Feel in the Blogg

Jag predikar utan kyrka och det går hur bra som helst om man med att predika menar att förmedla tankar och funderingar, som är det jag avser.
Bilden ovan ger min predikan en kyrka ändå för den är tagen intill Lillkyrka kyrka i Örebro län.

Synonymer.se som jag anlitar flitigt säger så här om ordet predikan:
”Predika:
Hålla predikan, förkunna Guds ord, förkunna, tala i en kyrka, hålla förmaningstal, förmana, moralisera, orera, förespråka, uppmana till, propagera för.”
Visst låter det förfärligt! Förmaningstal! Förmana, moralisera, orera… Jag väljer istället ord som berätta, ge tankeställare, uppmuntra och göra gott.

Min söndagspredikan handlar om att tal till vara. Inget nytt under solen med andra ord.
Nu tävlar vintern med hösten om att få grepp om naturen. Alltmedan det blommar för fullt nära husväggen såg bordet på uteplatsen ut så här igår. Frost!

Regnmätaren har snart gjort sitt för den här säsongen… Men än var inte vattnet i mätaren is.
Lupinbladen hade fått kristyr.

Innan svampsäsongen helt tar slut hade vi bestämt oss för att göra ett sista besök i skogen. Valet av skog föll sig naturligt – våra rötter finns i Regna, Östergötland.  Först av allt besökte vi mina morföräldrars grav på kyrkogården invid den vackra Regna Kyrka. Gullris från vår trädgård fick lysa upp graven. Här vilar min mormor Edit och min morfar Edvin. Det kändes extra viktigt att smycka graven när jag nu går en kurs i släktforskning och börjat med släkten Landerholm.

Vädret var underbart igår! Man kan säga att även om vintern kopplade greppet på morgonen så vann den soliga, varma hösten dagen. Sol över Björklången!

Sen ut i skogen!

Raka tallar, mjuk grön mossa – så härligt och harmoniskt.

Lav hängde från ett träd… Flugsvampar lyste upp men fick stå orörda förstås.

Vi plockade trattkantareller och hittade även lite gula. Idag förvällda och infrysta för att serveras vid något högtidligt tillfälle eller bara för att man känner för det! 🙂

Vi tog igen oss med kaffe och smörgås på verandan innan vi åkte hemåt.

På hemvägen svängde vi in hos en kär vän. Solen lyste lika vackert där!
Sol ute, sol inne, sol i hjärtat, sol i sinnet.

Birgitta och Britta ska firas denna söndag! Bjud Birgittorna och Brittorna på kaffe på sängen! Laga en härlig middag åt flickorna till kvällen – eller ring helt enkelt och säg GRATTIS eller skicka en liten gratulation via SMS!

Jag tänker själv alldeles särskilt på en mycket god vän idag.
Hon får del av den fina bukett som ett av barnen förärade mig nyligen.
Grattis Britta!

Ta tillvara dagen, stunden, tillfället.
Det är snart förbi och kommer aldrig åter…

Av olika anledningar kom jag idag att tänka på livets gång.

Från det lilla nyfödda barnet… …till den gamla och trötta kvinnan.

Har ni tänkt på hur märkligt man reagerar när man får veta att någons liv snart är till ända? Man blir förskräckt, utom sig och det känns närmast lite chockartat. Tårarna rinner och man vill inte tro att det är sant.
När det egentligen är något vi alla vet redan från början. Att livet har ett slut. Att vi alla ska dö en gång.

Jag upprepar det jag sagt så många gånger här på bloggen: Lev medan tid är! Ta tillvara stunden! Njut av det lilla – som egentligen är det allra största!
För du vet aldrig när det är över. När du kramat om vännen för sista gången. När du upplevt din sista dag, din sista natt, din sista sommar…

Låter det sorgligt? Kanhända – men det är sanningen. Så lev medan tid är.

Dag och Daga – denna söndags namnsdagsbarn.
Ta tillvara din DAG! Och grattis alla Dag och Daga.

Hur snabbt gulnar lönnarna

som pryder vår vandring i parken,

att dö är att resa en smula

från grenen till fasta marken.

(Stig Dagerman)

Så har då hösten inträtt i och med september månad. Det känns skönt, tycker jag, som inte alls känner att sommaren varit dålig i år. Svensk sommar är som den är och blir vad man gör den till. Gnäll och vånda över regn och åter regn gör inte situationen bättre. Regn ger liv och grönska förutom en anledning att slippa trädgårdsarbete och istället kunna ägna sig åt bästa boken i soffan! 🙂

På tal om liv så kommer jag osökt in på blod som bloggens rubrik varslar om.  Blod ger liv och det behövs många fler blodgivare. I veckan som gick stod Blodbussen parkerad utanför vårdcentralen på Österled i Arboga. Bloggaren har lämnat blod många gånger för drygt tio år sedan och nu var det dags igen, nystart med andra ord!

