Feel in the Blogg

När starten går för sommaren börjar jakten! Jakten på tiden, på solen, på badturerna, på umgänget, på familjeidyllen, på den absolut perfekta ledigheten.

När regnet sen öser ner som det gjort en hel del denna sommar –  hör man bara ett enda långt klagande från folk. Hur det inte blev och hur det skulle ha varit. Hur förbannat tråkig den svenska sommaren är. Allt medan tiden går…

I morse sa en vän till mig att idag känns det som höst… Det gjorde mig lite ledsen men sen tänkte jag om! Inte är det höst än! Ännu har vi härliga dagar av sommar kvar!

Höst är för mig det här: Och till september och oktober är det långt kvar.

Ta vara på sommaren – hur den än blir! Så här ibland: Så här lite oftare: Unna dig vila, lugn och ro! Sluta jaga tid även på din ledighet! Sluta ha en massa krav på vad du måste få gjort några få veckor om året och ta det som det kommer!

Ta tåget någonstans! Besök intressanta platser! Ta en promenad i skogen – med regn blir det mycket svamp! Eller gör bara INGENTING! Njut av att äntligen få lite ledig tid och glöm alla måsten!

”LIVET ÄR DET SOM HÄNDER DIG MEDAN DU ÄR UPPTAGEN AV ATT PLANERA ANDRA SAKER…”. Ett så klokt citat som tillskrivs John Lennon.

Hur kort är inte livet, dagarna och timmarna! Själv får jag lite panik när jag ställer klockan för att komma ihåg TV-programmet jag vill se. När jag klickar på ”start” och ser hur vansinnigt fort tiden räknas ner! Sekunderna flyger iväg och blir till minuter, timmar…

Din tid är begränsad och du vet inte när dina dagar är räknade… Hur kan du då slarva bort en enda dag! Hur kan du låta regndagen gå åt till svärande ilska över båtturen som gick om intet eller trädgårdsfesten som regnade inne. När du istället kan göra något annat av en ren oanvänd dag. Skaffa dig en plan B!

Nyss var det vår,
sommaren flyter förbi – men snart väntar höst  och sen den  iskalla vintern. Varje årstid har sitt och förstör inte dina dagar med att sörja över det som inte blev.

Tiden går fort så var rädd om den.

En fjäril lever bara en enda sommar…

Söndagsbloggens predikan kommer en dag försenad på grund av olika orsaker. Men den består bara av några bilder och lite text.

Sjön Björklången i Regna
söndagen den 22 juli 2012

Var nöjd med
allt som livet ger
och allt det som du kring dig ser –
glöm bort bekymmer, sorger och besvär…

Mina tankar går till offren i Norge
för ett år sedan –
och deras anhöriga…

Ni som läst min blogg tidigare vet att jag har DN på söndagar. Idag var den väldigt brittisk med tanke på det som ska inträffa om tolv dagar – OS i London. Jag är inte särskilt sportintresserad så jag kommer inte att nämna någonting mer om OS eller sport i dagens blogg som är en söndagspredikan.

Däremot kommer jag att knyta an till en del annat ur dagens DN. Lite med tanke på vad som är livsviktigt och inte. Varje dag i tidningar landet runt och världen över finns sådana här sidor: Med anda ord – vi är inte odödliga. Ingenting kan vara säkrare att förutspå och fastslå än att vi alla ska dö en gång. När och hur vet ingen.
Själv upptäcker jag allt oftare numera att de dödas födelseår ligger inom mitt eget decennium – vilket får mig ännu mer att tänka på: Vad är viktigt och inte?

Utseendet har en del fått för sig är absolut livsviktigt – när vi andra förstått att det är mer insidan som räknas.
I DN idag står att läsa om ”Barbiedrogen” som injiceras för att bli brun. Sjukt, tycker jag. Tyvärr förekommer drogen allt lägre ner i åldrarna och finns tillgängligt över allt på grund av nätet – även i lilla Arboga.

 Vad betyder utseendet?
Vem bestämmer vad som är vackert? Du?
Och hur går den sen?? Vacker, rynkig
– och sjuk?

