Feel in the Blogg

Här kommer årets sista blogg 2018!
Granen kom här om dagen och har pyntats! Tack Thomas och Leif! Bildbevis mot slutet!

Lite annat pynt i hemmet kommer här!
Som kattälskare är denna girlang ett måste!
Inköpt sen ett par år i en liten butik i Gamla Stan i Stockholm.

I samma lilla affär har jag hittat de här: Sådana fanns mycket förr. Är det någon som minns vad de kallades? ”Tomtar på rad” hittar jag bara när jag söker på nätet.
Men det behöver ju inte alltid vara bara tomtar:

 
JULKORTEN!!

Sen har vi julkorten, ja! Som ska köpas och skickas!

Utomlands – likväl som runt här i Sverige! Har man tur får man några julkort själv i brevlådan! Som det här! Från vän i England! Fint frimärke! 

”Stay well this Winter!”

  Julklapparna ska köpas också
– och slås in!

Det blir en hel del…
och alla ska ju ha sitt!

Kanske får man någon present själv också…

”Sugar Daddy på köpet”! Jo jo, det vore nåt det!!

För allas ögon ska ju tindra på julafton… Om det kan ni läsa i min krönika som kommer i  Magazin24 onsdagen den 19 december. Den har rubriken ”En julsaga eller två…”

Sen har vi ju det här: Bara några få steg kvar till nytt år, ett gott nytt år då förhoppningsvis.

Med tanke på nytt år och godhet så vill jag puffa för den här tidningen! ”Våra Rovdjur” och ännu mer för organisationen – Svenska Rovdjursföreningen!!

Det här finns att läsa i senaste numret av medlemstidningen: ”Nej – Sveriges vargstam har inte gynnsam bevarandestatus!”

”De små rovdjuren utsatta för massjakt”.

Och vad är det här!!
Vad är det för sorts människor som finner nöje i att döda rävar och sen hänga upp dem så här!?
HUR kan man göra sådant??

Fullständigt avskyvärt! Djur är djur men människor är bara odjur!!

Så djuren behöver dig! Gör något gott!
Gå med i Svenska Rovdjursföreningen! Klicka HÄR!

Beställ rovdjurskalendern för att stödja! Det har jag redan gjort!

Nytt år var det, ja. Som en skimrande vacker kula hägrar den där borta i januari! Snart här alltså! Men först ska jag ta det av den där burken som står i skåpet intill Big Ben! Vid årets slut ska jag gå igenom och minnas allt härligt som hände 2018! Det blir nog en hel del – bäst att ”keep calm”…

Ja, tänk vad det kan hända mycket på ett år. Och tänk då på hundra år och mer!!

Som den här bilden – mer än hundra år tillbaka i tiden. 

Och idag: Det våras för den lilla tullstugan intill Glasblåsargården! Se bara! Där kan man tala om hundratals år! Tullstugan byggdes i slutet av 1600-talet, förstördes när huset gjordes om till kiosk i mitten av 1900-talet men 2019 kommer det fina lilla huset att få sin revansch! FÖLJ MIG här på bloggen så ska ni få se!

En sak till – det här: Fundera på året som gick och tänk sen på vad du önskar av år 2019. Ge dig själv några löften inför det nya året! Det nya året är som ett rent vitt blad där du själv kan styra och skriva in vad som ska hända!
Och om du bara tänker önska en enda sak – tänk då på det här:

För till sist – det enda vi ångrar är chanserna vi inte tog, förhållandena vi var rädda för att ha och beslut vi väntade för länge på att ta.

Jag har tagit det till mig sedan länge och skrev det här nyss på Facebook:

”Så kloka ord. För vi kommer alltid att ångra det där vi aldrig sa och det där vi aldrig gjorde – fast vi så gärna ville! Våga leva fullt ut!

Och jag försöker så mycket jag bara kan!”

EN RIKTIGT GOD JUL NU TILL ER ALLA!!

Och när ni väl tar språnget över till 2019 – lova er själva att det ska bli det bästa året någonsin! FÖR DET ÄR NI VÄRDA!!

