Feel in the Blogg

AMF, ett av många pensionsbolag hävdar i sin reklam att allt blir bättre med tiden. Det kan ju vara möjligt på sätt och vis – man blir äldre och förhoppningsvis klokare.  Men det viktiga vad gäller tid, anser jag,  är att den har ett slut.

Våra liv existerar under en begränsad tid. Hur fort tiden går kan till exempel upptäckas då man bläddrar i fotoalbum. Liten ihop med pappa. Och alldeles nyss ung – här med morfar.

Sen kom barnen… …som nu är vuxna. Med en mormor som en gång var en liten flicka.

Här nedan sittande med syster och vänner på trappan till sitt hem en gång…

Ju äldre man blir ju mer märker man hur svindlade fort tiden går och hur väldigt kort livet egentligen är. Går man som bloggaren på kurs i släktforskning får man ytterligare perspektiv på detta med tid.
Här om dagen kom det här fotot ända från Amerika – dit en anfader flyttade en gång. Bilden föreställer min morfars farfar Carl Fredrik Landerholm och hans andra hustru Karolina, som inte var min morfars farmor eftersom hon dog ung.
Min morfars farbror Carl for till Amerika 1888 via Hull i England och hamnade så småningom i Illinois. Nu har jag alltså träffat på en släkting ”overthere”.
Andra rötter ner till 1600-talet har jag hittat och det är intressant att följa släkterna och fantisera om hur de levde och hade det.

När man är liten vill man bli stor, när man är ung vill man bli äldre, flytta hemifrån, få ett bra jobb, hitta kärleken, bilda familj och man strävar och längtar att tiden ska gå fortare.
Men plötsligt upptäcker man att livet har en ände, att det kommer att ta slut. Släktingar avlider, vänner blir sjuka och man får en påminnelse om att allt inte är för evigt. Att det har ett slut.

Tänk om vi fick den här påminnelsen och förståelsen lite tidigare i livet! Tänk om vi lite mer på allvar förstod att livet är för kort för att slösas bort. Att bråk, osämja, krig och elände är fullkomligt vansinnigt att ägna sig åt när varje dag är en unik, skimrande gåva!

Ta tillvara denna söndag. Tänk på vad som är värt något i livet och inte. Glöm bekymren för en stund, skippa tankarna på orättvisor och lev lycklig för en dag. Lycklig över att ha livet kvar – ännu en dag…

Cancerfondens reklam säger: Världens vackraste ord – imorgon.
Ett visst ordstäv säger: Den friske har många önskningar, den sjuke bara en…

Du lever idag – ta till vara den tiden på det bästa sätt som du kan.

Lillemor och Moa har namnsdag idag. Gratulerar!

Alla farsors dag idag -söndag! Eller Fars Dag som är det officiella namnet.

Så här läser jag på Synonymer.se: ”Farsa – vardagligt för far, pappa, stabbe, farsgubbe, gubbe”.

Så här skriver Wikipedia om dagen: ”Fars dag är en högtid då barn firar sina fäder. Den inträffar på olika datum i olika länder, i Finland, Norge och i Sverige den andra söndagen i november. I flera andra länder firar barnen dagen även till minne av förfäder.”

Dagen har sitt ursprung från 1910-talets USA – läs mera HÄR!

Den här stilige ynglingen blev så småningom min pappa! Jag ser på fotot att min äldste son är väldigt lik sin morfar! 🙂

Idag firar jag min älskade pappa med presenter och en stor, varm kram!         Grattis Göte!

En annan kille som ska firas oavsett om han är far eller inte är Mårten! Mårten har namnsdag idag! Grattis!

Sen hoppas jag bara att de flesta aspiranter på titeln Mårten Gås klarade sig från igår och inte blev till gåsamiddag och svartsoppa med krås…

Nästan 8 minusgrader denna söndagsmorgon. Naturen och jag förbereder oss inför vintern.

Det mesta av löven har räfsats upp. 

Fröautomaten har hängts ut liksom flera talgbollar. Dags att fylla på automaten, ser jag. De är glupska och hungriga nu när kylan slår till – småfåglarna. Och jag unnar också kajorna lite mat.

Eftersom Vilda Wilma är lite fin i kanten av sig, trots sin vildsinthet, måste kattlådan fram nu. Det visade hon mig här om morgonen när temperaturen sjunkit under noll. Alla papper på morsans skrivbord var nerkissade… Inte kul! 🙁
Så nu har Vilda Wilma åter toalett inomhus. Bakom fåtöljen i hallen för lite ”privacy”.

En kylig söndagsmorgon – vad passar bättre till frukost än choklad med vispgrädde!?

 Bjud namnsdagsbarnen Simon och Simone på lite varm choklad! Grattis!

Och glöm nu inte att idag infaller så kallad ”normaltid”! Sommartiden är ett minne blott och timman vi gick miste om i våras har vi nu fått tillbaka!

Njut den timman och ha en skön söndag!

Många har upprörts över överfall och trakasserier i Arboga och droppen blev när flyktingförläggningen fick rutorna krossade och en asylsökande blev misshandlad i tisdags.

