Feel in the Blogg

En av mina läsare har tagit upp lite om vad skolan lär ut och inte – och vill att jag skriver om det.

Jag håller med om att undervisningen blivit sämre på många områden. Simundervisning är ett sådant område som nästan inte räknas till vad som ska ligga under skolundervisning.
Ett annat är hur vi uppför oss i trafiken. Jag pratar cyklar nu! Hur ser trafikundervisningen ut i förskolan och skolan? Vet unga idag hur man beter sig på en cykel i trafiken? Inte skjutsa, inte cykla i bredd, hålla till höger, visa hänsyn o.s.v. Så att inte cyklandet drabbar både dig själv och andra?

Finns sådan undervisning för invandrare? Eller har vi i Sverige ”glömt bort” den så viktiga informationen?

För övrigt tänker jag ofta på att den undervisning vi fick när jag var ung – har vi som var elever då och som är vuxna idag – tagit för givet att den tillämpas fortfarande. Vilket den inte gör!

Sexualundervisning, till exempel, blev ju hur stor som helst under frigörelsens 60-tal – och vi inbillar oss på något märkligt sätt att den informationen förs över med generna. Icke! Samma sak med jämställdhet och demokrati. Vi får aldrig slå oss till ro utan fortsätta kämpa.

Med andra ord – se till att din unge lär sig simma, uppför sig i trafiken och kolla upp att dina unga vet allt om preventivmedel och sex och lär dom att jämställdhet och demokrati är världens viktigaste ord!

Lite franskt också! Jag tänker berätta lite om resan jag gjorde kombinerat med annat så får ni läsare välja vad ni tycker är intressant.
Jag skrev bloggar under Parisveckan men nu följer foton och lite annat än vad jag skrev om då. 🙂

Från ett regnigt och blåsigt Sverige flög vi via Köpenhamn mot Paris. I det regngrå var det svårt att urskilja vad som var Sverige och vad som var Danmark. Bloggaren fick syn på Turning Torso i Malmö och Öresundbron och sen föll bitarna på plats!

På flygplatsen Charles de Gaulle fick man nästan lite av rymdupplevelse när man såg alla tuber som korsade hit och dit.  Tuberna är gångar med rulltrappor som tar ankommande och avresande resenärer dit de ska.

Vi bodde utmärkt på Hotel Les Jardins du Roy på 5, rue Buffon i Latinkvarteren i Paris!   Det gröna längre bort på gatan tillhör Naturhistoriska museet och bakom ligger Jardin des Plantes!

 Utsikten mitt emot våra två franska balkonger kunde uppfattas som lite skrämmande kanske av en del… Den gamla byggnaden var full med skelett!! Naturhistoriska museet!

Så här såg det ut inifrån! Genom fönstren skymtar ni en av våra balkonger – den med blå och gula ballonger. Ja, här fanns skelett från alla sorters djur! En gigantisk val! Och människan ihop med sin artfränder aporna.

Naturhistoriska museet på rue Buffon är förstås sammanknutet med den här mannen: Herr Buffon själv – eller George Louis Leclerc de Buffon som hans hela namn var. På en sida från 2007 i Svenska Dagbladet hittar jag detta: ”Fransmannen Buffon var 1700-talets mest läste filosof och vetenskapsman. Han drevs av tidsandans ideal om att inventera och rationellt förvalta naturen och hade långt före Darwin tankar om naturligt urval.”
Och Buffon föraktade vår egen Carl von Linné – hans rival i sammanhanget. Läs artikeln genom att klicka HÄR.

Statyn över Buffon står i den botaniska trädgården Jardin des Plantes – alldeles intill museet och ”vårt” hotell.

Vill du veta mer om hotellet Les Jardins du Roy – sök på namnet på Google eller klicka HÄR! Det finns många sidor att reservera rum på hotellet. Ett alldeles utmärkt hotell med Gare d’Austerlitz alldeles runt hörnet – för färd med tunnelbana eller pendeltåg.

Imorgon återkommer jag med mer smått och gott! Välkommen åter!

Navigare necesse est är ett känt latinskt citat. Det betyder ”Att segla är nödvändigt” och används ofta käckt av tuffa seglare som vill tala om för oss andra vad vi missar. 