ETT RIKTIGT GOTT NYTT ÅR!!

Lycka – hur definierar man det?
Det här läser jag på Google om ordet lycka:

”Lycka är ett belöningssystem som används för att premiera ett leverne i vilket våra behov tillgodoses. Lycka är därmed inte ett mått på framgångsrikhet då en framgångsrik person fortfarande kan vara olycklig. Undersökningar visar att människor i rika länder inte är lyckligare än de i fattiga.” (Wikipedia).

Är du lycklig? Jag är! Varje morgon vaknar jag och känner så här: JAG ÄLSKAR MITT LIV!

MEN – det har inte alltid varit så!   Det har funnits mycket mörka, sorgsna tider i mitt liv. Förutom skoltidens mobbing som påverkade hela resten av mitt fortsatta liv så kom andra sorger – så som det gör för alla.

I två omgångar gick jag in i väggen – brände ut mig – s k utmattningssyndrom. Efter den andra gången kom jag aldrig igen. Jag var mycket, mycket dålig och jag är idag glad att jag överlevde. Särskilt som nästa smäll kom strax… Mannen i mitt liv, min bästa vän, mitt livs kärlek – lämnade mig för en annan efter många års äktenskap.

Då fanns det många svarta stunder men tack vare mina älskade barn bestämde jag mig för att jag måste leva, överleva.

Min självkänsla var minst sagt i botten dessa år. Sjuk p.g.a. att ha jobbat för hårt, ensam – ingen man, inget jobb, inga pengar. Det var många nattsvarta dagar och ännu mörkare nätter.

Men som den person jag är försökte jag – igen och igen och igen. Efter många besök hos psykologer (alla var inte bra…) kom jag till Sonia på Psykologpartners i Västerås. Hon sa bestämt att jag måste ta mig ut! – Börja jobba ideellt!!

Och det gjorde jag! Det blev på Röda Korset i Västerås. Där började min självkänsla växa igen. Jag kände mig uppskattad. Människor tyckte om mig, tyckte att jag jobbade bra – det lilla jag nu orkade.

Genom att jag började skymta en ljusning tog jag också steget mot att resa till en plats jag drömt om – Aidensfield! Goathland och det lilla hotellet där – inspelningsplats för TV-serien ”Tillbaka till Aidensfield”. Jag åkte dit ensam! Flög till Edinburgh i Skottland och tåg vidare ner mot Whitby och sen buss till Goathland.
Att klara av det ensam kändes lätt! Jag hade vuxit.

Jag växte mer. Efter några år kom en ny man in i mitt liv. Det var för mig fullständigt oväntat och absolut ingenting jag hade planerat.  En dag ville han hjälpa mig att fixa min bil och sen blev ingenting mera sig likt. Jag som bestämt mig för en grå tillvaro fram till döden – utan män i mitt liv. Ett grått liv utan något särskilt uppseendeväckande som hände – fick plötsligt se mitt liv totalt förändrat!  Jag blev kär!
Jag kände mig attraktiv! Glad! Underbar! Jag gick ner 17 kg i vikt, blev som ung på nytt. Jag LEVDE igen!

Och livet går vidare. Precis som jag bestämde mig för när min man lämnade mig för tio år sedan så kommer det aldrig mer någon man in i mitt liv.
Inte på samma sätt. Aldrig riktigt nära. Jag klarar mig själv. Jag VILL leva ensam. Jag är självständig och stark numera. Jag vill ha manliga vänner och vill har närhet från dem – men de kommer aldrig att få bo under samma tak som jag! Aldrig riktigt nära – mina villkor!

Och en sak som jag bestämde mig för när jag kommit över att min man lämnade mig – har jag definitivt hållit fast vid: ALDRIG MER GRÅTA ÖVER EN MAN!

Varför gråta mera? Nej, nu är det dags att leva! Äntligen! Göra allt det där som JAG SJÄLV vill göra!  Utan att kompromissa. Utan att fråga om lov. Utan att vara överens med någon annan. JAG ENSAM! UNDERBART!

