Feel in the Blogg

Arboga är ju en liten trevlig stad men den har sina brister. En av dessa brister är gatorna och trafiksituationen. Om detta har bloggaren skrivit tidigare – bl.a. om korsningen Stureleden/Engelbrektsgatan/Tulegatan/Köpingsvägen liksom Köpingsvägens ickeexisterande trottoarer.

En annan farlig korsning är den på bilden ovan – korsningen Centrumleden/Stureleden. Två filer i varje riktning men inga trottoarer. Cyklister lever oerhört farligt här!

Ett långt övergångsställe över fyra filer och övergångsstället ligger skymt för bilar söderifrån. Detta gör att det är omöjligt att se om bilar är i annalkande när man ska ta sig över från den södra sidan. Ännu värre sommartid när buskaget intill husen grönskar.
När bloggaren var ute och gick var det vid en tidpunkt med väldigt lite trafik. Tänk er en fredagseftermiddag när det varit lön… Eller nu inför påsken!

Centrumleden vidare upp mot stan är allmänt känd som farlig. Där har t o m människor dödats på övergångsstället Centrumleden/Nygatan/Östra Nygatan.

 Estetiken då? Jo, jag funderar om kyrkogårdsförvaltningen tänker estetiskt när de förlägger gravplatser – ja, främst utseendet på gravstenarna?

Sedan de små barnen Max och Saga Jangestig mördades och begravdes har en strid ström av besökare vandrat till deras grav och den fina gravstenen.
Tyvärr dör människor och även små barn. Anhöriga vill själva välja gravsten naturligtvis. Samtidigt undrar man just lite över estetiken. Så här ser det ut idag framför Max och Sagas grav. Framför barnens grav med den rödfärgade gravsten i hjärtform finns idag en annan grav med en stor hjärtformad gravsten som skymmer den bakomvarande graven.

Jag förstås fullständigt föräldrar som vill ha de finaste gravstenar till sina döda barn men kanske borde kyrkogårdsförvaltningen tänka på det estetiska förutom vad anhöriga till intilliggande begravda tycker.
Hade de två nyare gravarna framför Max och Sagas sten placerats tvärtom, alltså de båda stenarna bytt plats, hade alla gravstenarna mera kommit till sin rätt.
Det är möjligt att anhöriga till t ex Max och Saga gett sitt godkännande till gravstenen framför – om det vet bloggaren intet. Dessutom är detta kanske en bagatell i sammanhanget när människor sörjer. Det hela slog mig bara när jag besökte Max och Saga senast.

För att återgå till trafik så for bloggaren mot Göteborg här om dagen. Självklart med tåg som går så smidigt och lätt från Arboga. 3 timmar utan byten!

På tåget låg som vanligt den trevliga tidningen Kupé. Mycket läsvärd och bloggaren fastnade för tidningens egen topp 5 vad gäller tågresor. För som nummer 3 fanns den här: ”Topptur i norr” med Mälarbanan från Kiruna till Narvik. Bloggaren har haft lyckan att själv åka den sträckan och den var enastående naturskön! Gör den om ni kan! En otroligt vacker tågresa mellan höga fjäll och djupa dalar med fantastiska forsar och vattenfall.

Sen blir bloggaren patriotiskt glad över de Arbogaannonser som alltid finns med i tidningen! Denna gång om norsfisket som antagligen är något försenat i år på grund av den bistra våren…
HÄR kan ni läsa tidningen Kupé online!

Fortsätt så Arboga kommun! Men – bloggaren har ännu inte fått något besked om medborgarförslaget om reklam för Arboga vid stationen – som numera är en knutpunkt för Mälarbanan och Svealandsbanan.
Bloggaren fick sällskap på tåget med en dam som ofta färdas sträckan Skövde – Eskilstuna t.o.r. och passade på att fråga om bytet i Arboga. Hon sa att det inte fanns någonting trevligt att titta på eller göra på stationen… 🙁

Vid ett tillfälle  en söndag fick hon en väntetid på 2 timmar vid bytet och visste inte vart hon skulle gå eller vad hon skulle göra under dessa timmar. Hon tog en sväng till varuhusen som hon faktiskt såg när hon kom ut ur stationshuset…
Bloggaren passade på att göra reklam för Café Två Skator – men vem har en aning om detta café när man står och huttrar i snålblåsten på perrongen??
Skärpning Arboga kommun!! Inte särskilt inbjudande trots fina annonser i tågtidningen.

