Feel in the Blogg

Här om dagen fick bloggaren ett brev med den här loggan!

Inuti fanns det här budskapet:

Det handlar om trängselskatt och Göteborg!
Och om hur 13 kronor plötsligt förvandlas till 513 kronor!! 🙁

Så här står det att läsa i brevet från Transportstyrelsen:

”Enligt våra uppgifter har du inte betalat trängselskatten i rätt tid. En tilläggsavgift på 500 kronor tas därför ut.”

Längre ner står det, citat: ”Även om du anser att beslutet är felaktigt är du skyldig att betala in skatten/avgiften i tid. Din begäran av omprövning av beslutet ska senast 2013-11-11 komma in till Skatteverket…”

 Bloggaren har aldrig fått något inbetalningskort! Naturligtvis betalar man annars in 13 kronor när alla andra räkningar har så betydligt större belopp. 13 kronor är ”peanuts”. Nu är det sannerligen inte längre så. Vilken avgift! 500 kronor!

Självklart ringde bloggaren upp Transportstyrelsen och det var kö! Länge fick man vänta i telefonen och den trötta medarbetaren som till sist svarade visste precis vad bloggaren skulle klaga på…

 Sjukt att behöva betala en så hög avgift för att ha hämtat hem sonen från Göteborg i juni!  Urdåligt att man inte får en betalningspåminnelse! Jättetrist att Skatteverket klarar sig och Transportstyrelsen får ta all skit!
Det är nämligen till Transportstyrelsen man ska ringa för att klaga men eventuell upprättelse står Skatteverket för. Bloggaren har överklagat men går det igenom? Skulle inte tro det! 🙁

 Tilläggas kan att bloggaren omedelbart betalade in 8 kronor för en ny trängselskatt! Medarbetaren på Transportstyrelsen talade nämligen om att det var en räkning på väg för att bloggaren skjutsat tillbaka sonen till Göteborg i augusti. Inte tusan vill man att den avgiften ska bli 508 kronor! Bensinen är tillräcklig dyr för sträckan Arboga – Göteborg och tillbaka…

På tal om trafik så fick bloggaren syn på den här bilen i Kungsör! Vilken kärra!
Den var D-märkt, det vill säga kom från Tyskland och bloggaren fick nästan liten andra-världskriget-känsla…
 Mannen som ägde bilen gjorde sitt till… Såg ut som direkt tagen ur någon gammal film från detta hemska krig.
Inuti satt en ung kvinna. Kan ha varit hans dotter, kan ha varit hans unga fru…

Ja, bloggaren frågade och fick lov för att fotografera och mannen svarade strikt och buttert att bilen var från 1954 – m.a.o efter krigets slut. Bloggaren pustade ut.

Den här liknande bilen hittade bloggaren på nätet:   1954 Mercedes-Benz 300 S Cabriolet. Det är vackra bilar!

Killen på OKQ8 i Kungsör där bloggaren såg bilen berättade att många liknande bilar passerat nyligen. Han trodde att det var något sällskap som reste Göteborg – Stockholm.
Vet någon läsare något mer om detta – skriv gärna och berätta i en kommentar!

Njut hösten!

Ta ett äpple! Ni vet väl att ”ett äpple om dagen håller doktorn borta”! Det tycker bloggaren känns särskilt bra och trycker i sig så många äpplen hon bara orkar varje dag. 😉

Avslutar med några plommon som inte riktigt nådde ända fram – men är vackra ändå, på sitt sätt.

 Resor igen – men först lite annat.

Den här reklamen känner de igen som spelar Ruzzle på sin smartphone och inte vill betala för att slippa just reklam…

Resor skulle bloggen handla om och bloggaren tycker att den här reklamen kan göra en resa till ett väldigt hett ställe långt, djupt  nere. 🙁
SÅ jobbig och bloggaren skulle ALDRIG komma på tanken att spela spelet – vilket förmodligen är avsikten med reklamen!   Motsatt effekt alltså! Inte tänker hon betala 22 kronor heller för att slippa! Moment 22! 😉
Till råga på allt känner bloggaren numera ett visst motstånd mot just ”candy”!
Usch!!

Lite gnäll i bloggen idag bara – för resan går till staden här intill.

Där ska levereras en sådan här: och lite sådan här: För att sen avslutas med en sådan här: – kräftskiva alltså!

Hej då! Nu far vi! Vi ses igen!

Riktigt hemma än var man ju inte efter Italienresan.
Det blev en sväng ner till Götet också!
Tack och lov för GPS!! Hur skulle det annars ha gått!?
Bilar, bussar, spårvagnar, cyklister, gångtrafikanter, vägskyltar, vägmarkeringar i gatorna, trafikljus OCH gatuarbeten!

