Feel in the Blogg

Det fria ordet ska aldrig ifrågasättas – men hur är det med respekten?
Var går gränsen för vad vi ”måste få skriva” och respektlöshet? Hur satirisk får satir egentligen vara?

Här följer några bilder i sammanhanget: Muhammed  Jesus Fredrik Reinfeldt Lars Vilks.

Är detta OK? Satir över företrädare för religioner, politiker, konstnärer? Vill du stå i stan som rondellhund för något du gjort eller sagt oavsett om det är förenligt med den person du är eller om det är förtal, missförstånd eller felsägning? Är det ett måste för det fria ordet eller brist på respekt?

Förre statsministern har figurerat i andra sammanhang för påstådda uttalanden: Bilden är ur Expressen och montaget är gjort av konstnären Elisabeth Ohlson Wallin. Klicka HÄR för att läsa

Politiker får utstå mycket – var går gränsen? En manipulerad valaffisch på moderatledaren Fredrik Reinfeldt med texten ”Rösta på din pedofil” förekom på en SSU-ares blogg 2006. Bilden är kopplad till att moderaterna släppte fram en pedofildömd politiker på Ekerö.
”- Det är satir, men jag ber självklart om ursäkt”, sa bloggaren och bilden finns inte längre att finna.

Vad är bitsk satir som får människor att le och vad gör människor kränkta, förlöjligade och upprörda?

”Nattvarden” av Elisabeth Ohlson Wallin.

Genusvetenskap.
Feminism.

Vad får man skämta om och inte? 

 Är det OK att ta till sig symbolen Charlie Hebdo ? Eller går tecknarna över gränsen? Och får man överhuvud taget ifrågasätta denna satir idag?

 Är det kanske så att i ordet respekt ligger vikten av att möta alla människor där de är. Att respekt skiljer sig människor emellan. Det du tycker är OK kanske är upprörande för någon annan.  Vissa saker som är ”tillåtet” för de flesta i Sverige idag var fasansfullt och helt oacceptabelt för hundra år sedan.
 Är inte respekt att förstå kultur, religion och alla människor, ja även djur? Är inte disrespekt att håna människor som inte fått samma information, nått samma utveckling, kommit lika långt som oss andra – och är det fult att tala om dessa olikheter? Och blir människor mer upplysta av satir?

Var finns respekten när man omedelbart kopplar ihop terrorism med religion och dessutom skuldbelägger alla människor med den religionen?

Många frågor, få svar.

När det nu talas så mycket om religioner – eller rättare sagt, kopplar terrorism till religioner så kommer här ett par citat:

Ur Bibeln:

Efesierbrevet 4:2
2 Var ödmjuka och milda på allt sätt. Visa tålamod och ha fördrag med varandra i kärlek.

Matteus 5:5
5 Saliga är de ödmjuka, de skall ärva jorden.

Koranen 23:1-2:

 Det skall gå de troende väl i händer;
 de som ber med ödmjukt sinne,

Mer ur Koranen:

Abu Hamza Anas ibn Malik, profetens Muhammeds medhjälpare, berättade att profeten sa: Ingen av er är i sanning en troende förrän han önskar detsamma för sin broder som han önskar för sig själv.

Abu Dharr Jundub ibn Junada och Abu ‘Abd ar-Rahman Muadh ibn Jabal berättade att Muhammed sa: Frukta Gud varhelst ni är och låt en ond gärning efterföljas av en god för att den onda ska utplånas. Och uppträd på bästa sätt inför andra människor.

Dagens predikan denna första advent ska handla om kvinnors rädsla för män.

På sociala medier har en ung kvinnas berättelse cirkulerat – Sofias. Hon säger: ”Jag måste behandla alla män som potentiella våldtäktsmän, för om något händer mig, får jag skylla mig själv”.

Sofia är 16 år och har lärt sig att vara rädd för män. Lärt sig att ha mobiltelefonen beredd om hon blir överfallen, nyckelknippan i handen för att försvara sig.

