Feel in the Blogg

Idag fortsätter bloggaren att vila. Stilla sig. Finna ro. Kontemplation…

Några små bilder kommer dock här.

Vy från Arboga – finn fem fel – eller i alla fall ett! 😀 Och inte ett fel utan ett rätt! 😉

Bilden är tagen i korsningen Tulegatan/Vasagatan och svaret är: Den anskrämliga före detta kiosken är borta! Hurra! Hur många år tog det?? Alltför många helt klart, men nu är ruinen väck! Tack för det! Inte en dag för tidigt.

”Våra rovdjur” får bloggaren i sin brevlåda eftersom hon är medlem i Svenska Rovdjursföreningen. På framsidan av tidningen tas hotet mot lodjur upp.
 Inne i tidningen finns denna artikel, skriven av Lina Ricklund som faktiskt är Arbogabo! Vargtiken från Junsele, som kommit att kallas Susi, är försvunnen. 🙁

En belöningen på upp till 100 000 kronor är utlyst till den eller de som kan komma med information om vargtiken och hennes partner! Döda eller levande, förhoppningsvis det sistnämnda!

Så man kan hoppas att samvetsömma gör allt för att leverera information och att de mindre nogräknade lockas av pengarna…
Läs mera HÄR om belöningen!

 För att gå med i Svenska Rovdjursföreningen – klicka HÄR!

Bloggaren har sitt eget lilla lodjur hemma. Här slumrar hon skönt under buskaget!  Slumra och vila tänker bloggaren också göra nu. Vi ses.

Här följer en annorlunda blogg. En insändare som lokaltidningarna valt att inte publicera. En tidning förklarar beslutet med att de vill skydda de inblandade som kan känna sig utpekade (!).
Citat: ”Jag har valt att inte publicera din insändare, eftersom så många personer är involverade i texten. Ansvarig utgivare anser att lärarna inte får pekas ut, vilket de indirekt blir eftersom staden är liten.”

Händelserna ligger 15-20 år bakåt i tiden och ändå ska de lärare skyddas som eventuellt skulle kunna känna igen sig.
Den person som det  handlar om, pojken som kränkts och som är det verkliga offret, har godkänt publiceringen, ja välkomnat den. Han ser det som en form av revansch – det gör bloggaren också.
Han ser det också som en chans att visa andra att det finns hopp. Att aldrig ge upp! För tyvärr pågår liknande händelser fortfarande runt om i våra skolor i Sverige idag.

Därför kommer insändaren här!

Det var en gång en liten pojke som skulle börja skolan. Han var spänd och förväntansfull. Lite orolig över det nya men glad över att han skulle få lära sig saker. Han var en intelligent och vetgirig liten pojke.

Skolan blev inte rolig för pojken. Han tyckte klassen var för stor och lektionerna för stökiga. Pojken blev orolig och istället för att få hjälp fick han bestraffningar, skäll och motades ut från klassrummet. Ibland hölls han fast och ställdes ut på skolgården. Mamman fick ofta telefonpåringningar hem.

När pojken var 9 år blev det bättre. Han fick en underbar assistent och till fyran fick hon följa med till ”mellanstadiet” där det fanns en klok lärare som tog honom till sitt hjärta. Det blev en ljus och fin tid för pojken. Han var lycklig och lärde sig mycket.

När pojken skulle börja sexan blev det åter byte av lärare och klass. Då började helvetet igen – för pojkens grundskoletid blev faktiskt till ett helvete. En ännu större klass med många stökiga elever och lärare som inte klarade jobbet. Pojken förtalades, anmäldes och flyttades till en mindre skolgrupp. Där blev det om möjligt ännu värre.
Pojken fick inte tillgång till alla ämnen. Fysik och kemi blev uteslutet – liksom ett antal andra. Läraren var hotfull, många bråk och många tårar – för på denna lilla grupp gick många elever med problem. Det hände att läraren ringde mamman och bad henne hämta pojken eftersom han inte ville gå hem från skolan. Vid den tiden fick pojken endast en lektionstimma per dag.

Pojken som var en lugn och snäll liten pojke mådde mycket dåligt. Blev ledsen även hemma och förstod inte vad han gjorde för fel. Det enda han ville var att gå i skolan och lära sig mycket.

När årskurs 9 var över ville skolan överföra pojken till Individuella programmet på gymnasiet, ett ”slasktrattsprogram” för alla som inte klarar grundskolan. Mamman vägrade och letade med ljus och lykta efter ett annat gymnasium. Ett gymnasium som klarade av att lära ut även till elever med ADHD, Aspergers syndrom och liknande egenskaper.
Skolverket hade ingen aning men mamman lyckades. Det fanns ett gymnasium i Örebro! Men pojken fick inte gå där eftersom Örebro tillhör ett annat län än där pojken bodde. Efter mycket bråk och krångel med hemkommunen fick pojken ändå börja på gymnasiet där.

