Feel in the Blogg

Ni som läst min blogg tidigare vet att jag är en engagerad person. En person med åsikter och som reagerar både på positiva och negativa händelser. Många av reaktionerna hamnar sen här på bloggen, en del i insändare (om de tillåts publiceras…).

Magazin24 skrev om något trevligt i onsdags! ”Guldfesten” i Köping med Let´s Dance-stuk där paren är politiker och näringsidkare.
Visst vore det kul med något liknande i Arboga! Moderaternas Mats Öhgren och Arboga Medeltids Siv Antonsson?  Göran Sjölin, fastighetsmäklare och sossarnas Ingrid Noord-Silversten? Och varför inte Kristdemokraternas Jonas Stenzelius med tatueraren Malin Carper?

Dagens Samhälle kommer varje torsdag och det är en tidning jag inte missar! Tidningens Mats Edman om ”volontärerna”  inom vården: ”60 000 kvinnor arbetar redan utan lön i välfärden”.

Miljöpartiet har medvind vad gäller opinionssiffrorna och det kanske beror på att de talar sanning. Berör det som är viktigt och som inget annat parti varken vill eller vågar ta i riktigt.  Kortare arbetstid har till och med försvunnit från fackens agenda – trots att medlemmarna anser att det är en av de viktigaste frågorna. Gäller till exempel min egen fackförening Unionen.
Heja Miljöpartiet!

Gnälla vill jag göra på de filmer om Arboga som görs av Larz-Thure Ljungdahl. Han är tydligen maktfullkomlig han också som en del andra potentater.
Jag har skrivit två brev till honom och framfört förslag på personer som skulle kunna berätta om gamla tiders Arboga i hans filmer- medan de fortfarande är  i livet… Inget svar.
Jag hade Erik Werner och Börje Sturk som förslag att prata om gamla tiders CVA. Jag har inte vidtalat dessa – det var bara en idé från mig.
Många av de personer som kunnat berätta lever tyvärr inte, bland annat min vän Gunnel Rydeborg. 

Sen hade jag en idé om leverantören av världens bästa borrmaskiner en gång i tiden – Arboga Maskiner.   Fast det kanske inte passade galoscherna när det var min egen pappa jag föreslog som berättare. Men det är en fröjd att lyssna på pappas goda minne från allt som hände en gång i tiden i detta världskända företag placerat i lilla Arboga. Nisse Brodin var inblandad i några av affärerna bland annat!

Men, som sagt, inte ens ett kort svar har jag fått från den forne Arbogasonen Ljungdahl. Det är över ett halvår sedan jag skrev och så mycket borde han vill inte ha att göra att det ska gå nästan sju månader för att få svar…
Men det kanske har gått troll i mina idéer. Arboga Minne nappade inte heller på förslagen. Jo, flera av styrelseledamöterna men sen hände ingenting.

Glad är jag och vargen över att det inte blir någon licensjakt i år! Det var pinsamt att i TV höra en av jägarna i Västmanland beklaga sig över detta. Åter togs rivna tamdjur upp och att hundar blir angripna vid jakt.
Ändå har regeringen mer än fördubblat ersättningen till tamdjursägarna för uppsättning av rovdjursstängsel. Se HÄR!
Dessutom har vargstammen minskat – inte ökat under det senaste året. Ett rovdjur som är utrotningshotat.

Nu behöver man inte kallas ”pissed off” för att framföra sina åsikter.

Det handlar ju om diskussioner och meningsutbyten. 🙂 

Tvättstugor hör till de mest infekterade samtalsämnena som finns… Dottern berättade om hur en lapp i hennes tvättstuga ilsket klagade på att någon helt sonika slängt hennes barns kläder – som antagligen glömts kvar i tvättmaskinen…
Här om dagen satt en ny lapp uppe – denna gång på ytterdörren till fastigheten: För den som inte kan läsa:

”Kära granne.
Jag hade en gång i tiden en favoritlåt – Fix you, av Coldplay.
Men det var så länge sen, så länge sen.
Efter dagar av totalt sönderspelande är favoritlåten ett minne blott.
Tack så hemskt lite
för att någon i huset har taget begreppet upprepning till en helt ny nivå!!
En f d Coldplayfan.
Och dessa höjningar upp och ner. Gud!”