Bloggaren ville inte ta foton inne i bussen utan visar här bilder från Internet hur det ser ut och kan gå till inne i blodbussen: Du får ligga på en brits
och tappas sen på 4,5 dl blod.
För mig tog det knappt 6 minuter att lämna blod och mitt blodvärde var 140 – vilket är bra!
Precis som översta påsen på bilden nedan har jag blodgrupp AB – vilket inte är så vanligt. 5 % av befolkningen har blodgrupp AB Rh+. Vill du läsa mer om blod och blodgrupper – gå in på sidan Geblod.nu – HÄR kan du också hitta kontaktpersoner som kan svara på när Blodbussen kommer till just ditt område!

 För besväret får man utöver macka, juice och järntabletter också välja en gåva. Jag valde vinglas!

 När jag lämnade blod i torsdags, berättade personalen, som kommer från Uppsala Akademiska sjukhus för Västmanlands del, att dagen innan hade 99 givare i Arboga besökt Blodbussen vilket dom, liksom jag, tyckte var jättebra! Lämna blod du också – det räddar liv! Gör en medmänniska en tjänst och få dessutom ditt eget blod kontrollerat regelbundet!

Klicka HÄR för att komma till Geblod.se

Just det! Justus har namnsdag!! GRATTIS den lilla skaran på 419 personer med namnet i Sverige (dec 2009). Justus kommer från latinet och betyder rättvis.

Avslutar dagens predikan med ett par så kallade strippar ur DN Söndag! Underbara ”Assar”: Tecknad av Ulf Lundkvist.

För er som inte ser vad det står så frågar mannen i hatt: ”- Serverar ni stockholmare här?” Varvid barägaren svarar: ”- Självklart, här har vi inga fördomar”. Hattmannen: ”- Fint, då tar jag en sån till Devil och ett glas mjölk till mig själv. ” 😀

Och Sven-Bertil Bärnarps ”Medelålders plus”:

Njut söndagen!

Kärleksört! 🙂

Här ser ni ”Halsbandet from Hell”! Ett halsband som alltid snärjer in sig i alla halsband på min hängare. Som gör det näst intill omöjligt att trassla ut de andra! Som får mig att explodera och ta till tårar, svära och förbanna!

När det ända som krävs är lite lugn och tålamod…

Det var det här hänget jag letade efter egentligen. Kalla det vidskeplighet den som vill men när jag ger mig ut på en resa vill jag ha ett kors i en kedja runt halsen.
Helveteshalsbandet gömde mitt bärnstenskors, det var jag helt övertygad om – rev och slet i kedjorna vilket gjorde trasslet än värre. För att efter en halvtimmas svärande med blodtrycket stigande konstatera att det lilla korset låg precis framför mig. Jag tog kedjan från korset och valde ett annat – ett som jag hittat i allt trassel. Det här: En gåva från en av min mammas brevvänner i Amerika. Korset är gjort av indianer.

Vad blir sensmoralen av detta? Jo, att aldrig hetsa upp sig – det gör ingen nytta och att helvete kan förbytas mot himmel, svårigheter kan lätta om du bara har tålamod och väljer rätt väg. Och det du längtar efter och söker kan finnas precis framför dig.  Tro och du skall finna!

Lite bilder så från gårdagens Torglördag! Handeln i full gång på Stora Torget i Arboga och Tjejernas Veteranrunda likaså. Togge Hellberg var konferencier.

Här kommer bilarna! Härliga ekipage!
En del outsiders också! 😀 Vägvisaren får inte rum på bild för bilen är så liten! Gogomobil – så var det väl de kallades?
En ännu mer i klassen oldtimers var denna vackra bil!

En fin gammal Opel! Jag förmodar att vovven är en tik – bara tjejer var tillåtna i detta rally! 😉 Och så rullade det på!

Ta det lugnt! Såväl i trafiken som med trassligheter!
Lugn och ro för själen kan man få genom att vandra i naturen…
 Nu börjar äpplena snart bli klara!
Kaprifolen blommar ännu och doftar underbart. Små insekter gillar också blommorna! Snöbärsbuskarna blommar så fint med sin små rosavita blommor.
En humla lät sig väl smaka.

Rosor!

Ett gult löv har redan fallit. En av de tre små björkarna på min gård har redan börjat skifta färg… Njut av alla färger nu och framöver!

Östen har namnsdag idag! Jag tänker direkt på min barndoms ”Östen i Davidsberg” som var granne till min mormor och morfar i Regna. Östen var enda barnet till Algot och Deli i den lilla skomakarstugan Davidsberg. En mycket snäll ung man precis som sina föräldrar. Algot hade varit skomakare och hans hustru Deli var väninna med min mormor Edit. De tävlade om att plocka de flesta och de finaste blåbären.

Ni andra kanske tänker på ”Östen med rösten” – Östen Warnerbring. Hans musik var inte min cup of tea – men andra gillade honom mycket. Östen Warnerbring avled 2006, 71 år gammal.