Pojken fick en fantastisk lärare, trivdes mycket bra och började växa som människa. Han lärde sig mycket men eftersom gymnasiet endast tillhandahöll Samhällsprogrammet fick han inte läsa favoritämnena.

Efter gymnasieskolan började pojken på folkhögskola och flyttade hemifrån. Han läste in Naturvetenskapligt basår för att komplettera sin utbildning. Då fick han äntligen studera favoritämnena fysik och kemi som han aldrig fått i grundskolan.
Pojken klarade basåret galant och sökte till universitetet. Den 5 juni tog pojken sin examen som biomedicinsk analytiker vid Göteborgs Universitet. Den pojken är min son.

Tack till er som förstod vad en liten pojke i skolan behöver och fy skäms på er som förstörde så många år för honom!

Midsommartid kan man tala om fortfarande trots att midsommarafton och midsommardagen passerat. Den riktiga midsommarafton torde vara idag, ikväll, för imorgon infaller Johannes Döparens dag som är den rätta midsommardagen. Läs mera HÄR på Wikipedia!

Bloggaren hoppas att alla firade på ett bra och trevligt sätt i helgen som gick. Själv for hon till Götlunda tack vare tips via Facebook från vännen Mia.
Midsommarfirande startade i Götlunda kyrka med tal av komminister Hans Fredrik Silén och sång och musik genom Gunilla Olsson och Helena Olsson Brink.

Sen tog vi promenaden ner till kyrkparken intill sockenstugan där midsommarstången restes och kaffe med hembakat bröd serverades! Ett härligt midsommarfirande på det sätt som bloggaren känner till sedan hon var barn.

Lite klipp blir det också idag! Klipp lokalt från veckan som gick!

Bloggaren har svårt att tänka sig någon bättre ny ägare till gamla ”Bruns” i Arboga! Familjen Berglind som köpt det fina gamla huset har vana vid antikviteter och dessutom planer för huset! Det ser vi fram emot!

Bruns hus som det såg ut en gång!
Och här i annonsen inför försäljningen:

Klipp från dagens Arboga Tidning:

”Vaccinera Dig mot TBE” står det på skylten som fotograferats av tidningen.  TBE är en fästingburen hjärninflammation och du kan läsa mera om den HÄR!

Fästingar är inte trevliga och förutom TBE kan de orsaka Borrelia.
Klicka HÄR för Borrelia!

Dottern fick nästan panik när hon campade under midsommarhelgen och upptäckte att det kryllade av fästningar utanför tältet. Än värre blev det när hon läste på nätet att Torö i Stockholms skärgård är ett högriskområde för TBE. Det var just på Torö som tältet var uppslaget…
 Riskområden för TBE finner du på en större bild genom att klicka HÄR!

Bild från dotterns grannhus i Stockholm:
På ”Fästning.nu” kan du läsa allt om fästingar och hittar platser för vaccination!

En tragisk nyhet som vi ännu inte vet slutet på är den här, lokalt: Två fiskare är försvunna på Hjälmaren.

Imorgon blir det lite mer klipp men också grönt och skönt!

Avslutar dagens blogg med en sörjande katt! Curry älskar sin lillhusse Jakob och sorgen är stor när husse åkt tillbaka till Göteborg. Matte lovar att försöka trösta med skinka…

OBS!! IMORGON KOMMER INSÄNDAREN ATT PUBLICERAS HÄR! DEN VIKTIGA INSÄNDARE SOM LOKALTIDNINGARNA INTE VÅGADE PUBLICERA!  

”Arbetslinjen eller bidragslinjen, du väljer”. Eller?
Är det inte så att den så kallade Arbetslinjen per automatik leder till bidragslinjen – och hur långsiktig är en sådan politik??

Nu kommer ”anti-arbetslinjen”, skriver DN igår, söndag.   Bloggaren läste glatt och förväntansfullt rubriker som den här: ”Vi behöver inte arbeta så mycket! 4-5 timmars arbetsdag per anställd skulle räcka för att Sverige skulle behålla sitt välstånd.”
Det är sociologen Roland Paulsen vid Lunds universitet som säger så!

Bloggare är helt inne på den linjen! Att jobba mindre med mer energi och kraft gör att människor orkar! Orkar arbeta längre (fram till pensionen) men också orkar ha ett liv utanför jobbet!

Andra citat ur artikeln: Socionomen som har ledigt en dag i veckan för att leva!

SÅ bra och klokt sagt!

MEN – bloggaren tycker artikeln som helhet andas just anti-arbete! Det vill säga en misstolkning av människors önskan att gå ned i arbetstid. Att det skulle handla om människors ointresse av jobb för att istället slappa runt och göra ingenting.
Illustrationerna till artikeln visar på det också:

Artikelförfattaren Ana Udovic tar upp en rad händelser där människor maskar på sin arbetsplats. Anställda som surfar på nätet och ringer privata samtal under arbetstid istället för att jobba. Anti-arbete? Människor som inte har lust att jobba??
Nej, det är att göra det väldigt lätt för sig!