Vet du inte vilka Coldplay är – så här ser de ut:  Och HÄR kan du lyssna på den ”sönderspelade favoritlåten”.

När vi nu ändå är inne lite på pissedoffområdet publicerar jag en av alla roliga bilder man kan hitta på nätet:

Vill man odla detta med pissed off lite och se till att agera tvärt emot vad gäller det mesta – är det här en bok som rekommenderas:
”Lilla destruktionsboken” där man får tips om allt som kan reta upp maken/makan, grannen, chefen på jobbet o.s.v.

Nu har jag framfört nog med åsikter och prat för idag. Dags för det dagliga utomhusjobbet!

Grattis Valfrid och Manfred – namnsdagsbarn idag!

Utomhusjobb! Med utsikt från en kompost! Mot tågen
eller över taken…

För besväret tar jag mig ett äpple från trädet! Ha en fin fredag!

I morse upplevde jag såväl känslan av doft som känslan av empati på ett särskilt sätt.

 Först när jag kom upp kände jag en kryddig doft över hela lägenheten. – Vad kan det vara som doftar så, tänkte jag. – Är det en blomma som slagit ut? Men det var en annorlunda doft – inte som blommor brukar dofta. Jag funderade, gick runt i våningen och tittade.
Sen kom jag på det!! Mitt nyinköpta te! Ett klassiskt ayurvediskt kryddte enligt beskrivningen.

Innehållet: Kanel, kardemumma, ingefära, kryddnejlika, svartpeppar m m. Inte undra på att det doftade så annorlunda gott! Yogi Tea är gott att dricka också och finns i flera smaker! Ekologiskt är det också! 🙂

 Annorlunda men inte god – var doften som slog emot mig i stora gästrummet… – Aha, nu har katterna tagit in en råtta igen och den ligger här död någonstans, var min första tanke.

På alla fyra kröp jag runt för att leta efter det döda djuret då jag hörde ett ynkligt jamande. Vilda Wilma hade blivit instängd på mitt kontor över natten… Hon var så upprörd och olycklig när hon kom ut, jamade och jamade om och och igen.
Och på kontoret väntade det här… Det var den lukten jag känt.
Stackars Wilma hade även kissat – på mattan och på min portfölj…

Men men, sådant är livet med katter och en olycka händer så lätt. Nu blev golvet rent och mattan tvättad och Wilma är lycklig och fri igen! 🙂

  Uh-uh-ljud då – vad är det för något?
Ja, det kanske är fel beskrivet men jag menar det där ömsinta ljudet som kvinnor ger ifrån sig ibland. Ett ljud – inte från munnen utan genom näsan. ”- Uh, uh”

När kvinnor håller en liten nyfödd baby.

När man vårdar en sjuk eller kramar om en gammal, trött människa.

Ljud som uppkommer när en stark känsla av värme och inkännande uppstår – som vid närhet till en katt.

Detta ljud är nog typiskt kvinnligt. Jag hörde det senast när min dotter med tandläkarskräck behandlades av en mycket bra tandläkare, kvinna. ”- Uh, uh”.

Kanske en del män också ger ifrån sig sådana ljud – det vet jag inte. Jag har i alla fall aldrig hört ett sådant ljud från en man.

Själv kom jag på mig med att låta uh, uh imorse när jag bläddrade i Arboga Tidning. Nej, det var inte bönder som fick mig att avge sådana ljud utan det här: Grisar – djur jag känner stark empati för. Bilden fanns intill artikeln om att det är ”Bonde på stan” i Arboga på lördag.

Lite längre bak i tidningen och jag gav ifrån mig nästa uh-uh-ljud! En försvunnen katt – och mitt hjärta svämmar över.