Många var också de som ville ”göra någonting”! Protestera, manifestera, säga ifrån en gång för alla.
”Många äro kallade men få är utvalda” för att tala lite bibelspråk så här i söndagens predikan. Med det menar jag att många vill ha ett ord med i laget men idéerna kanske inte alltid är så väl genomtänkta. Det kan bli ”fort men fel” och syftet med de olika aktionerna kan skilja sig åt.

För att få någon ordning på alltsammans trodde jag att en så viktig fråga som stadens säkerhet och renommé skulle förankras stadigt hos de folkvalda. De personer som vi genom allmänna val valt att styra över vår stad.
Ändå har jag känt en viss undanglidning från ansvaret.

På Arboga kommuns hemsida finns det visserligen en spalt om ”Manifestation mot våld och främlingsfientlighet” men det poängteras också ”Manifestationen är opolitisk och inte heller religiös.” Varför då?

Är det inte faktiskt just så att i den här frågan är alla de folkvalda i kommunen eniga, oavsett partitillhörighet! Och på Facebook kan jag läsa att kyrkoherden filar på ett kort anförande han tänker hålla vid manifestationen ikväll.

Upplevs det inte som politiskt korrekt att ta ställning? Fegar man ur? Känns inte ärendet tillräckligt viktigt? Eller vari ligger förklaringen?

Själv anser jag att det borde vara självklart att gemensamt agera mot våld i alla former! Det borde kännas hedersamt att förenas över gränserna i en sådan här viktig fråga. Att visa att mycket kan vi vara oense om, men i den här frågan är vi totalt eniga.
Visa övriga landet att Arboga faktiskt är en varm och inkännande liten stad som bara tillfälligtvis fått lite dåligt rykte.

Ja, jag finner det hela lite märkligt men det hindrar mig naturligtvis inte från att delta i manifestationen ikväll och jag hoppas vi blir många och att det går lugnt tillväga.
Och istället för att tjafsa om bristande engagemang och velighet som leder bort från själva ämnet, vill jag nu fokusera på det viktiga: Att ta tillbaka Arboga som en liten fin, trygg och positiv stad!

Skänk ett leende och det gör underverk.
Behandla andra som du själv vill bli behandlad.

Låt Arboga bli en ljus, varm och glad stad igen!
Lys upp stan ikväll!
Vi ses kl 19.00 utanför Heliga Trefaldighetskyrkan vid Järntorget!

Innan kvällen hinner du fira Ursula och Yrsa
som är dagens namnsdagsbarn. Grattis!

Man lär så länge man lever är ett talesätt och det är så sant. Ju äldre jag blir desto mer inkännande och empatisk blir jag, så känns det.
Man lär sig att välja bort det dåliga för det goda. Att inte reta upp sig i onödan, att ha fördragsamhet och inte ödsla tid på bagateller och småaktighet.
Det är klokt för man vet inte hur länge man får ha möjligheten att lagra visdom. Man lär så länge man lever – men hur länge är det?

Sådana saker filosoferar jag över i mitt till synes ändlösa räfsande. Men istället för att stressa över alla löv som oavbrutet faller ner där jag går och räfsar så njuter jag av det vackra. Som stjärnor av guld ligger lönnens löv på den våta asfalten. Och alldeles krusidullig ser Lobelian ut som trots allt klarat de senaste kyliga nätterna. 

Fallfrukt från äppelträdet Maglemer blir lönen efter dagens räfsande.

När jag går där och räfsar och tänker funderar jag också på ondska. Var kommer den ifrån? Jag är övertygad om att inget barn föds ont. Ändå finns det ondska runt omkring oss. Ondska som får mig att gardera mig med en brödkavel i soffan efter att ha blivit skrämd en mörk kväll. Ja, vad tar man till när man vill kunna försvara sig? Någon berättade att en fickkniv får man bära på sig – men jag skulle inte vilja sticka kniven i någon.
Via ett postorderföretag beställde jag självförsvarsspray. Den bär jag med mig nu. Men visst är det hemskt att jag och andra ska behöva göra det!

 Ja, var kommer ondska ifrån? Jag tror att det finns människor som av olika anledningar har svårt att förstå andra människors känslor. Dock är jag helt säker på att empati kan läras. Det går att träna sig på att vara god.

Så lär så länge du lever! Träna på snällhet!
För din väg genom livet har ett slut och du vet inte när och hur fort slutet nalkas.

En som inte klarar att leva utan kärlek är katten Curry. Han är ett riktigt matvrak men får han välja mellan mat och kärlek – en smekande hand, en stund i knäet – så väljer han alltid kärlek.

När jag besökte Bokmässan i Göteborg fick jag en liten nostalgikick av en kylskåpsmagnet. Bilden hade jag som tavla i mitt rum när jag var liten. En bild av godhet, omsorg och trygghet. Nu sitter bilden på mitt kylskåp!

Den gyllene regeln är oslagbar: ”Allt vad I viljen att människorna skola göra eder, det skolen I ock göra dem.” Var mot dina medmänniskor som du vill att de ska vara mot dig. Så enkelt.

Söndagens namnsdagsbarn heter Stellan.
Ge honom en kram och ett GRATTIS!

Låt det enkla, vackra
smeka din själ
och ge dig ro.

Löv i en skottkärra