Östen med resten firas härmed! Grattis!

För den som vill besöka ytterligare marknader i trakten kring Arboga kan göra så idag! Gratis buss avgår från Trefaldighetskyrkan klockan 12.30 mot Medåker och Medåkers Marknad! Återresa tillbaka till Arboga klockan 15 – läs mera HÄR!

Bloggen imorgon kan bli sen – men den som väntar på något gott…som ni vet! 🙂

Och glöm nu inte – ta det bara lugnt!
Allt ordnar sig!

Vad är detta? Jo, en katt som gillar räkor. Om katter och annat viktigt handlar söndagens predikan om.

Via Facebook får man sig tillsänt all möjlig (och omöjlig) information, nyheter och citat. Här är ett som jag fått via Melissa i Colorado, USA: ”This person believes…all pets go to heaven” dvs ”Den här personen tror…alla husdjur kommer till himlen”.

De visa orden gav jag genast ett ”Gilla”! Men himlen tar naturligtvis inte bara emot husdjur utan alla djur och varelser, till och med människor om de varit snälla…
Djur är nämligen alltid snälla och goda. Det är dumma människor som får dom att anses onda! Gör hundar aggressiva och får vilda djur att anfalla.

Jag har lyckan att godkännas som ägare av tre underbara katter. Här är fina Curry som alltid vill kela.  Han är ett matvrak men får han välja mellan mat och kärlek väljer han alltid kärlek.

Igår var det ett fantastiskt väder och att husbondfolket är ute är det bästa katterna vet!
Här har Curry fått syn på bästisen Wilma.

Då blir det lek och bus av! 
Allt medan Felix, ensamvargen, ligger en bit ifrån. Felix gillar hellre att gosa med fötter! Här får bloggarens fot ett uttag! 🙂
Sen sätter han sig i skuggan igen. Katter är kloka och förstår att man inte placerar sig mitt i solgasset en het dag…

På kvällen åt vi pizza ute i syrenbersån. Då kom det där matsuget över Curry igen! När det sen var räkor på en av pizzorna då blev lockelsen nästan lite för svår. Jo då, han fick allt en och annan räka… Se så nöjd han blev sen!

Ja, visst kommer mina katter till himlen en gång – men förhoppningsvis dröjer det länge till dess.
Där finns redan min barndoms hundar där den strävhåriga foxterriern Raja var den första, liksom våra älskade katter Sippan och Hasse. Nu betar också ett litet föl där – lille Prins Folke av Norrbotten som bara fick 16 dagar i detta jordeliv. Och visst finns det plats för en liten trött skata när den dagen kommer. Här i tidigt morgonljus på mitt staket.

Regnbågslandet har någon kommit att kalla djurens del av himlen. Regnbågens färger sätts ju numera samman med Pride som avslutades i Stockholm igår. Men HBTQ-personer har ju inte ensamrätt på vare sig färgerna eller regnbågen.

Andra visa ord hittade jag i lokalbladets artikel om artisten Sofia Källgren. Hon berättar om sin längtan efter barn och reagerar på att kvinnor tar lite för lätt på när och om de kan välja att bli gravida. För Sofia var det en lång och smärtsam kamp, både fysiskt och psykiskt, men ett självklarhet att välja barn före karriär. Så här säger hon, citat:

”- Jag frågade mig vem som skulle bjuda mig på hallon på ålderdomshemmet. Definitivt inte skivbolagsdirektörerna. Men förhoppningsvis mina barn och barnbarn. Det var ett enkelt val.”

Ett kinesiskt ordspråk lyder så här:”Du kan inte hindra sorgens fåglar att flyga över ditt huvud, men du kan hindra dem från att bygga bo i ditt hår”. Sofia utvecklar ordspråket på ett fint sätt, tycker jag: 

”Utveckla mig och flyg sedan iväg, säger jag till mina sorgens fåglar”.

Mycket klokt sagt.

Ett annat klokt citat kommer även det från Melissa i USA: ”Love your parents and treat them with loving care…for you will only know their value when you see their empty chair…”

Ungefärlig översättning: ”Älska dina föräldrar och behandla dem med kärleksfull omsorg…för du förstår deras betydelse först när du ser en tom stol…”.

Det tänker jag alldeles särskilt på idag när jag och delar av familjen är bjudna hem till kära mor och kära far, 87 respektive 85 år, på söndagsmiddag.

 5 augusti idag och dagens namnsdagsbarn är Ulrik och Alrik. Jag känner ingen personligen med dessa namn men kom att tänka på uttrycket att ”ropa på Ulrik”… Vad det betyder förstår kanske den som berusade sig för mycket igår kväll…

Annars minns jag med glädje Swedanes och Ulrik Neumann – även om de var mer mina föräldrars favoriter. Swedanes bestod förutom Ulrik Neumann också av Svend Asmussen och Alice Babs.

Ha en fin söndag.
Jag avslutar bloggen med en skål till livet!
Var varsam med det.