Vore kanske kul att veta lite mer om detta uh-uh-ljud! Men vem forskar på sådant!? 😉

Enar och Einar har namnsdag idag den 26 september. Grattis!

Själv kan bloggaren fira ny frissa idag! 😉
Tack Jenny för klippningen på Slingan vid Torget i Köping!

Ny vecka som börjar med solsken! Det känns positivt och lovande.

Ni som läst bloggen förr känner till att jag prenumererar på DN om söndagar och brukar publicera några ”klipp” ur tidningen dagarna efter. Så ock idag.

DN söndagen den 23 september 2012 såg ut så här:
Stora delar av tidningen handlade om det kommande amerikanska presidentvalet. Och ja visst, det är ett val som påverkar inte bara USA och deras befolkning utan berör även världen runt omkring.

Liiite märkligt tyckte jag ändå det var att en av de personer som i tidningen fick stort utrymme att berätta om sina relationer till USA och kommande val av president stod att läsa längst ner på förstasidan: ”Svenske tv-profilen som ger allt för Obama.”

”USA-svensken Filip Hammar om sin fascination för Obama”.

Då känns det som om DN då inte tar det kommande valet riktigt seriöst – eller har jag fel? Vad kan delar av den här duon ha att förmedla i sammanhanget??

Liiite mycket fokus på detta humorpar här i Sverige över huvud taget, är bloggarens åsikt. Och att sen bli politiska kommentatorer!? Nja, det verkar inte riktigt reliabelt…

Men nu till det som rubriken syftar på – och det handlar om djur. Några av de djur som finns i vår omvärld. Har man tur blir man uppskattad – har man otur är läget det motsatta. Se själva:

DN Livsstil hade ett stort reportage igår om Allis, hunden som jobbar med terapi inom vården. ”Uppdrag: Glädjekälla” kallar DN reportaget och ni kan läsa mera om Allis yrke genom att klicka HÄR!

Så här står det om Rolf en gammal bergsprängare, lätt dement, som bor på Stockholms Sjukhems demensboende: ”När Allis kom tillbaka efter semstern började Rolf gråta. Hon gör inte så mycket, ändå gör hon massvis.”
Det är Rolf och Allis på bilden ovan.

Hundar – uppskattade inom vården! Lycka!

Så här kan det gå för andra varelser: (Ur SvD igår)

 Hönsen benämns inte ens i antal individer utan i ton!
”1600 ton värphöns körs varje år till destruktionsanläggningar”.
När hönorna inte värper maximalt längre är de kasserade! De fraktas många mil till en anläggning där de bränns! Fruktansvärt, är min åsikt!

Förutom att det är ett fasansfull liv dessa hönor lever så är det ett slöseri med mat och miljö. Men det handlar förstås om pengar, bara pengar, precis som med allt annat. Kortsiktigt, respektlöst och hemskt.

Så olika falla ödets lotter… Är det så vi vill ha det? Är det respekt för allt levande? Nej! 🙁

Den hårt drivna azalea jag fick för några år sedan lade snabbt av efter att blomningen då var över. Men skam den som ger sig! Lite spretig och ful kanske – men nu blommar hon igen! 🙂

Gårdagen bjöd på lite sorglig begravning också… Det är nackdelen med att ha katt. Felix kom stolt inspringande med denna lilla vackra bofink i munnen… ”- Neej!” skrek jag och Felix släppte fågeln som tyvärr redan var död.
Jag var upprörd och Felix förstod nog. Han brydde sig inte om fågeln mera utan jag fick ta den, linda den i lite mjukt hushållspapper med en liten blomma intill den lilla kroppen.
Sen begravdes fågeln tillsammans med gullris och kärleksört som jag plockade. Så sorgligt… Kanske lär sig Felix och de andra katterna med tiden att jobba bort sitt inlärda beteende och förstå att matte inte uppskattar deras små gåvor. Jag lever på hoppet och det är faktiskt mycket sällan som katterna kommer in med fåglar. Jag tänker – ”Kanske var den lilla fågeln skadad och ändå inte klarat en kall vinter” – och tröstar mig lite med det.