Café Två Skator
Öppet alla dagar utom måndag!

Nu har katterna tröttnat!  Det är lunchtid –
och så här ser Felix ut när morsan är för trist!
Han lägger sig på rygg!  Tar bloggaren det minsta steg far han upp – redo för lunch! 🙂

Vi ses igen imorgon – då är det dags för detta:

 
EARTH HOUR!!

Kennet och Kent har namnsdag! Grattis!

Bloggaren har inte glömt…

Att det redan gått fem år sedan den fruktansvärda händelse som förlamade livet för de närmaste men som också vände upp och ner på hela lilla Arboga – ja, kanske hela Sverige.
Morden på de små barnen Max och Saga.

Åter tog jag den så sorgliga vandringen till ett ställe där inga små barn ska vila – kyrkogården. Isande kallt – som de isande känslor av sorg och tragedi som jag känner. Men också förödande soligt och ljust – precis som känslorna som infinner sig när jag går mot graven.
Småfåglarna vet inte till sig av lycka över att få se just mig där, så känns det när blåmesar och talgoxar bland finkar flyger runt och kvittrar glatt. Jag måste stanna upp för jag överväldigas av glädjen som de små fåglarna förmedlar.
Jag försöker fånga dom på bild – men det är omöjligt. Lika omöjligt som att se de små barn som leker och stojar på kyrkogården. För det finns en harmoni och lycka där som jag känner helt klart. Och det är inte första gången jag känner de små barnens närvaro och den fridfulla ro de förmedlar.

Samtidigt som det är så sorgligt att två små barn till synes vilar under en vacker sten – – får jag också förnimmelsen av någonting annat, ett annan dimension, ett annat liv utan gränser. Det vill jag tro på.

Ni som läste bloggen igår och vet att jag hittade en liten leksakssköldpadda – här är dess nya hem.

Mina tankar går till Emma, Nicklas, Togge och de övriga nära och kära till Max och Saga – idag, liksom alla andra dagar. Sorgen tar inte slut men kan förbytas mot vackra minnen och ett hopp om ett återseende.

Josef och Josefina har namnsdag – vi bugar, bockar och gratulerar!

Här om dagen var bloggarens dotter hemma och vi diskuterade de skrämmande tendenserna vad gäller invandrare. Vi erkände även att vi själva kanske inte är helt ”rena från synd” och kom fram till att det beror på för lite kontakt med utrikes födda. Bara att inse det är ett gott tecken utan att för den skull slå sig till ro.

 Lilla Arboga har inte så många invandrare eller flyktingar att det märks. Bloggaren har en del kontakter med några och samma dag som vi resonerade kring invandrare träffade jag två av dessa. Vi pratade om allt möjligt men kom också in på svåra problem. Den ena kvinnan är från en familj av romer som behandlats väldigt illa som statslösa.

De andra kvinnan kommer från Azerbaijan.

När jag hör hur de kämpar för att få hjälp, sliter för att undsätta svårt sjuka släktingar men också strävar efter att ”få göra rätt för sig” tänker jag på en del korkade svenskar och deras ointelligenta, nedsättande kommentarer om de här människorna!
Självklart ska vi ta emot folk på flykt och stödja människor i nöd!

 Bloggaren kan bara gå till sig själv! Skulle jag ha bott i ett sargat land med inbördeskrig, terrorism och svår fattigdom skulle jag ha försökt att ta mig därifrån!
Hade jag också barn med svårigheter, föräldrar med sjukdomar omöjliga att få hjälp för där jag bodde – hade jag gjort allt för att hitta lösningar om det så hade inneburit flykt från mitt hemland!