Snygg och smart?

När det är det här som räknas!

Vi borde intressera oss för sinnen, känslor och tankar istället! Då kvittar hudfärg, kön, ålder och – utseende!

Att känna med sina sinnen är att leva och uppleva. Sommaren till exempel med solsken och regn.
Ett litet humlebarn räddat! Kanske hade den prövat sina vingar lite för högt för den satt fastklamrad på flaggan när jag halade den igår kväll. Humlan fick vila ut i en blomma.

Att känna och tänka är viktigt på många sätt. För att återgå till DN – det här står att läsa idag i tidningen: Bradley Manning avslöjade grymheter i kriget i Irak och gjorde Wikileaks berömt. Nu står han åtalad på 22 punkter och riskerar livstids fängelse. En hel del amerikaner vill att han straffas med döden.

  Alltmedan Julian Assange, en av ledarna för Wikileaks, fegar ur på Ecuadors ambassad! Hur vore det om världskändisen lyfte ett finger för någon annan än sig själv – till exempel för 25-årig Bradley Manning ! (Ur DN idag, söndag)

Man är sig själv närmast, som det heter. Var och en får självklart försöka välja sin egen väg i livet och vad man anser vara värt något. Jag hoppas bara att man ibland stannar upp och reflekterar. Inte går på allt. Funderar till på vad som är så livsviktigt och inte.

Livsviktigt för mig är min familj. Till exempel att glädjas över att ha sina älskade föräldrar kvar i livet! Att förgylla en regntung dag med lite småprat över en kopp kaffe med tilltugg.

Viktiga är också mina katter. Idag var det Felix som stod för uppvisningen till frukosten. Annars brukar Curry och Wilma brottas när vi intar måltider. Felix tog en match med trasmattan istället! 🙂

Katter är som dom är. Varför dricka vatten inne när man kan få det i en vattenkanna på trappan!? Det spelade ingen roll att morsan ville in när regnet stod som spön i backen. Felix skulle dricka först! På sitt eget speciella sätt! 😀

Åter till DN och en krönika från för länge sedan och som sen dess suttit på vår kylskåpsdörr! Det är DN:s journalist Mia Tottmar som skrivit den och den handlar just om katter och deras beteenden. Vi läser den ibland och skrattar gott! Den handlar om hur man närmar sig en katt och det här är ett utdrag ur den:

”Om katten tittar på dig som om du vore dum i huvudet så tycker den antagligen det” – är en underbar reflektion!

Avslutar med Lindströms skämtteckning ur söndagens DN! Tänkvärd!

Tänk en stund på vad som är värt att strida för.
Fundera ett tag på vad du vill minnas den dag du sitter på hemmet –
om du får förmånen att bli gammal.
Och hur vill du själv bli ihågkommen? För ditt fagra yttre en gång eller din justhet mot andra.
Känn efter vad som verkligen betyder något – och inte.

Igår kväll drack jag åter en kopp chai-te och det här lilla visdomsordet satt på tepåsen. ”Live and let live” – ”Lev och låt leva”. Ord som jag många gånger tänker och även skrivit om här på bloggen.

De orden passade särskilt bra igår när vi sett en dokumentär på TV4Fakta. Så här beskrivs programmet:
”Amerikansk dokumentär från 2010. Om flygplanskraschen i Anderna fredag den 13 oktober 1972. Planet störtade med 45 rugbyspelare ombord och omvärlden trodde under 72 dagar att alla omkommit. Men den starka driften att överleva tvingade dem till kannibalism och genom det överlevde 16 av dem. Nando Parrado, en av de överlevande, berättar om den fruktansvärda upplevelsen.”

Så här såg planet ut som kraschade på sin väg över bergskedjan Anderna från Argentina mot Chile. Hur dessa människor klarade sig och överlevde är en otrolig och fantastisk historia.

Hur hopplöshet och katastrof kan förbytas i kamp, i längtan att leva. Att leva vidare trots att vänner och anhöriga dör omkring en. Att leva vidare utan mat och tvingas att till slut äta sina vänner. Att inte mista förståndet utan fortsätta kampen för livet.

