Feel in the Blogg

När jag hör ordet ”Kristallen” rinner en gammal folkvisa upp i mitt huvud. En visa jag sjöng i småskolan på 60-talet:

”Kristallen den fina som solen månde skina,
som stjärnorna glänsa i skyn….”

Men den kristallen för inte alls tankarna till det årliga pris ”Kristallen” som utdelas till TV-personligheter och TV-program i Sverige.

Nu måste jag ju erkänna att jag inte är något TV-freak. Jag är ganska sparsmakad vad gäller TV-program och ingen som zappar mellan kanalerna kvällarna igenom. Så jag kanske inte ska yttra mig när jag tänker:
– Vad är det för skit vi hyllar med fina priser!?

Redan när jag såg de nominerade i tidningen visste jag att jag aldrig skulle titta på utdelningen i TV!

Svårt att se? Klicka HÄR för att se alla nominerade.

Har vi så fattigt utbud av programkvalitet i Sverige? Genansen blir fullständig när pellejönsarna Filip och Fredrik tar grand-slam och förutom att vara programvärdar också får pris för såväl ”Årets program”, ”Årets realityprogram” som ”Årets manliga programledare”.
Det är faktiskt så att killarna själva reagerar.”– Vad fan ska man säga, det här är pinsamt nästan”, säger Filip enligt Expressen.

Gina Dirawi, ”Årets kvinnliga programledare” har jag ingen aning om vem det är – men förhoppningsvis spelar hon kanske i en högre division än de övriga nominerade: Gry Forsell, Renée Nyberg och Sofia Wistam.

Så det här är vad Sverige kan komma med vad gäller bra TV!? ”Karatefylla”, ”Svenska miljonärer” och ”Erik och Mackan” bland allt annat bedrövligt.
Visst fanns det några bra och intressanta program bland nomineringarna med de drunknar snabbt vid ”Böda Camping”.
TACK i alla fall för att Christer Björkmans ”Melodifestivalen” inte kammade hem ”Årets underhållningsprogram”!!

Att sen Ingvar Oldsberg får ”Årets hederspris” är naturligtvis bara som det ska vara i sammanhanget.

Klicka HÄR för att komma till ”Kristallen” och HÄR för att se vilka som ingår i styrelsen!

Men det kanske bara är en fråga om nyanser. Som när Jimmie Åkesson berättar för svenska folket att det som hänt i Forserum inte är någonting att hänga upp sig på.

Ungdomsgänget där bråkar ju med folk i allmänhet så flyktingar undan krig och död i Somalia ska ju inte sticka upp och klaga. Lite får dom väl tåla! Dom har ju stått ut med så mycket redan! 🙁

Som tur är tycker inte alla som Jimmie och hans rasistiska SD och jag hoppas fler inte går på hans taktik för att negligera främlingsfientlighet! (Fackeltåg mot rasism i Forserum)

 Det handlar om nyanser. Nyanser som lätt glider iväg, blir till starka färger, till sanningar, nya ställningstaganden.

– Ungdomar bråkar med alla – så varför skulle det vara värre för invandrare?
– Barn mobbas i skolan – så varför skulle det vara värre för de med ADHD?
– Gamlingar blir svagare – så varför skulle det vara jobbigare för dom med demens?
– Arbetslösa finns det väl mängder av – varför skulle de med handikapp också – ha det svårare?
– Sjukdom drabbar väl alla någon gång – så varför skulle det vara mer synd om de utförsäkrade?
– Dör gör vi alla – så varför bry sig om på vilket sätt?

Listan kan göras lång på hur vaga, glidande formuleringar lurar människor att tänka fel, att sluta bry sig, att acceptera orättvisor.

Så titta, lyssna, känn aktivt – och analysera. Tillsammans kan vi göra världen så mycket bättre.

Adela och Heidi firar vi idag! GRATTIS!
Så många ”Adelor” tror jag inte det finns och Heidi är väl heller inte något supervanligt namn. Dock tänker jag genast på min skolkamrat i grundskolan – Heidi Larsson – när jag hör namnet! Grattis Heidi någonstans i Sverige!
–

Så har då hösten inträtt i och med september månad. Det känns skönt, tycker jag, som inte alls känner att sommaren varit dålig i år. Svensk sommar är som den är och blir vad man gör den till. Gnäll och vånda över regn och åter regn gör inte situationen bättre. Regn ger liv och grönska förutom en anledning att slippa trädgårdsarbete och istället kunna ägna sig åt bästa boken i soffan! 🙂

På tal om liv så kommer jag osökt in på blod som bloggens rubrik varslar om.  Blod ger liv och det behövs många fler blodgivare. I veckan som gick stod Blodbussen parkerad utanför vårdcentralen på Österled i Arboga. Bloggaren har lämnat blod många gånger för drygt tio år sedan och nu var det dags igen, nystart med andra ord!