Inlägget skapade debatt på Facebook. Det var självklart många som skrev om medkänsla för Sofia men också män som omedelbart måste ta gruppen män i försvar.

Jag är så innerligt trött på dessa män som omgående tar bort fokus från ämnet – mäns våld mot kvinnor, mäns oförmåga att kontrollera sin sexualitet, mäns våld över huvud taget – och istället måste hävda gruppen mäns rättigheter. Som om det vore viktigt i sammanhanget!! 🙁
Ömka sig om kollektiv bestraffning och ”alla män slåss inte eller våldtar”. Istället för att känna solidaritet med kvinnor och uppröras av det faktum att en grupp människor – män – är den som utför största antalet våldsbrott, våldtäkter och mord. Uppröras för att göra något åt det!

Det kan inte kännas roligt att tillhöra den grupp som står för så mycket elände men istället för att försvara gruppen män eftersom ”alla män slår inte och dödar” – stå upp MOT våld över huvud taget!
Visa solidaritet med rädda kvinnor och se till att en vettskrämd flicka är en för mycket!

Jag lärde mig tidigt att vara rädd för män. Nej, jag levde inte i någon våldsam familj. Jag hade både en snäll pappa och en snäll mamma. Jag hade dessutom världens snällaste bror. Därför kom förmodligen ”uppvaknandet” som en mindre chock…

En manlig, äldre man, bekant till vänner i familjen försökte flera gånger att tafsa på mig. Jag var kanske 6 år och förstod ingenting men drog mig undan för att se till att aldrig mer behöva träffa på mannen igen.

Som 8-9-åring, en skolgård, vi barn lekte tafatt. Skratt och stoj. Jag hann ifatt Pelle, jag skrattade och mötte hans blick precis innan han sparkade mig hårt i könet. Jag förstod ingenting då heller – men blev ledsen, rädd och på min vakt mot pojkar.

12 år – jag och bästa kompisen står och pratar utanför husknuten hemma. Hennes bror kommer förbi med en kamrat. Vi börjar alla prata och skratta. Det var november som nu och redan mörkt klockan 18. Vi har roligt när Stefan plötsligt drar mig åt sidan och väser:
”-Akta dig så jag inte våldtar dig!”
Jag blev livrädd.
Efter den kvällen när jag la ihop mina tidigare erfarenheter förstod jag att mot män måste man vara på sin vakt. Jag såg mig om när jag gick ensam, valde att aldrig gå utan sällskap när det var mörkt och kände otrygghet tillsammans med främmande män.

 Efter det kom fler händelser som gjorde mig ännu mer övertygad om att man inte kan lita på män.

Stockholm – jag är 19 år och killen jag träffat ett par gånger erbjuder sig att skjutsa mig hem. Det är sent och det är mörkt och jag är självklart tacksam och glad.
När vi satt oss i bilen i P-huset blir Janne som förbytt. Börjar tafsa, slita i mina kläder. Jag säger nej, men han fortsätter. Jag värjer mig och han blir hotfull.
Då tänker jag på alla mina tidigare erfarenheter och att jag sitter i en bil, ensam med denne man, i ett stort, ödsligt parkeringshus mitt i natten.
Jag fejkar. Låter det ske. Håller inne tårarna. Han våldtar mig.

 Jag kan berätta om fler händelser men de här får räcka. Och ni ska inte tro att jag är unik – jag är övertygad om att nästan varenda kvinna kan berätta liknande minnen.
Alla händelserna jag berättat om minns jag i detalj – som fastfrusna i mitt inre. Jag kan alla männens namn men det är inte deras riktiga jag använt här ovan.

Tafsandet sen!  Män som tar sig friheten att ta på kvinnors kroppar när helst de behagar. Värst är det i chef-underställdsituation. Det där smekningarna, kramarna som vi kvinnor ”inte ska göra så stor affär av” fast vi inte alls är intresserade!