Stockholm i helgen som gick och samvaro med två av mina tre älskade barn! Utsikt från dotterns köksfönster nära S:t Eriksplan: Vi hade så trevligt och dottern gav mig två försenade födelsedagspresenter som uppskattades mycket! 🙂 Första delen av ”Heartbeat” eller ”Tillbaka till Aidensfield” som den heter på svenska! En affisch fick jag också och den sitter redan på min vägg!

Jag blev bjuden på middag på en jättetrevlig restaurang på Rörstrandsgatan som heter Bebe! Jag valde kantarellrisotto till laxspettet och risotton var helt ljuvlig!!
Sen blev det Tiki-room och ”Vulcano”… Mer avslöjar jag inte! 😉

Gerhard och Gert är dagens namnsdagsbarn! Grattis!

Gert – då tänker jag på hjärta och på värme och på hunden Allis hör ovan och på hönor som är värda mycket mer av respekt. Live and let live. Vi ses imorgon!

En underbar morgon idag. Solen som strålade in över min gård gjorde mig varm i hjärtat. Så lite det behövs!

Gårdagen bjöd på ömsom sol och ömsom störtregn! Men då vi handlade Napoleonbakelser till mor och far sken solen.
Inköpet gjordes på Hå-Ge:s som nu bygger ut för att bli ett fullvärdigt café!

Ytterligare ett i Arboga alltså!  Är möjligen Arboga Sveriges cafétätaste – sett per invånare? Om man räknar med alla matställen också borde det i alla fall bli någon form av rekord.
Bakom flaggan på fotot blir det cafédel sedan frisersalongen slog igen nyligen. Tja, det kanske kommer att vara lukrativt, vad vet jag? Personalen var glada och förväntansfulla i alla fall.
Så inom något år rullar vi runt på stan alla Arbogabor – mätta, tjocka och trinda…

Ett besök på Granngården/Lantmännen fick mig att fundera över den här apparaten: Vad är det för vidunder??
Jo, se här: ”Mosquito Magnet Executive” lovar dig myggfritt! För ”bara” 12995 kronor…
Vad är det för fel på myggstift, undrar bloggaren? 39 kr på en sida här på nätet och varar i evighet! Är dessutom flyttbar – d.v.s. finns med dig var du än går. Myggmaskinen, om den nu fungerar, lär bara ge dig en begränsad yta att röra dig på utan de blodsugande insekterna.

Ja, den som har kassakistan full och när en tanke att göda alla blodsugare till företagare så är det här kanske ytterligare en pryl till samlingen. Det är väl bara frågan om vilken blodsugare man ska gynna?

På tal om blodsugare (förlåt men jag kunde bara inte låta bli…) såg jag detta i den utmärkta tidskriften Dagens Samhälle: Tre män från Irak hoppar av SD eftersom de inte tycker att de behandlas väl. – Så märkligt!! är min spontana, ironiska kommentar.

Gruppledare för SD i Södertälje, Tommy Hansson, säger så här: Inga fler kommentarer nödvändiga.

En som ska se till att det blir ordning på torpet framöver kan bli Martin Andersson! Den gode Martin blir valkretsombudsman för Örebro läns riksdagsledamöter, ett heltidsjobb som gör att han lämnar de politiska uppdragen i Arboga.
Jag har följt Martin sedan han var en liten pilt och glatts över hans framgångar. Nu får jag ännu en anledning att säga: GRATTIS och lycka till! Och – jag är inte ett dugg förvånad. En fin kille som kommer att gå långt.

Grattis också till alla 8!
Ja, för inte fler än 8 personer i landet har tilltalsnamnet på almanackan idag – Bartolomeus. En av Jesus lärjungar hette Bartolomeus, enligt Wikipedia men det finns faktiskt ett par till med namnet. 58 personer heter så men har ett annat tilltalsnamn.
Bartolumeus kan bli Bart också… Bart Simpson.