Bloggaren ville inte ta foton inne i bussen utan visar här bilder från Internet hur det ser ut och kan gå till inne i blodbussen: Du får ligga på en brits
och tappas sen på 4,5 dl blod.
För mig tog det knappt 6 minuter att lämna blod och mitt blodvärde var 140 – vilket är bra!
Precis som översta påsen på bilden nedan har jag blodgrupp AB – vilket inte är så vanligt. 5 % av befolkningen har blodgrupp AB Rh+. Vill du läsa mer om blod och blodgrupper – gå in på sidan Geblod.nu – HÄR kan du också hitta kontaktpersoner som kan svara på när Blodbussen kommer till just ditt område!

 För besväret får man utöver macka, juice och järntabletter också välja en gåva. Jag valde vinglas!

 När jag lämnade blod i torsdags, berättade personalen, som kommer från Uppsala Akademiska sjukhus för Västmanlands del, att dagen innan hade 99 givare i Arboga besökt Blodbussen vilket dom, liksom jag, tyckte var jättebra! Lämna blod du också – det räddar liv! Gör en medmänniska en tjänst och få dessutom ditt eget blod kontrollerat regelbundet!

Klicka HÄR för att komma till Geblod.se

Just det! Justus har namnsdag!! GRATTIS den lilla skaran på 419 personer med namnet i Sverige (dec 2009). Justus kommer från latinet och betyder rättvis.

Avslutar dagens predikan med ett par så kallade strippar ur DN Söndag! Underbara ”Assar”: Tecknad av Ulf Lundkvist.

För er som inte ser vad det står så frågar mannen i hatt: ”- Serverar ni stockholmare här?” Varvid barägaren svarar: ”- Självklart, här har vi inga fördomar”. Hattmannen: ”- Fint, då tar jag en sån till Devil och ett glas mjölk till mig själv. ” 😀

Och Sven-Bertil Bärnarps ”Medelålders plus”:

Njut söndagen!

Kärleksört! 🙂

Jag tror säkert att fler anser sig veta var himmelriket på jorden ligger och det finns förmodligen många riken som är värdiga den benämningen. Det jag tänker på nu – det ligger i Himmeta!

Kakan ovan, en kardemummakaka, är ett signum för himmelriket där. Vi bjuds alltid på kardemummakaka när vi besöker detta underbara hem. Den smakar så gott men det godaste är ändå atmosfären på platsen. Är man det minsta stressad eller ledsen – vips försvinner bekymren i den varma, lugna gemenskapen hos Birgitta och Per-Erik! Det kan jag skriva under på liksom mina barn men förmodligen många fler – barn, ungdomar och vuxna.

Ett himmelrike även för djur! Här fina Sally, dotter till Flisan, en älskling som somnade in av ålder förra hösten. På gården finns också hästar och höns! Hönsen kommer när Birgitta visslar på dom!

Av de tio ägg som Birgitta lät kläckas fram blev det nio hönor och en tupp!

Gården har tre katter och det här är Svenne! En så kelig och go katt med den lilla egenheten att han är passgångare!

Tack Birgitta och Per-Erik för att ni finns! Kram!

  Himmelriket kände knappast de katter till som Bbl/AT skriver om idag. Inte förrän de fick en smak av det hos Kattvännerna i Köping! Akut läge, skriver tidning, för nu är den tid inne då de så kallade sommarkatterna dumpas. Kattungar som var gosiga och roliga en sommar på semestern men som inte får plats när det är dags att resa hem. Skamligt är vad det är!
Stöd Kattvännerna i Köping, som ingår i Djurskyddet Sverige! Klicka på namnen för att komma till deras hemsidor! Tack Linda, Sari och alla andra som gör ett fantastiskt jobb för katterna som kommer till hemmet i Köping!

Annat i tidningen – förstås – handlar om Medeltiden som börjar imorgon i Arboga! 😀 Jag hoppas att Arboga Tidning/Bärgslagsbladet hade s k totalutdelning idag så alla i KAK nås av den extra bilaga som finns med! Köp tidningen genast annars! Eller gå in HÄR och kom till tidningens hemsida – eller direkt till Arboga Medeltids hemsida HÄR!

  Namnsdagsbarnen heter Dennis och Denise. Förutom seriefiguren tänker jag bland andra på Dennis Andersson som ibland tar jobb på just lokalbladet och på en av kämparna inom Kattvännerna i Köping – Marie Persson. Hennes dotter bär de fina namnet Denise!

Jag tänker dessutom alltid på Randy & the Rainbows när jag hör namnet! Hör låten Denise från 1963 genom att klicka HÄR!