De två som gjorde den långa vandringen mot hjälp såg till slut en herde nere i en dal när de passerat höga, svårforcerade bergsmassiv. En bred flod emellan dem gjorde att de inte kunde kommunicera. Herden kastade över en påse med papper och penna med hjälp av en sten. Här är brevet som de två skrev och kastade tillbaka till herden: Den engelska översättningen lyder:”“I come from a plane that crashed in the mountains. I am Uruguayan. We have been walking for ten days. I have a wounded friend up there. In the plane there are still fourteen injured people. We have to get out of here quickly and we don’t know how. We don’t have any food. We are weak. When are you going to come to fetch us? Please. We cannot walk. Where are we? SOS.”

16 personer överlevde kraschen! Här firar de med anhöriga.
De valde länge innan de godkände skrivandet av en bok om händelsen. Mest för att de var rädda för hur det skulle framställas att de åt människokött. Vem som helst borde kunna förstå att de överlevande stod inför ett mycket svårt och drastiskt beslut – att äta sina kamrater eller inte? Nöden har ingen lag, heter det – och det stämmer i detta unika fall.

Läs mera HÄR! Eller HÄR!

En bok blev det och den finns att köpa bland annat på Adlibris förlag – klicka HÄR! För 39 kronor får du en pocketbok som är andlöst spännande om människors kamp för att överleva.
Vill du se dokumentären och läser detta i tid – gå in på TV4Fakta idag! Kl. 13.00 sänds programmet igen! Se mera HÄR!

Min resa så.
Överlevare fanns det också i Paris. Så här kan ett hem se ut för en uteliggare i den franska storstaden… En kundvagn med de få ägodelar som mannen hade. Av hänsyn till mannen tog jag fotot när han inte såg. Han satt bakom pelaren och tiggde tillsammans med sin lilla hundvalp.

Har man jobb och sköter det överlever man lättare. Här tvättas trottoaren ren på rue Buffon i Paris – gatan vi bodde på.

Några bilder från en kyrka i Paris passar denna söndag
– den vackra Sainte Chapelle:

Mörka bilder när man inte får använda blixten. Tyvärr för oss höll man på att restaurera kyrkan så vi såg inte allt i sin helhet. Men jag lyckades placera mig och kameran så att man får en liten uppfattning om det vackra ändå:
Här ännu en bild av de fantastiska fönstren:

För att komma in i Sainte Chapelle blev vi grundligt visiterade och jag undrade varför. Jo,kapellet når man vi justitiedepartement – Palace de justice!  Ännu en vacker byggnad i Paris! Se bara på utebelysningen! Den skulle man ha här hemma på Glasblåsargården! 🙂 

Hemma var här i Paris: Den mysiga lilla våningen med två franska balkonger i Quartier Latin.

.

Genom Paris boulevarder följde oss doften från de enorma akaciaträden hem… Imorgon visar jag min favoritgata i Paris:

Vi ses igen imorgon om ni vill.
Lev och låt leva!

Idag mår jag lite bättre och tänkte när jag vaknade: – Vad mycket jag har att vara lycklig över! Jag tänkte på resan jag nyss gjort, på mina underbara barn, på mina kära föräldrar som jag har kvar och som kommer i eftermiddag.

Och jag tänkte: – Jag har livet! Vilken gåva! I got life!

 I got life, mother
I got laughs, sister
I got freedom, brother
I got good times, man

I got crazy ways, daughter
I got million-dollar charm, cousin
I got headaches and toothaches
And bad times too
Like you

I got my hair
I got my head
I got my brains
I got my ears
I got my eyes
I got my nose
I got my mouth
I got my teeth
I got my tongue
I got my chin
I got my neck
I got my tits
I got my heart
I got my soul
I got my back
I got my ass
I got my arms
I got my hands
I got my fingers
Got my legs
I got my feet
I got my toes
I got my liver
Got my blood

I got my guts (I got my guts)
I got my muscles (muscles)
I got life (life)
Life (life)
Life (life)
LIFE!

Klicka HÄR för att se musikvideon ”I got life” ut musicalen Hair!

Var rädd om livet!