Så nej, det är inte alls konstigt att Sofia 16 år ser alla män som presumtiva våldtäktsmän!

Låt oss slippa fler små flickor som lär sig rädsla för män!

Detta borde vara självklart för alla män att skriva under på! Istället för att självcentrerat hävda mäns rättigheter och muttra om bittra feminister när kvinnor reagerar mot våld!
Visa solidaritet och medmänsklighet istället för att nonchalera känslor och rädsla!

Det här var söndagens predikan – tillika bloggen denna första advent. Vill du läsa hela Sofias berättelse – klicka HÄR!
Vill du organisera dig MOT sexuellt våld och FÖR samtycke – gå in HÄR på FATTA!

 Ha en fortsatt fin söndag och första advent.

Först det upprörande!
Arboga Tidning såg ut så här idag på första sidan:
En bilist kör på en hund och smiter – det är upprörande i sig! Men det här slår väl allt: Jag pratar om närpolisens åsikt om fallet med den påkörda hunden!! ”Det här är ett avskrivningsärende”.

Vadå ”avskrivningsärende”!!??  HUR kan en polis direkt påstå att en bilist som kör på och skadar en hund – den fick opereras på djursjukhuset i Strömsholm – inte är ett ärende värt att ta upp!?
Med andra ord – anmälan slängs direkt i papperskorgen!
Vad ger det för signaler? Vad har vi för polisväsende egentligen? Gäller inte lagar och förordningar eller är poliskåren så blasé och underbemannad att den gett upp till förfång för allmänheten – människor såväl som djur!
OM det nu är så att bilisten som körde på och smet blir svår att få fast så borde väl polismannen ha mer vett än att säga det rätt ut, och på det viset, i lokalbladet!

Respekt för djur!!  Det finns djurskyddslagar och även lagar som reglerar trafikbrott!
Till djur räknas även får  – även om polisen lokalt inte vill förstå det! 🙁

Sådana där dumheter gör bloggaren förgrymmad! Dags att mjuka upp stämningen med flera nyanser av sol! För så här blev tisdagen som alla väntat på!
Morgonen så oerhört lovande ut!  Ser ni SOLEN som lyser upp garageportarna!!

Inomhus var det som om någon plötsligt tänt lampan!

Underbart – det som gömmer sig bakom dörren!

Självklart måste man ta sig en promenad! Östra Nygatan i solsken denna sista tisdag i november månad!

Blå himmel – äntligen – efter alla grå dagar!
Promenaden gick mot Arbogaån. Någon timma efter lunch och solen stod redan lågt. Solen går ner redan vid 15-tiden. Så det var bäst att vara ute i tid för att ta tillvara solskenet. 🙂

Utsikt mot biblioteket och Labron.

En fantastiskt fin dag! Hoppas att många tog den tillvara!

Ny blogg imorgon. Välkommen åter!

Idag väntar vi på det här!
Den utlovade solen efter alla grå dagar i november! Mellanbarnet berättade igår att i Göteborg hade solen redan tjuvstartat och spridit sitt solsken i flera timmar! 🙂

Ja, det ser kanske lovande ut nu på morgonen.
Vi kommer alla att få svaret idag! Behagade solen lysa på oss eller bara med sin frånvaro!

 Lokalbladet har bläddrats igenom tillsammans med Friggs Immunte och grova mackor från Finska Hembageriet i Eskilstuna!
Snatteri kan man läsa om idag i Arboga Tidning och även att de som snattat inte skäms ett dugg för det! Märkligt, tycker bloggaren. Visar faktiskt brist på respekt och att avslöja det så där i tidningen…
 Tidningen skriver förstås också om det vi alla väntar på – se HÄR!