För mig är Bartolomeus, 24 augusti, signifikativt för den bästis jag hade i grundskola – Cecilia Olsson, som idag heter Morawski i efternamn och bor i Falun. Det var hur lätt som helst att komma ihåg hennes födelsedag med det annorlunda namnet på hennes dag. Grattis också Cissi idag! 

En liten egenhet jag har är att kolla upp vad gamlingarna i regionen får för mat, speciellt till helgerna. Bbl/AT publicerar matsedel varje fredag.
Vad blir det då för fredagsmys för de gamla? Jo, Jansson i Arboga, Korvgratäng i Kungsör medan Kolsva kör med pannbiff. Vad Köpings åldermän och -kvinnor får förtäljer inte matsedeln.

För övrigt är det s k Torglördag i Arboga imorgon  mellan 10-14. Bloggaren har planer på ett besök för att införskaffa lokalt odlade grönsaker bland annat. Vi kanske ses! Men det är ju imorgon – imorgon är en annan dag…

Njut solskenet idag – medan det varar!

Varför skiljer sig folk så ofta och fort idag? Varför separerar paren som trodde på evig kärlek? På en sida på nätet om skilsmässor läser jag att år 1900 vigdes 31478 par i Sverige och 405 par begärde skilsmässa.
År 2007 var siffran den här: 47898 vigslar och 20669 skilsmässor. I statistiken ser man att skilsmässorna tog fart på 50-, 60- och 70-talet. Titta på sidan HÄR! Vi blev mer fria! Mer upplysta! Fick större självförtroende och samhället blev mer jämställt. Men var det inte något vi tappade på vägen…något vi glömde?

Är vi lite för snabba att flytta ihop och lova evig tro? Ger vi kanske upp för lätt sen? Finns det förresten ”evig kärlek”?

Och hur blir det då för barnen när vi snabbt bryter upp och byter partner? Tänker vi numera bara på oss själva, saknar ansvar och respekt för varandra och framför allt för barnen? Förr blev man ”tvungen att gifta sig”, föräldrarna ”skrev till kungs” om paren var för unga – och allt handlade då om ansvar för ett väntande barn. Sådana äktenskap blev väl inte alltid så lyckade – men det fanns en vilja, en ansvarskänsla för just barnen. Varför har vi tappat den?

Gräset är inte grönare någon annanstans – det är bara en chimär. Att förverkliga sig själv är inte att trampa ner den man nyligen fann som den person man mest av allt ville leva samman med livet ut.

Och hur kom jag då in på detta ämne? Jo, en liten berättelse i Arboga Tidning om ett par som firar bröllopsdag: 60 år som gifta! Det är beundransvärt! Och så roligt att de båda ser så pigga och fräscha ut. Se HÄR!
Min egen mor och far firar 60 år nästa år och har delat vått och torr, glädje och sorg, och är nu varandras stöd och hjälp på gamla dar.

Det störtsköna, gröna gräset på andra sidan häcken visar sig snart vissna lika fort som det man haft tidigare. Blir lika torrt och trist – och behöver precis lika mycket omsorg som tidigare – ja, kanske mer.
Är det roligt sen att bli ensam på livets höst? Kan du sakna värmen, förtroligheten och närheten tillsammans med alla gemensamma minnen?

Du finner kanske aldrig någon annan igen. Men en god vän kan vara nog så gott att ha.

En som känner sig lite ensam idag är Wilma. Kompisen Curry är lite sjuk och har dragit sig tillbaka.
Felix är inte att tänka på vad gäller kompisskap för Wilma… Han gillar definitivt inte den lilla röda!
Nu har Felix ”tjatat” tre gånger på mig att springa till matskålen! Det är korridorsrace vill jag lova! Men vad gör man inte för sina vänner! 🙂

Himlen igår!
Solen sken varmt och skönt men snart såg himlen ut så här: Kan det vara ”böljemoln” – altocumulus? Ja, fundera själv – till exempel via SMHI:s sida ”Tolka moln” – HÄR!

Ha en fin sommardag!
Visa respekt för varandra!
Glöm inte det där med gröna gräsmattor…