Först bör man ställa sig frågan: – Varför ringer man privat och surfar på nätet när man istället borde jobba?
Är det möjligen så att den anställde är så utarbetad att detta är ett sätt att orka vidare? En sund paus för att vila hjärnan?

 Sen är det väl också så att ”maskare” har funnits i alla tider och på alla jobb. Dessa människor utgör förmodligen en bråkdel av det stora antalet som sliter och vill göra rätt för sig.
Som faktiskt tycker om att jobba, gillar sitt yrke men där det finns gränser för hur mycket ork och tid man har för att klara av jobbet.

 Anti-arbetslinjen handlar snarare om att människor som håller på att slita ihjäl sig höjer rösten med en önskan om kortare arbetstid!  En försiktig och mycket klok begäran om kortare tid för att orka! Orka att utföra sitt arbete på bästa sätt och för många år framåt.
Detta är inte bara en fråga för enskilda arbetstagare utan för samhällets fortbestånd och utveckling!
Arbetslinjen leder idag till bidragslinjen! Alltför många duktiga arbetstagare slås ut för att aldrig komma tillbaka i jobb. Eller för att placeras om på någon enklare syssla som inte alls motsvarar utbildningen eller tidigare jobb – men för att samhället ska undvika ökade siffror i statistiken om sjukersättning…
Samhället dräneras successivt på kunnigt folk och lojala yrkeskvinnor/män. En katastrof!

Kortare arbetstid ger bättre arbetsinsatser och människor ”håller” längre! Människor får dessutom möjligheten att LEVA och inte bara jobba. D.v.s. det finns faktiskt ett liv utanför arbetsplatsen! Ett mycket viktigt liv som direkt inverkar på människors förmåga att sen utföra sitt yrkesjobb!

Att insinuera att önskemål om kortare arbetstid skulle handla om slapphet och slöhet är djupt kränkande! Det innebär att ytterligare trycka ner människor som håller på att bränna ut sig av arbete!

Den här seriestripen fanns påpassligt med i gårdagens DN också!

Ana Udovic’ artikel i DN hittar du HÄR!

 Imorgon kommer ytterligare ett par läsvärda klipp ur söndagens DN! Här ett annat ur dagens Arboga Tidning!

Handlar om de nya rutinerna i Arbogas Hemtjänst och hela insändaren kan du kanske läsa HÄR så småningom… Just nu låg den inte inlagd på nätsidan.

Snart är det val till EU-parlamentet. Sverige har 20 platser och valdagen är söndagen den 25 maj. Dock har du möjlighet att börja rösta redan på onsdag. Förtidsröstningen börjar den 7 maj.

Självklart ska alla som är berättigade gå och rösta!  Var stolt över att du lever i en demokrati och får göra din röst hörd. Men hur ska man rösta? Och vilka frågor är viktigast?

Bloggaren är med i Svenska Naturskyddsföreningen och här om dagen kom deras intressanta tidning Sveriges Natur. Som väntat tar tidningen upp det kommande EU-valet. Väldigt avslöjande har tidningen granskat Sveriges 20 ledamöter och deras inställning och engagemang i miljöfrågor.
Några ligger i topp med en grön ”tumme upp” och de ledamöterna tillhör Miljöpartiet (2), Socialdemokraterna (2), Vänsterpartiet, Centerpartiet och Folkpartiet (1 ledamot var). Sen finns det fyra med bottennotering och ”tumme ner”.

Bäst var dessa, markerade med stjärna: Isabella Lövin (MP) och Åsa Westlund (S).

Bottennoteringarna stod konsekvent Moderaterna för. 🙁
Så här beskrivs deras ”gärningar”: Och den värsta av de fyra är Anna-Maria Corazza Bildt:
Trots ”tumme ner” får Christofer Fjellner (M) även en stjärna. Varför? Läs:

 Hur kan man konsekvent rösta MOT miljöförbättrande förslag?? Det är en delvis ruggig läsning om man vill värna om jordklotet…. Sen är det självklart upp till var och en att rösta på det parti som handhar just de egna hjärtefrågorna. För bloggaren personligen känns det dock viktigt att länderna i EU inser vikten av att värna det viktigaste vi har – vårt vackra klot, klimatet och miljön.

Läs mer om EU-valet hos Valmyndigheten HÄR! Där står allt du behöver veta. Om förtidsröstning och vilka lokaler som gäller finner du direkt HÄR!

Bloggaren gillar djur- och naturskydd och tycker även om Ekorrens ekologiska godis! Kul då att se att Miljöpartiet inte kommer med valfläsk – utan valgodis – och då från just Ekorrens! 😉
Klicka HÄR för Ekorrens och HÄR för Miljöpartiet!