Men då har man inte tagit del av hela meningen och inte heller när och varför den uttalades. Så här står det på Wikipedia: ”Navigare necesse est, vivere non est necesse — ”Att segla är nödvändigt, att leva är inte nödvändigt” (Sagt av Pompejus till de sjömän som vid en storm vägrade att gå till sjöss för att frakta spannmål från Afrika till Rom).
Låter ju inte särskilt trevligt eller sportsmässigt eller hur och verkligen ingenting nödvändigt.

Men om man ser ordet segla som att färdas och struntar i det där om att leva skulle vara onödigt – då blir tolkningen bättre enligt mitt sätt att se. Segla, färdas genom livet, det är nödvändigt! 

Eller varför inte ett eget ordspråk! Iter facio necesse est! Med hjälp av lexikon har jag satt ihop den latinska meningen för ”Att resa är nödvändigt”. Kort och gott.

För reser gör vi hela tiden. Spermiens resa mot ägget – resan under 9 månader mot födelsen, barndomens resa, tonåringens och resan genom vuxenlivet fram mot den dag då resan tar slut eller gör den? Är det kanske då den verkligt intressanta resan tar sin början? Att resa är nödvändigt.

Men en resa kan man också företa sig utöver den andra, det där vanliga ständiga resandet genom livet. En sådan resa är också nödvändig. En resa mot nya platser, nya människor, nya upplevelser.

Den är nödvändig för den är inte bara en resa utåt, utan även inåt. Du upptäcker nya sidor hos dig själv och hos den andre om du har resesällskap. Så lärorikt och berikande. Att resa är nödvändigt. Eller varför inte lägga till lite i mitt nya visdomsord:

Iter facio, vivere, necesse est! Att resa, att leva, är nödvändigt!

Upplev tid i Paris!

Eller bara kaprifolens egen resa invid din trappa.

Iter facio, vivere, necesse est…

Jaha, då har man fått prova på att ha feber, snor som rinner, ihållande hosta i ett molnfritt Paris med +32 i skuggan. Den erfarenhet hade jag gärna avstått ifrån.

Dock hindrar det inte en turist som jag att fullfölja planerna i denna fantastiska stad. Därmed hann vi också med en hel del intressant, bl.a. det vackra Montmartre och Sacre Coeur.

Efter en mer eller mindre sömnlös natt är det nu dags för frukost! Croissanter med camembert och färska ägg – till det svart kaffe. Sen på’t igen! 🙂

Vi ses igen! Salut!

Nej, tack och lov sken inte solen i Paris igår! Det var det perfekta turistvädret i denna stad. Varmt och uppehåll och ingen stekande sol. Precis som man vill ha det när man letar sig fram med karta och kompass till alla sevärdheter.

För första dagen blir det mer letande än vanligt. Innan man förstår sig på kartan och ”arrondismangerna” och innan man åker åt rätt håll i Metron. 🙂

Höjdpunkten, verkligen i ordets rätta bemärkelse, var igår Notre Dame! Kyrkan inuti var fantastisk men ännu mer fantastisk var den utanpå, högst upp… Jag grät nästan så höjdrädd var jag när man skulle pressa sig runt tornets balkonger högst upp.
Spiraltrappan dit upp var också en upplevelse. Där fick man varken sakna kondition eller vara klaustrofobisk – jag ”fejlade” på båda…
Flåsande uppför kände jag cellskräcken komma krypande.  Men tack var en man från Turkiet gick det bra! Han hade musiken ur ”Amelie från Montmartre” på sin mobil och den spelade han hela tiden för mig! 🙂

Väl uppe bland alla märkliga figurer runt taket var utsikten otrolig! Att sedan en orkester nedanför spelade Marseljäsen gjorde inte saken mindre häftig.

Och jakten på sniglar fortsätter för här ska ätas franskt! Vi fick nöja oss med Amelies favorit igår – Creme Brulee till dessert!

Vive La France!

Bloggaren far nu mot Paris i Frankrike! Det är möjligt att bloggen uteblir några dagar – men håll ut! Jag kommer alltid igen!

För den som undrar så har en kattvakt installerats i hemmet. Så ingen nöd går på Curry, Felix och Wilma!

Ha det gott! Det tänker jag ha!