Sorgligt var att läsa om Anna Maria. Den unga kvinnan från Kungsör som arbetade som fotomodell i New York och som så tragiskt omkom i en trafikolycka i oktober.
Begravningen hölls i fredags och Kung Karls kyrka var så gott som fullsatt. Kyrkan var smyckad med otroligt många vackra blommor, de flesta i vitt och många levande ljus var tända. Vacker musik inramade den sorgliga men ändå så fina minnesstunden. Vila i frid Anna Maria.

Blommar gör det också i bloggarens tvättstuga om än mer sparsamt. Fuchian övervintrar där och längtar förmodligen som oss andra till det här:

Vilket väder!! Det är bara grått och regnar och regnar idag…

Det är så mörkt att den automatiska belysningen på garagen inte släcks dagtid… Tänk om det var några grader kallare – då skulle molnen se ut så här istället!

Idag är det 1 månad kvar! 24 november. Om 1 månad är julafton här. Bloggaren känner sig inte alls julinspirerad…
Vad kan man göra åt bristen på entusiasm? Kanske baka! 🙂 Lussekatter!
För Lucia är ännu närmare! För att inte tala om 1:a Advent som inträffar redan nu på söndag!
Baka saffransbröd kan man göra en trist dag som den här! Fylla frysen sen och plocka fram till helgen! 🙂

Annat man kan göra när det öser ner ute är att unna sig lite juldoft! En vit, en rosa och en blå hyacint kommer snart att sprida väldoft i hela huset!

I sådant här väder vill man helst hålla sig inne. Då tänker bloggaren på det stackars fåret som irrar omkring på Brattberget i Arboga! Bilderna på det smutsiga, blöta fåret har bloggaren fått via Facebook.

Det var också via Facebook som det slogs larm om fåret som bara har lämnats vind för våg och ingen ägare verkar vara intresserad. Människor runt Rönnbärsstigen och Fågelsjövägen i Arboga har sett det stackars fåret sedan i onsdags i förra veckan!
De som försökt locka till sig fåret säger att den är skygg. Vem vet hur länge den har lämnats ensam ute…

Bloggaren blev ledsen och upprörd men eftersom flera personer ringt polisen utan resultat – ilsknade bloggaren till!

Nu har bloggaren ringt polisen två gånger – det var måttligt intresserad, för att inte säga totalt ointresserade. Trots att brott ska hemställas till polisen och att bryta mot djurskyddslagen måste vara ett brott som alla andra!
Polisen fnyste bara lite föraktfullt när bloggaren sa att fåret dessutom kunde orsaka trafikproblem när den rör sig på gator i villaområden och att det borde vara en polissak. ???

Bloggaren ringde också Jordbruksverket och Länsstyrelsen och där verkade man mera intresserad av att hjälpa till. Kvinnan på Djurskyddet vid Länsstyrelsen i Västmanland suckade lite uppgivet när vi började prata om alla stackars djur som dumma människor inte tar ansvar för!
Nu får(!) vi vänta och se vad som händer! Tänk om lokalpressen kunde hjälpa till lite!? Bbl/AT och Magazin24 – häng på!

Klicka HÄR för att komma till Länsstyrelsen där du kan klicka dig vidare till just ditt län och Djurskyddet där! Och HÄR för Jordbruksverket där du bland annat kan få veta ägare som är registrerade på djur om du har ett nummer!

Bloggaren gillar inte alls denna slapphet vad gäller djurfrågor! Klicka HÄR för att komma till Djurskyddet Sverige och HÄR för Djurens Rätt om du själv vill se till att något händer!
Alla människor är sannerligen inte som multisportlandslaget gentemot gatuhunden Arthur! Heders!

Inget är som väntans tider, sägs det och förutom hjälp till fåret och på mer julinspiration så väntar vi på tisdagen! För då har meteorologerna lovat(!) att solen ska lysa!  Vi får väl se hur det blir med det. Hoppas kan man ju alltid.

Till dess tar bloggaren och katten Felix en paus. En långvarig måndagssiesta, kan man kanske säga. 😉 Sov gott! 🙂