När man är liten bestämmer mamma och pappa, när man är tonåring likaså (de försökte i alla fall…) och när man sedan träffar en partner så ska man vara överens om vardagen och allt däremellan. Kommer sen barn så vill man göra allt för barnen. VAR KOMMER MAN SJÄLV IN NÅGONSTANS? Jo, NU!!  NU är det min tur!

Alla som läste min första krönika i Magazin24 vet vad jag pratar om: Att leva livet medan tid är!
Nu när man är ensam, ingen man, barnen är vuxna, man är pigg och glad – det är NU det är dags att leva! Göra det JAG vill! Och det gör jag!

 Därför åkte jag till Goathland igen och jobbade! Fick massor av nya erfarenheter och nya vänner! En del av vännerna är underbara män också… 🙂
Därför gör jag precis vad jag vill utan att fråga någon annan. Utan att sätta någon annan före mig själv och mina önskemål.

Därför fixade jag ett nytt företag! Here I come!!
Därför går jag upp när jag vill, sover när jag vill, äter vad jag vill och dricker vad jag vill. Därför planerar jag min framtid utifrån vad just JAG vill göra!

Nu är det BARA JAG!

Det tog några år att komma hit. Det tog många svarta dagar och nätter, många tårar och mycken förtvivlan. Men nu är jag här – LEVER LIVET! Jag vill tacka och alla fina vänner jag fått där!
Jag vill tacka Lars som såg MIG och väckte upp mig från det döda!  Jag hoppas innerligt att du också får ett bra liv Lars! Det är du verkligen värd!

Jag vill självklart också tacka The Goathland Hotel i North Yorkshire! Tack Hannah, Sophie och Mr and Mrs Richardson för förtroendet! Med Hannah och hennes familj började resan mot England.

Denna blogg skrivs inte för att ”show off” som man säger på engelska! Bloggen skrivs alltså inte för att skryta eller att framhäva mig själv! Inte heller för att briljera med det faktum att jag anser att jag har ett underbart liv.
Jag skulle aldrig göra så. Jag vill aldrig göra andra människor ledsna – tvärtom! Jag vill få människor att se vilka möjligheter som finns – när det ser ut att vara som mörkast. Det är det som den här bloggen vill göra! Råd till ensamma kvinnor och uppmuntran till män!

Bli din egen lyckas smed!!

Är du 40+ med utflugna barn eller kanske inte har några? Är du ensam – blivit lämnad, lämnat själv eller aldrig hittat någon? LEV LIVET! Smid din egen lycka!

Jag tror att det finns en hel del singelkvinnor som tänker så här redan och ännu fler som bör börja med det! Tyvärr tror jag att rätt många män aldrig kommer på tanken. De män jag känner som blivit singel har snabbt kastat sig in i något nytt igen – eller säker febrilt efter en ”ersättare”. Är det en morsa dom söker?? Sluta med det och lev livet! 🙂 Du kan få ut så mycket mera och det finns många tjejer där ute som tänker likadant!

Följ dina drömmar, tro på dig själv och ge inte upp! För det största äventyret du kan vara med om är att leva dina drömmars liv!

SÅ FÖLJ DINA DRÖMMAR!! Och om någon betraktar dig som korkad, försöker övertala dig att du ingenting kan, ”det går aldrig!” och vill krossa dina drömmar:

Puss & kram/Susanne

”Don’t sit under the appel tree with anyone else but me…”

Katten Felix under äppelträdet! Felix vill väldigt gärna vara med när jag plockar äpplen! Inte helt lätt att få fatt i några äpplen då när han hela tiden ska slingra sig runt benen och gosa på handen som plockar…
Katter!! Här svalkar han sig lite efter allt äppelbestyr! 🙂

Äpplen, ja…  Det har varit väldigt mycket av den varan denna höst och från ett enda litet äppelträd! Jag har lämnat äpplen till vänner, till Röda Korset, till Hällbackens äldre och så har jag transporterat en hel del till komposthögen…

MEN – rätt så mycket har jag tagit tillvara själv också!  🙂  Äppelpaj, äppelbröd, äppelmarmelad med såväl cognac som whiskey, äppelkompott – och äppelmos!

