligen fick det dessutom oerhörda konsekvenser, säger Nemo Hedén.”

Lite #MeToo-varning här, tycker bloggaren! Fast åt andra hållet liksom…

Vill du läsa mer – klicka HÄR!

Kanske vi kan enas om att Facebook gör rätt mycket skada!  Mer skada än nytta kanske. Kan få horribla konsekvenser.

Kan vara rätt bra kanske att göra som bloggaren ibland – TA EN PAUS FRÅN SKITEN! 

Stäng av, logga ut, koppla ner! Gäller såväl datorer, plattor som smartphones!

Liv utanför Facebook och Internet? Självklart! Dags att ta tillbaka det livet nu!!   Vår och sommar!
Höst liksom vinter! Lev livet! Det verkliga livet!

 Ännu lite mer av #MeToo-varning behövs nu kanske? Fast åt ”rätt håll” – eller?? Det beror på vilka kvinnor (och män) som läser, kanske. Det ska handla om det här nu:
Tillhör du möjligen dom som tror att det är bara äckliga gamla gubbar som dräglar över porr? Nej, så är det ju inte alls! Rätt många män skulle nog erkänna att de kollar Porn Hub ibland – men hur många kvinnor skulle våga berätta!?

 Ja, så är det i alla fall och bloggaren kollar också – i brist på Älskling. (Han gör förresten detsamma när det blir för långt mellan varven!)

Lite fakta om porrfilmstittandet bland kvinnor! Nyheter24: ”De två porrjättarna Porn Hub och Red Tube har för vana att analysera data från sina användare, och nyligen släppte de en gemensam studie över kvinnors porrvanor.
Det visar sig att kvinnor ofta söker på termer som ”lesbisk”, ”trekant” och ”squirt”, det vill säga kategorier som ofta innehåller kvinnor.”

Om någon funderar på vad ”squirt” är för något så kan bloggaren berätta att en del kallar det ”fontänorgasm”. Läs mera HÄR vad RFSU säger om saken.

Artikeln ur Nyheter24 hittar du HÄR!

Dagens Nyheter tar också upp om porr!  I en artikel från den 16 december om porrfilmsregissören Erika Lust.

Erika Lust spelar in porrfilm men kvinnlig touch! Efter att som tolvåring på ett pyjamasparty ”lånat” en porrvideo och både känt lust och äcklats gick tiden.
Citat ur artikeln i DN:
…det skulle dröja hela sex år innan Erika Lust såg sin andra porrulle – i ett studentrum i Lund och på initiativ av den dåvarande pojkvännen. 
– Jag var öppen och liberal, och jag ville inte vara ”den där tråkiga tjejen” utan den coola, så när han frågade svarade jag: ”Det är klart att vi ska se på porr.”
Känslan som uppstod medan hon tittade var, liksom den gången på pyjamaspartyt, dubbel:
– Kroppen reagerade bra men jag tyckte inte om att den gjorde det.

Efteråt försökte Erika Lust analysera sina motstridiga känslor. Hon kom fram till att hon blev tänd av de explicita filmrutorna, men att det manliga perspektivet och kvinnosynen som slog igenom i scenerna tände av henne. 

Ur den konflikten föddes så småningom idén att skapa en egen porrfilm, grundad i den sexpositiva feminism som hon bekände sig till. Erika Lust hade vid det laget flyttat till Barcelona och börjat läsa filmvetenskap. Som examensarbete lämnade hon in kortfilmen ”The good girl”.

 Läs mera HÄR på DN om Erika och hennes sexpositiva feministiska porrfilmer!

Nu över till något totalt annorlunda!  Ja, något riktigt märkligt – sjukt märkligt kanske. 😀 Sånt som man kan få för sig när man loggat ut från datorvärlden. Bloggaren hade en dröm här om natten. Det var en så härlig och positiv dröm! En dröm om lycka och omtänksamhet. Kalla det kärlek om ni vill.
Det handlar om ett spel där spelbrickorna var formade som blomsterprydda hjärtan med foton bakom. La man en bricka så följde andra brickor efter. Andra brickor med andra foton på baksidan. Det blev en spinoffeffekt – ringar på vattnet – av vänlighet, omtanke och kärlek.

Det var en så härligt dröm och bloggaren blev så besviken när hon vaknade och det inte gick att få tag i det där spelet. Så hon tillverkade ett själv!

Spelbrickorna! Och bloggaren visste precis vilket mönster de skulle ha.
Hon hade sett servetten i drömmen!
Klippa och klistra! Men istället för foton – namn. Skrivet med blyerts så man kan sudda så fler kan spela vid andra tillfällen.
Klart!  

 Men hur spelar man då detta Drömspel!?
Ingen aning!

Det kommer kanske i nästa dröm! Eller också är det så att bara genom att prata om spelet, skriva namnen, lägga brickorna – så börjar spelet… Vem vet?
Bloggaren tror att Drömspelet möjligen kan ha med det här att göra:

Vem vet, som sagt! En dag i taget – eller en natt!!

Glöm nu inte:
Det finns ett liv därute!!
På olika sätt! 

