Feel in the Blogg

Arbogas kommunalråd Agneta Bode (s) får sparken! Detta enligt senaste nytt från Bärgslagsbladet/Arboga Tidning.

Läs mera HÄR och HÄR!

Så här skriver tidningen på sin hemsida, citat: ”Enligt uppgifter som Bbl/AT fått ta del har Arbogas kommunalråd Agneta Bode (S) fått sparken av sitt parti. Enligt socialdemokratiska partiföreträdare vägrar hon dock lämna posten om hon inte får behålla full lön fram till pension.”

Läs mera i tidningen som uppdateras! Klicka HÄR!

Bloggaren känner ingen större förvåning. Inte direkt över sparkandet av Agneta Bode men över ett Socialdemokratiskt styre som pågått i snart hundra år och som sakteliga börjat krackelera.

”En gång sosse – alltid sosse” – gäller inte längre. De gamla som följt partipiskan försvinner med åren och de yngre vägrar följa i ledband.

I Arboga har partiet klamrat sig fast med hjälp av en hoper partitrogna och av likaledes hårt klamrande Vänsterpartiet och minimala OPA.
Trots märkliga turer under årens lopp – bland annat Kerstin Rosenkvist, som svek sitt parti och den allians som Centerpartiet ingick i med de borgerliga, för en penningstinn plats hos Socialdemokraterna, som ryktet gjorde gällande.
Alla klagomål på Socialförvaltningen som inte tagits på allvar, det dyrköpta Vakttornet – ja, det finns mycket konstigt som förekommit.
Bloggaren minns personligen det märkliga valet av två aktiva Sverigedemokrater som Årets Medeltida Brudpar i Arboga förra året och Agneta Bodes vägran att vare sig agera mot beslutet eller kommentera detsamma.
De två Sverigedemokraterna har nu lämnat Arboga för övrigt. Så mycket för Årets Brudpar…

Den som lever får se! Det ska bli mycket spännande att följa utvecklingen!

Kanske är det äntligen dags för Socialdemokraterna i Arboga att sluta leva på gamla lagrar. Bort med de självgoda leendena, de överlägsna härskarteknikerna och in i verkligheten.

Och vilka följer nu med i raset? Finns det några kompetenta att ta vid? Är det kanske dags för nyval i Arboga? Och är det borgerliga alternativet redo för det?

Spännande – var ordet!

Den här tidningen får man om man handlar på Åhléns – vilket bloggaren sällan gör – men som s k medlem ramlade den in genom brevlådan här om dagen.
Bloggaren brukar heller inte läsa dessa ”medlemsskrifter” särskilt noga men i brist på annat gjordes det en kväll – och bloggaren hittade en hel del mycket bra!

Som det här! ”Gränslös stil i vår. Har vår ålder betydelse för vad vi väljer att ta på oss?”

Åldern! Denna märkliga siffra som ska bestämma vad du får eller inte får!
Olika officiella lagar som regleras genom ålder kan bloggaren gå med på – straffmyndighet, regler för när du får handla tobak och sprit, köra bil, när du anses tillräckligt mogen för att ha sex o.s.v. men inte konstruerade regler som t ex detta med klädsel!

”Känner vi oss fria att klä oss hur vi vill eller finns det plagg med åldersgränser?” – säger rubriken i Åhléns tidning.

Philip Warkander heter den här mannen som världens första doktor i modevetenskap.
”Han är fascinerad av hur människor skapar berättelser om sina liv. Genom de klädval vi gör uttrycker vi vår identitet, vare sig vi vill eller inte, och kläder kan ibland säga mer än ord”.

Precis som bloggaren – klädval berättar lite om livet. Bloggaren fick frågan här om dagen: ”- Hade du den där jackan innan du träffade den där killen som gör dig så glad?” Bloggaren skrattade och svarade: ”- Nej! Jag köpte den senare!”

Så är det – kläderna uttrycker vår identitet, förändringar i livet, kläder säger mer än ord.

Men är det OK?? Och vem bestämmer att det inte är det, i så fall??

Tidningen hänvisar till sin hemsida där den här kommentaren finns:

””Jag tycker att det är ganska viktigt att klä sig efter sin ålder. Att man inte klär sig i de hetaste trenderna när man är typ 60, då märks det så tydligt att den personen vill vara yngre, men det blir bara så fel.
Det skall inte uppstå en krock när man ser personens val av kläder och sedan vet man hur gammal personen är och det stämmer inte alls, det blir bara förvirrande.
Till exempel är det lite jobbigt att se unga tjejer som klär sig utmanande vuxet, men det kan också kännas likadant att se någon äldre dam som klär sig ungdomligt.” – Kerstin 28.”

Stackars Kerstin, 28, säger bloggaren! Så trist och så inmejslad i mallen om vad man får eller inte får!

Här är några bilder ur Åhléns tidning:

Varför skulle det här inte vara OK?  Vill den här kvinnan verkligen ”vara yngre” eller klär hon sig i det hon gillar?