Det har varit ett plockande och skalande vareviga dag!  Mer och mer! Och då är det ändå bara fin fallfrukt jag har plockat med mig in…

Grytorna har inte räckt till!! Och provsmakats har det! För att moset och kompotten inte skulle bli vare sig för söt eller för syrlig!

Och åh, så gott det blir! Men nu får det räcka för det är slut på utrymme i frysen!

Vad kan man göra mer då!? Jo, kolla in tullstugan intill förstås! Den f d tullstugan, f d kiosken och dess förvandling!

För det händer någonting nästan varje dag! 

Och gården är belamrad med bilar och bråte!

 Thomas ”Ketchup” Andersson in action!

Väggarna utsides på det f d garaget ska fixas!
Isoleras och putsas till!  Det blir jättebra!

Ketchup ska få fixa till det hus jag har kvar också, har jag tänkt. Lite i alla fall. Det går ju inte an att lilla tullstugan ska se finare ut än Glasblåsargården intill!

Hur tar det sig ut innanför väggarna? Ja, det f d garaget som ska bli grovkök och badrum är mest arbetsbod just nu.
Men i övrigt då?

Jo, detta har hänt! Golven!
Det blir golvvärme överallt! Och nu har det gjutits klart!
Golven sedda från lite olika håll: Där ser man trappan längst bort – den som går upp mot övervåningen.

Och här ser man fönstergluggen in mot gården. Riktiga fönster ska komma nästa vecka, enligt Gustav Öberg, den nye ägaren till Köpingstullen 3!

Så här långt har bygget kommit nu! 🙂

Visst blir det fint! En ny vy över Östra Nygatan, mitt Chinatown!

 Och håller man inte på med äpplen eller plåtar tullstugor så fixar man till bloggar och krönikor!
Imorgon kommer en ny krönika signerad fröken Linde i Magazin24!
För att roa och oroa…

Så: -Watch out folks!!

Och njut sen hösten med dess vackra färger! 🙂

Hallå där! Lite bloggande nu igen – med betoning på LITE!

Först måste jag säga att jag fortfarande är bestört över Åsa Beckmans inlägg i DN 31 augusti!   Åsa Beckman – kvinna, 56 år och biträdande kulturchef på Dagens Nyheter och ändå med så korkat gammaldags synsätt!!

Åsa Beckman gråter över 50-60-åriga kvinnor som blir lämnade av sina män. Hånar männen och pratar om fertilitet starkt kryddat med åldersnoja med uttalanden som det här: ”she had second wife written all over her”!!
 Om man inte genast börjar gapskratta åt sådana kränkande fördomar så blir man förbannad  – eller både ock! För –

– HUR SER SÅDANA KVINNOR UT – ÅSA BECKMAN??

Jag känner ganska många kvinnor som är fru/parter nummer två och jag måste säga att jag inte kan se några karaktäristiska särdrag dem emellan! Varken utseendemässigt eller på annat vis. Så förklara Åsa Beckman!

 Min blogg om Åsa Beckmans pinsamma inlägg kom den 1 september och du kan läsa den igen HÄR!

Nu till lite annat! Födelsedag igår!
Firande med presenter och kramar och lite annat!
Jag fick bland annat en halv brygga!!
Visst är det härligt att ha särskilda dagar att fira att man är född! De där åren behöver man ju inte räkna – det räcker med att konstatera att man är vuxen, glad och 40+ – och att man fortfarande är fit for fight!!

  Jag tänkte lite extra på dom som sett till att jag finns idag –
mina älskade föräldrar:

Och ni som följer mig på Facebook kunde läsa lite tankar jag hade kring födelsedagen, livet och dom som betyder något för mig. Lite nostalgisnack så där och en del kärleksförklaringar.

 Sen måste jag ju göra lite reklam för mig själv i Magazin24!