 Det var nästan lite av hädelse att besöka Pastahaus efter en semester i Rom… Eller se det så här: Vi längtade så efter italiensk mat att restaurangen på Nordenskiöldsgatan var det självklara valet! Jo, så var det! 😉

Som vanligt den utmärkta inkvarteringen på Vandrarhemmet Linné! Billigt, bra, centralt.

Men sen var bloggaren hemma igen! Och nej, fråga inte varför 1) cykeln står på kontoret 2) katten ligger uppkrupen i bokhyllan!!  Vilda Wilma bara är sån och cykeln är en historia för sig!

Men Wilma var så glad att husbondfolket fanns hemma igen!
Mysas skulle det förstås! Mysiga missar är det bästa som finns!

Curry längtade mest efter lillhusse. Väntar troget på hans säng.

Felix gosade på sitt sätt – ”hjälpte till att plocka upp potatis”!
Det blev några stycken till kvällsmaten!

Fast det är rätt så svårt att ta upp potatis
med en vänslande katt snoendes runt benen!
Men vad gör det!! Katter är lycka och att vara välkommen av en katt betyder mycket!

Borta bra men hemma bäst! Äppelpaj till efterrätt! 🙂

7:e och sista Romarbrevet kommer här och det ska handla om bilar och souvenirer!

Vi börjar med bilarna! Det finns bilar i Rom – förstås! Vanliga, stora bilar!

Och mindre bilar. Det är smidigt och bra när trafiken är tät och utrymmet trångt.

Sen finns det väldigt små bilar också!

Kolla in den här BMW:n!!
Ja, det är en bil! Och till och med en BMW!! Bloggaren var fräck nog att ta en bild av bilen inuti: Jo, allt fanns där som på en riktig bil! Gas, broms och växelspak! 😀

Fler gjorde stora ögon! Och skulle plåta bilen ur olika vinklar.

Vilken bil!!

  Souvenirer vill man köpa med hem! Ett kors tillverkat av olivträd från St Peterskyrkan.  Därifrån kommer också denna fina ring med ”Fader vår” inristat på latin.
Parmesan och salami är ett måste! Liksom pasta förstås. Den dyra sorten…

Grappa slank med också! 😉 Italiensk starksprit.
Den här skylten kunde jag inte motstå heller! För visst har mamma ”restaurangen” öppen för sina barn dygnet runt! 🙂

Sen fick man med sig en ofrivillig souvenir också… En ond tå! Blåmärken på båda tårna – då har man gått mycket upp och ner på gatorna i Rom!

Men sen hade ju dottern med sig presenter från Tokyo också! Först den här – från mellanlandningen i Moskva!
Sen något som har att göra med  (こどもの日 – som betyder Barnens dag.
Karpar i tyg hängs upp i trädgårdarna den 5 maj i Japan på barnens dag och ska bringa lycka och hålla onda andar borta. Den översta karpen symboliserar pappan, karpen i mitten mamman och den understa karpen är barnet.

Suddgummin i form av suschi!
Och den här!   (カオナシ – Kaonashi
(den ansiktslöse guden),   bloggarens favorit ur den japanska animerade filmen ”Spirited away” 千と千尋の神隠し.

Sen ville bloggaren gärna ha några japanska mynt och det fick hon!

どうもありがとうございます

Nu kommer en ToppTio-lista över dåliga saker med Rom.
Visst låter det verkligen som en blogg från en sur, gammal tant!
Ni får tycka vad ni vill – nu kommer det!

1. Språket! Ingen kan engelska!

OK – åker man till Italien så får man väl skylla sig själv om man inte talar italienska men när man alltid fått höra hur snorkiga fransmän är som aldrig vill/kan tala engelska så blir man minst sagt förvånad i Rom!
Ingen, eller i alla fall nästintill ingen, kunde tala engelska! Inte på hotellet, inte på turistattraktionerna, inte i taxibilarna och inte i affärerna. Ungdomar kunde heller inte engelska – vilket förvånar när allt inom Internet och data är på detta språk.
Lägg sen till att i Paris förra året så kunde och ville(!) alla fransmän tala engelska.

2. Säkerheten! Den finns inte…
Nu kan bloggaren bara uttala sig om händelsen hon varit med – instängd högst uppe i kupolen på St Peterskyrkan i Rom. Åskväder, strömavbrott, fruktansvärt varmt och panik på gång. Ingen vakt, ingen hjälp – och ingen förstod förstås engelska när vi sedan träffade guider och vakter utanför…

  3. Trafiken! Hastigheten!
Folk kör som galningar och bryr sig inte om hänsyn till varandra. Skyltar med hastighetsbegränsning – var fanns dom??
På väg mot flygplatsen i 140 km/tim fick taxichauffören tvärbromsa för en italienare i bil som diskuterade och gestikulerade så väldigt att han vinglade ut i det andra körfältet.