Löjligt att påstå att kläder har åldersgränser! Bloggaren tror att revolutionen började med 40-talister som frigjorde sig på 60-talet, men ännu mer är det 50-talister och yngres förtjänst som vägrar följa gamla hjulspår och rebelliskt tänjer gränser, vill leva som de vill. Fortsätt så!!

Att tänja på gränser vad gäller ålder gäller också relationer. Älska vem du vill oavsett ålder! Så länge du inte sårar någon eller gör någon illa så älska på!

Att äldre män dejtar unga kvinnor har länge varit OK – nu är det dags att sluta höja på ögonbrynen eller gnälla om äldre kvinnor vill träffa yngre killar!

En vän till bloggaren skrev på morgonen och ängslades över att han snart skulle fylla 50. ”– Varför då”, undrade bloggaren!? Ålder är en siffra – ingenting annat! Varför haka upp sig på en siffra? Ska siffror osynligt få hindra oss att göra det vi önskar och vill? Aldrig i livet!

Du är precis så gammal som du känner dig! Du klär dig precis som du vill! Du älskar vem du vill! Det viktiga är att LEVA!
Och livet är kort – så sätt fart!

Annat bra ur Åhléns tidning är det här: Bloggaren som är vithyad hade inte ens tänkt på att det inte finns smink anpassat för mörkare skinn?
Black Vogue ändrar på den saken!

Tyvärr måste du vara medlem i Åhléns för att kunna läsa artiklarna på nätet. Black Vouge finns på Facebook!

Slutligen måste bloggaren få avreagera sig på nytt: ”- Vad är det för fel på män??”
Den här notisen finns i lokaltidningen idag.
Expojkvän slår totalt sönder och samman kvinnans lägenhet…
Vad är det för idioter till karlar?? Man eller mus?? Ja, varken det ena eller det andra om ni frågar bloggaren! En riktig rejäl skitstövel!
Väx upp och sluta hänga på era ex! Visa att ni klarar er själva – och om ni fixar det utan är ena jädra mesar så se till att ändra på er! Det gör man inte genom att trakassera sina ex! Vilken kvinna vill ha en sån som dig!?

Nej, lev livet utan att såra någon annan! Lev livet utan siffror som begränsar!
Lev och älska – älska livet! Säger bloggaren som vägrar ta av jeansjackan för att det inte skulle passa någon inkrökt mallprodukt att hon har den på!  Som älskar vem hon vill!

På sociala medier förekommer överlägsna kommentarer sen en tid om två saker, två personer – de här:

Ted Gärdestad och

Olof Palme.

Ted för att han skulle ha fyllt 60 år den 18 februari och Palme för att han mördades 28/2 för trettio år sedan.

Personer på sociala medier raljerar över personerna och tycker det är överdrivet att ha minnesprogram över dem, att minnas. De undrar varför och bryr sina superhajpade skallar en stund, kastar ut lite skit på Facebook och Twitter och glömmer sen allt.

I dessa flashiga tider då det skajpas och hajpas och där nyheter som levereras för en timma sedan är gamla är minnesprogram skit. Då är den bäst som får flest likes och som marknadsförs mest och bäst – så länge det nu varar…

Det bloggaren kommer att tänka på är ordet GENUIN. Det genuina och det äkta – var finns det idag? När allt går i en rasande fart och den som var stjärna igår är borta imorgon.

De som ifrågasätter Ted Gärdestad får svar på tal också! Människor som inte glömmer och där Teds musik är en del av en oskyldig ungdomstid med sol, vind och vatten – och en egen måne. Om äkta känslor – oskyldigt blå.

Den som ifrågasätter Olof Palme vet inte vad retorik och passion är! Bloggaren anser att efter Palmes död har mycket gått förlorat inom politiken. Dynamik och intensitet – äkthet.
Att lyssna på Olof Palmes tal är hänförande även om man inte delar hans politiska uppfattning. En så totalt lysande talare! Ingen med samma kapacitet och dignitet har kommit efter honom. Och hans ord om jämlikhet och allas lika värde är lika aktuellt idag, om inte mer, som för 30 år sen!

GENUIN – har vi mist genuiniteten? Har äktheten i Sverige gått förlorad? Det där äkta, det sanna – och ihop med det, värme och gemenskap.
Ju äldre man blir ju mer lär man sig och man får mer att fundera över. Bloggaren lär sig, funderar och undrar vad som hänt och hur man kan få till en förändring. Någon gång tänker hon skriva om ”Fenomenet i Gräsnäs” som handlar om det äkta, det sanna – om gemenskap utan förbehåll över gränserna, vilka de gränserna nu är…

Till dess, glöm inte det genuina och äkta för allt flashigt och nytt! Lyssna på Olof Palmes tal – och njut!  Och lyssna på Ted Gärdestad – HÄR är ett förslag – ”För kärlekens skull”.