Klicka HÄR om ni vill läsa hela presentationen av mig – och HÄR om ni vill läsa min första krönika – ”Leva livet – i tid och otid!”. 

Det kommer mera – jag lovar! Det finns hur mycket som helst att skriva om! 26 september kommer min nästa krönika i Magazin24! Så håll i er!  🙂 Inte ett ljud om valet idag och det lilla som jag kommer att yppa om det blir som slutkläm i min krönika i Magazin24 –  onsdag 26/9 alltså.

Senaste nytt vad gäller tullstugan som jag sålde till Gustav Öberg!?  Ja, ett par bilder blir det idag! Pojkarna sliter hårt för det finns en hel del att göra på detta över 300 år gamla hus! Just idag på morgonen var det lugnt men jag plåtade ändå detta: Nytt mindre fönster på nedervåningen istället för rutan som fanns där tidigare för kiosken. Det nya fönstret ska matcha det som ligger en våning upp.

  Här in mot gården har ett nytt fönster tagits upp där det faktiskt satt ett fönster för flera hundra år sedan. Och garaget till höger har börjat sin förändring. Där kommer entrén till huset att ligga.

De nya fönstren som vetter in mot min gård kommer att ge ljus åt grovköket och det fönster som kommer att bli på gaveln (ej i bild) kommer att lysa upp badrummet! 

Inuti kunde jag bara se så här mycket just idag: Men du kan läsa mera om Köpingstullen 3 och Gustav Öberg i Magazin24 som kommer ut idag!

Bättre än så här blir inte bloggen idag! Ute blåser det stormvindar så katterna föredrar att stanna inomhus. Felix och Wilma längtar efter lillhusse som nu har rest tillbaka till Götet. Jag nänns inte byta lakan och bädda rent i sonens säng när de myser som de gör. Det får vänta! 🙂

Sköt om er nu! Tänk lite nytt och kreativt och inte i gamla inskränkta banor som DN:s kulturchef tycks göra! Det finns ingen anledning att gräva ner sig i gammal förlegad smörja – utan se så! Ta lite nya tag! Vi hörs snart igen – och ses!

Den 17 juni 2018 skrev jag del 1 och nu är det dags för del 2! För nu börjar det hända saker!

Dokumentet här ovan är från 1893 då man gjorde en ombyggnation av den gamla tullstugan med anor från 1600-talets slut.

Så småningom såg huset ut så här:

En del av hur Stora Nygatan i Arboga såg ut för över hundra år sedan:

Järnvägshotellet till vänster och tullstugan intill Glasblåsargården på höger sida.

1951 förvandlades det lilla tullhuset till kiosk och sen dess har utseendet på huset sett ut så här: Faktiskt en väldigt ful byggnad – och ett gammalt förstört kulturarv! Förstört för tid och evighet – tills det en dag jämnas med marken…

INTE DÅ!! För jag sålde huset till Gustav och Angelica Öberg som nu förverkligar min dröm – en dröm som också kom att bli deras!
Den dröm jag haft sen pappa köpte huset 1986 – att återställa det till sitt forna ursprung.

Nu har Gustav fått bygglov och självklart satte han igång direkt!

Mäta –
och få till det!

Fundera lite… Diskutera lite…

Åsså på’t igen!

Vänner som kan hjälpa till är bra att ha. Thomas Andersson, mera känd för Arbogaborna som ”Ketchup” är en skicklig yrkesman.

Här följer lite murarjobb! 

Inuti ser det förstås fortfarande ut så här: När den nya väggen är murad och de nya fönstren på plats kan interiören börja göras i ordning.

Fönstren ja, det blir tre till antalet mot Östra Nygatan. Istället för dörren på ritningen från 1893 blir det ett fönster på mitten av huset. 
Den nya ingången kommer att bli från baksidan.

Fortsättning följer!

Och där står jag mitt emot och fotograferar! 🙂
Är jag glad då, tro?? Överlycklig!!

Det kommer mera så småningom! Jag lovar!