Varför skiljer sig folk så ofta och fort idag? Varför separerar paren som trodde på evig kärlek? På en sida på nätet om skilsmässor läser jag att år 1900 vigdes 31478 par i Sverige och 405 par begärde skilsmässa.
År 2007 var siffran den här: 47898 vigslar och 20669 skilsmässor. I statistiken ser man att skilsmässorna tog fart på 50-, 60- och 70-talet. Titta på sidan HÄR! Vi blev mer fria! Mer upplysta! Fick större självförtroende och samhället blev mer jämställt. Men var det inte något vi tappade på vägen…något vi glömde?

Är vi lite för snabba att flytta ihop och lova evig tro? Ger vi kanske upp för lätt sen? Finns det förresten ”evig kärlek”?

Och hur blir det då för barnen när vi snabbt bryter upp och byter partner? Tänker vi numera bara på oss själva, saknar ansvar och respekt för varandra och framför allt för barnen? Förr blev man ”tvungen att gifta sig”, föräldrarna ”skrev till kungs” om paren var för unga – och allt handlade då om ansvar för ett väntande barn. Sådana äktenskap blev väl inte alltid så lyckade – men det fanns en vilja, en ansvarskänsla för just barnen. Varför har vi tappat den?

Gräset är inte grönare någon annanstans – det är bara en chimär. Att förverkliga sig själv är inte att trampa ner den man nyligen fann som den person man mest av allt ville leva samman med livet ut.

Och hur kom jag då in på detta ämne? Jo, en liten berättelse i Arboga Tidning om ett par som firar bröllopsdag: 60 år som gifta! Det är beundransvärt! Och så roligt att de båda ser så pigga och fräscha ut. Se HÄR!
Min egen mor och far firar 60 år nästa år och har delat vått och torr, glädje och sorg, och är nu varandras stöd och hjälp på gamla dar.

Det störtsköna, gröna gräset på andra sidan häcken visar sig snart vissna lika fort som det man haft tidigare. Blir lika torrt och trist – och behöver precis lika mycket omsorg som tidigare – ja, kanske mer.
Är det roligt sen att bli ensam på livets höst? Kan du sakna värmen, förtroligheten och närheten tillsammans med alla gemensamma minnen?

Du finner kanske aldrig någon annan igen. Men en god vän kan vara nog så gott att ha.

En som känner sig lite ensam idag är Wilma. Kompisen Curry är lite sjuk och har dragit sig tillbaka.
Felix är inte att tänka på vad gäller kompisskap för Wilma… Han gillar definitivt inte den lilla röda!
Nu har Felix ”tjatat” tre gånger på mig att springa till matskålen! Det är korridorsrace vill jag lova! Men vad gör man inte för sina vänner! 🙂

Himlen igår!
Solen sken varmt och skönt men snart såg himlen ut så här: Kan det vara ”böljemoln” – altocumulus? Ja, fundera själv – till exempel via SMHI:s sida ”Tolka moln” – HÄR!

Ha en fin sommardag!
Visa respekt för varandra!
Glöm inte det där med gröna gräsmattor…

I den välkända filmen ”Dr Jekyll och Mr Hyde” får vi uppleva hur en trevlig och klok man blir som förbytt när han dricker en specialkomponerad dryck. Från att ha varit god och älskvärd blir han ett monster.

Men har vi inte alla två personligheter – även om de inte byter plats med sådana konsekvenser som i filmen? Tänk efter – visst har du ett sätt att agera när det handlar om familjen och ett annat gentemot övriga människor.
Det är förmodligen till och med så att du är olika personligheter beroende på vilka av dina vänner du träffar – och detta helt utan specialdrycker!
Den lugna, djuptänkande med vännen bokmalen och i nästa andetag den som rockar fett med partykompisarna. Det är nog rätt naturligt och speglar vår mänskliga bredd. ”Man blir som man umgås” heter det – och för att inte spåra ur helt åt ena eller andra hållet bör man kanske välja sina vänner noga.

Man kan också få uppleva den totala förändringen. När en mycket nära vän plötsligt blir en annan. När de sidor som fört en samman plötsligt byts ut och ”den andra sidan” bestämmer, den som man inte har så mycket gemensamt med.
Jag har upplevt det och det har kanske du också? Det kan gå så långt att man funderar på hur man någonsin kunna haft något samhörighet med personen ifråga – så diametralt olika har man blivit. Visst är det märkligt – och ganska omskakande.

 Så är du vän med Jekyll eller Hyde? Känner du samhörighet med båda – eller spårar det ur ibland? Och hur löser du det i så fall. Jämka och kompromissa – är ledord i sammanhanget om man ändå tror på gemenskapen.
Respekt och kärlek är viktiga förutsättningar om det handlar om djupare förhållanden. Kanske man helt enkelt får spela lite teater ibland?
Men grunden måste vara ärlighet och god vilja, så känner jag.

Så vem är du vid nästa möte med en medmänniska? Jekyll eller Hyde – och är du ärlig i dina möten…