”Utanför fönstret slår våren ut.
Marken blir grön igen.
Allt som var dött, väcks till liv,
det kan också vi
Mm..
Så länge vi andas.
Ute till havs styr en fiskebåt.
Längs en fri horisont.
Den gungar så tryggt in mot hamn
som jag i din famn.
Mm..
Så länge vi älskar.

Det är för oss solen går opp.
Lyser som guld, för kärlekens skull
Solen går upp, så oskuldsfull
Lyser på oss för kärlekens skull.

Högt på ett berg står en katedral,
och pekar upp mot skyn.
Men det är för himlen i dig,
och jorden i mig
Mm..
Vi älskar varandra.

Det är för oss solen går opp.
Lyser som guld, för kärlekens skull
Solen går upp, så oskuldsfull
Lyser på oss för kärlekens skull.

Mmmm…”

”- Var du mobbad i skolan?” När mamma frågade mig som vuxen gick jag mumlande därifrån med tårar i ögonen. Det var för hårt, för svårt att prata om.

Och mamma visste men hade säkert förträngt. För pappa gick ju ibland till skolan och skällde på någon av de värsta som kallade mig ”jävla 1800-talskärring” för att jag som flicka ibland bar mitt långa hår i lång fläta på ryggen. Man skulle ju passa in! Hår i fläta stämde inte med alla andra som hade håret klippt i frisyrer eller bara tufft hängande.

Flickor tisslar, tasslar och viskar. Jag vågade till slut inte öppna munnen i skolan för att inte de värsta mobbarna hånfullt skulle härma allt jag sa. Det var svårt när jag ibland var den enda som kunde svaret på frågan magistern ställde på lektionen men valde att inte svara. Mobbarna vann.

 Jag såg andra som mobbades också. Pojkarna hade det tuffare. Där var det nävarna som gällde när mobbarna skulle sätta offret på plats!

Allt detta sparade jag i mitt hjärta. När jag blev vuxen tog jag revansch! I mitt arbete med personalfrågor stod jag alltid upp för de udda, de annorlunda och de som inte vågade göra sin röst hörd. De som kämpade på, de som gjorde sitt 100 % men som inte dög i chefernas ögon.

Men det tog tid – revanschen. De där plågoåren hade satt djupa spår. Så djupa att jag länge inte ens kunde prata om mobbing och absolut inte om det jag själv utsatts för. 

Idag kan jag! Idag vågar jag! Idag inser jag att det är underbart att vara en fri själ – en ”free spirit”! Jag är mycket tacksam över det.

Hur kul är gjutna kopior?? Alla likadana – ingen som ”avviker”. 

Förutom att livet blir fruktansvärt tråkigt med alla kopior så är det förödande för utvecklingen! (Bild: Fredrik Torstensson)

Free spirit – en fri själ – vad tänker ni på då? Jag tänker på civilkurage!

På kreativitet! På att det händer saker!  

På entreprenörskap!

Hur får man världen att blomma med kopior??

Tillbaka till de hemska skoldagarna. Varför mobbades jag? Vem bestämde hur ”mallen” skulle se ut? Jag tror att föräldrar har stor del i detta. Föräldrar sätter normen för vad som är OK och inte. Vad som är oacceptabelt annorlunda och inte. Mycket små barn är fria – sen formas de…

Därefter är det skolan som ska ta vid! Fler vuxna med förstånd på plats! Som mamma besökte jag ofta mina barns skollektioner och såg mycket av mobbing. När jag påtalade det för lärarna hade de själva inte märkt någonting…

 I vuxenlivet förekommer också mobbing. Sätt stopp för det! Våga säga ifrån! Visa civilkurage! Var inte en simpel kopia!

Regler för en fri själ:
Du bestämmer reglerna! Lita på dig själv! Fråga ingen om lov! Gör allt med passion!  För ”Du var född som original – dö inte som en kopia”!

VÅGA VARA DIG SJÄLV! VÄGRA VARA EN KOPIA! LEV SOM DEN UNIKA, FANTASTISKA PERSON JUST DU ÄR!!

Jag vågar och jag struntar fullständigt i om folk tycker att jag är konstig eller för mycket! När jag gick med i ett politiskt parti i Arboga fick en av partikamraterna kommentarer om hur de kunde ta in ”den där Susanne Linde”. Jag säger inte vem det var men han är en välkänd person i Arboga.  Han är ingen vän till mig – kommer aldrig att bli, naturligtvis. Sådana klarar jag mig utan. Däremot är de udda, annorlunda och fria välkomna!

Från och med fredagen den 12 februari 2016 avmarkerar Bloggaren sitt namn. D v s Susanne W Linde blir Susanne Linde – rätt och slätt.
Sussie för en del.

Markeringen W känns totalt onödig när bloggaren numera loves life – älskar livet. Markeringen med avmarkeringen blir att bloggaren numera har ett nytt och mycket bättre liv! 

Kram på er! Älska livet!