Ta väl hand om er nu! Puss och kram m.m.  😉

Här är tre av bloggarens favorittidningar! ”Kupé” – SJ:s tidning som bloggaren plockar med sig från tåget. ”Turist” – tidningen för medlemmar i Svenska Turistföreningen och längst fram ”Natur” – som kommer till en om man är medlem i Svenska Naturskyddsföreningen – vilket bloggaren är.

I de senaste numren fanns en del intressant. Bloggaren bläddrade i tidningarna först igår kväll men kom underfund med att hon prickat in en del rätt ändå! 🙂

Ur tidningen Kupé – ”Lapplands bästa” om resor till vårt land längst norr ut. Bloggaren var högst däruppe i juni månad – i såväl Kiruna som Jukkasjärvi där vi bodde på Ishotellet! Här sitter vi i Ishotellets bar gjord av is!

I tidningen Turist för Svenska Turistföreningen finns detta i senaste numret: ”God Jul i Gävle”. Bloggaren var i Gävle i helgen som gick! Om det kommer mer i dagens blogg.

Sen Svenska Naturskyddsföreningens fina tidning som bloggaren bara tycker om och gärna tar till sig av. Till exempel detta om att barn tyvärr kommer mer och mer bort från naturen och upplevelser där. Naturen är så enkel och så värdefull att ta del av.
Bloggaren läser med intresse om lavskrikan. Så här står att läsa om denna lilla fågel, citat ur tidningen:

”Enligt forskarna kommunicerar lavskrikor lika avancerat med varandra som primater och surikater. Olika läten varnar inte bara om vilket rovdjur som är i farten utan också vilken fara det utgör.
Dessutom har de ett minne i särklass. En fågel kan gömma upp till 50 000 matbitar i sitt revir och hittar i stort sett varenda en.”
Vilken fantastisk liten fågel!

Annat i denna naturtidning: ”På safari i lägenheten”… om småkrypen som kan finnas där…

Bloggaren har en och annan sådan här i sitt badrum: Silverfisken kan bli 8 (!) år gammal och tidningen berättar bland annat att, citat:
”Silverfiskar hör till fjällborstsvansarna, en av de första djurgrupper som lämnade havet och gick upp på land för omkring 400 miljoner år sedan”!
Det är inte annat än att bloggaren känner en viss vördnad för detta lilla urgamla kryp som pilar runt på klinkersgolvet.

Gävle då – nu kommer det!

Bloggaren åkt till Gävle i lördags. Det gick smidigt och lätt med tåg! Här är järnvägsstationen i Gävle – och mitt emot ligger det mysiga Järnvägshotellet.

Såhär ser det ut på Järnvägshotellet!
Toalettens belysning var inte fy skam!

Bloggaren besökte en s k storseans för första gången och den hölls av mediet Pierre Hesselbrandt. Folkets Hus i Gävle var fullsatt och visst var det intressant. Pierre var seriös och duktig men det var lite för mycket ”show” över det hela, tyckte bloggaren. Roligt att ha varit med om i alla fall.
Vägen hem på kvällen: SÅ vackert i Gävle!

Sjömanskyrkan i Gävle ligger precis intill Järnvägshotellet och bloggaren tog en morgonpromenad på söndagen när solen var på väg upp.

Så vackert att promenera längs med Gavleån!

Här kommer fler bilder från söndagspromenaden:

Så fin morgon!

Bloggaren tänker absolut åka hit igen!

Och därborta! Där skymtar vi bocken!

Bloggaren tog sig en närmare titt på den berömda Julbocken! Den är verkligen stor!
Bloggaren fick väktaren att posera invid bocken för att ni verkligen ska få se hur gigantisk bocken är! Ja, väktare vaktar bocken dygnet runt innanför dubbla staket! Bloggaren hoppas att den fina bocken får stå kvar där så ståtlig och fin och att ingen bränner ner den, som ju tyvärr brukar hända. Denna bock är den 51:a i ordningen!

Staden präglas av bockar… Dom här sötnosarna finns strax intill Järnvägshotellet i centrum.

Bloggaren besökte ett intressant ställe också! Det här: Sveriges Fängelsemuseum! Där inhandlades bland annat dessa fina örhängen! Handbojor! 🙂

Nästa blogg kommer att handla om Fängelsemuseet! Mycket intressant! Så titta gärna in här igen!

Morgonen i Arboga! Ganska vackert här också!  Och så här säger dagens visdomsord: ”Varje morgon är början på en dags äventyr, vars gåvor man aldrig vet på förhand”.

Så sant – och här kommer ytterligare några kloka ord:

”Ingen annan väljer ditt liv – du gör!
Ingen annan styr dina planer – du gör!
Ingen annan hindrar dina mål – du gör!
Ingen annan än du själv väljer om din dag ska vara ljus, varm och löftesrik –
eller tung, mörk och utan hopp.
Du väljer! Bara du.”

Och från vännen Eva kommer de här orden som Eva fått till sig från en vän om en annan:

”Hon hade varit med om mycket i sitt liv – men hittade alltid tillbaka till sin glädje.”

Så fint och så viktigt. Välj ditt liv – låt ingen annan styra. Är livet hårt och tufft ibland – försök ändå att hitta tillbaka till din glädje!

Hitta gärna tillbaka till bloggen också! Var rädda om er och om varandra! Kram!