4. Trafiken! Säkerheten!
Rom är ett myller av hus, gator och gränder men det finns liksom ingen logik i planeringen. Trafikljus vid smågator där aldrig någon åker och totalt avsaknad av rödljus vid de stora, farliga gatorna med massor av trafik. Övergångsställena verkar ditritade för skojs skull och har ingen egentlig betydelse för italienarna.
Att stanna upp och bråka med en annan bilist om vem som har rätt att köra, hör till vanligheterna och stoppar då upp all annan trafik.

5. Samhällsplaneringen – i stort…
Finns den och hur har man i så fall tänkt. Alltså totalt sett vad gäller trafik, säkerhet, sociala frågor och annat.
Vi muttrade ofta om Berlusconi-land…

6. Matställen och svårigheter att förstå hur man går till väga där…
Hungriga efter en lång dags vandring i Rom hoppade vi in i en Pizzeria för att få oss lite i magen. Pizzeriaägaren kunde förstås inte engelska och vi fick peka på pizzor som låg färdiga och försöka förstå vad de innehöll.
 Vi lyckades beställa och ville sätta oss – men nej, det gick inte inne i Pizzerian! Istället blev vi hänvisade till caféet runt hörnet!
Förvirrade gick vi dit och väntade. Hederliga svenska som vi är funderade vi på hur och när vi skulle få betala – och när/OM pizzorna någon gång skulle komma.

Först kom pizzabagaren från Pizzerian och ordnade dricka till oss. Vi insisterade på att få betala men han sa hela tiden: – Later, later! (De orden kunde han!)
Vi väntade och väntade medan ungarna i caféet höll på att riva stället… Jo, så småningom kom pizzorna – men vi fick inte betala.
Vi tänkte att vi säkert skulle kunna smita från betalningen – här fanns ingen koll. Men, som de hederliga svenska vi är satt vi förstås kvar.

När vi var klara gick vi till kvinnan i caféet – men nej, hon ville inte ha betalt. Hon hänvisade oss tillbaka till Pizzerian och bagaren där!
Vi gick dit och ville betala – men nej, vi fick bara ett kvitto att gå vidare med tillbaka till caféet!
Åter till kvinnan i caféet – men nej, hon ville fortfarande inte ha pengar utan hänvisade till en man i en bur i hörnet på caféet. Han sålde cigaretter och det var han som skulle ha betalt för pizzorna….
Suck – var ligger logiken i detta!?

7. Inga prislappar!
Fullt med affärer, kiosker och försäljningsställen – men inga prislappar! Glassen med det välkänt klingande namnet ”Norge” blev vi utan. Det fanns inga priser utsatta någonstans!
Förmodligen tog ägarna betalt efter person. En dum turist får betala mer än en italienare. Vi avstod och köpte kallt vatten i flaskor från unga män med kylväskor som skrek:– 1 Euro! Det var juste.

8. Tiggarna!
Förutom män utklädda till gladiatorer antastades man av diverse tiggare.  De svävande yogamännen är några av alla.
Sådana här illaluktande ”konstnärer” fanns det överallt också: Tavlor som målades med sprayfärg. ”Konstnärerna” hade munskydd men det hade inte vi som gick förbi…

9. Turistfällor!
Överpriser som dumma svenska betalar i förvirringen över skillnaden kronor-euro! Den här gick bloggaren på: 65 svenska kronor för ett paket pasta! Det gällde att se upp…

10. Snorkigheten!
Vi hade förväntat oss glada, tillmötesgående italienare men de flesta var snorkiga när vi bad om hjälp. Också här jämförde vi med baktalade Paris förra året där befolkningen var vänligheten själv!
Nej, vi var inte otrevliga när vi frågade! Kanske var italienarna trötta på alla dumma turister som kommer och tjatar. Det var ju ändå slutet av augusti och hur mycket kan man tåla som turistland!?

Men hur kan bloggaren vara så snorkig själv – och negativ!! Naturligtvis fanns det många positiva saker om Rom i Italien!

 Fåglarna!  Högst uppe i palmerna längs Via Nazionale fick vi syn på den här! En grön papegoja som bygger bo! Hur söt som helst! Och fri!

 
Katterna! Här och var bland de gamla ruinerna.

De lustiga monumenten överallt! Ett vattenhål!

En lampa!
Och hederliga postkontor – annat än i Sverige! Svårt att ta sig in – svårt att ta sig ut. Här fanns säkerheten!
Italienarna får antagligen hjärnblödning när det upptäcker våra nonchalanta ”postkontor” i ICA-affärer och bensinmackar!

Och naturligtvis – alla fantastiska sevärdheter! Colosseum!
Pietá, St Peterskyrkan:

Lönnar med liite större frökapslar än hemma…

 Jodå, vi trivdes bra i Rom!
Tro inget annat! 😉