”Oskar och Kristina” gjorde likadant! Flydde till det rika landet i väst för att undkomma fattigdom och död.
Tror ni det är lätt att fly från sitt hem, sin hembygd, sitt land, sina vänner och allt som är välkänt – för en oviss framtid någonstans långt borta!? Fundera över det innan ni vräker ur er dumheter!

Tänk sen på vilka det kan vara som flyr! Förmodligen är det inte slöfockarna, de initiativlösa utan idéer! Nej, mera troligt de som är starka nog att tänka nytt. Personerna med lösningarna, viljan och kraften.
Sen tycker bloggaren att vi borde hjälpa de andra också – men det är en annan diskussion.

Avslutar detta med en bild som jag verkligen gillar! Den svenska tanten som säger ifrån! Tack för det!

Över till något helt annat!

Det här kom jag att tänka på idag!

Arbogas vapen. Som såg ut så här en gång!

För att sedan bli så här:
Och till slut fastställas så här:

Läs mer om kommunvapen HÄR och om Arbogas kommunvapen HÄR!

Varför kom jag att tänka på detta just idag?
Jo, utanför staketet stod den här bilen:
”Din Trafikskola” har det här märket i sin logga: Gripande (!) eller hur!

För det handlar ju om en grip!   Ett fabeldjur till hälften lejon och till hälften örn.

Noteringen om bilen utanför staketet är inte helt gripen(!) ur luften. Bloggaren minns en annan företagare som näst intill blev gripen(!) för att olovligt ha använt Arboga kommuns vapen. Nu påminner inte trafikskolans logga alls i samma grad om kommunens vapen så företagaren riskerar säkerligen inget ingripande!

Obegripligt hur en grip kan ställa till så mycket förtret! 😉

Avslutar med en annan grip förknippad med Arboga.
JAS 39 Gripen

Herbert och Gilbert har namnsdag. GRATTIS!

14/3 och termometern visar påpassligt 14,3 minusgrader!

En isande kall marsdag då våren borde ha kommit mycket längre. Så här såg den 14 mars ut förra året: Snön borta och gräsmattan lyste grön till Currys förtjusning.

I år, idag, den 14 mars 2013, ser samma gård ut så här:

Arboga är iskallt! Herrgårdsbron mot väster –

och mot öst:

Katterna sladdar in på isen om de nu vågar sig ut…

Ändå är det otroligt varmt idag!
Hos bloggaren. 🙂

Flaggan är hissad!
Ballongerna uthängda!
För trots isande vindar är det bara värme hos oss idag!

En älskad dotter fyller år!

En så välkänd dikt av Erik Lindorm blir ett måste i bloggen idag.

Lyckans minut

Är det sant att jag håller ett barn på min arm
och ser mig själv i dess blick
att fjärdarna blixtra och jorden är varm
och himlen utan en prick?
Vad är det för tid, vad är det för år
vem är jag, vad bär jag för namn?
Du skrattande knyte med solblekt hår,
hur fick jag dig i min famn?
Jag lever, jag lever! På jorden jag står.
Var har jag varit förut?
Jag väntade visst i miljoner år
på denna enda minut.

Så just idag glömmer jag orättvisor som måste diskuteras, upprörande incidenter som ska ventileras och annat jag borde ta upp här på bloggen. Idag njuter jag bara av lyckans minut.

Matilda och Maud ska gratuleras också! De har namnsdag idag.
GRATTIS!

Kolla in den här stirriga blicken!! Våryrslig eller??

För vår med sol och mera värme – det gillar katterna! Då ska de fåna sig och rulla runt på marken! 🙂 Visa hur glada de är över att våren är på gång!

Men – för Vilda Wilma är det fortfarande för kallt ute trots solskenet. Då blir hon så här trött på att kylan aldrig ger sig!

Sen går hon till attack på sin klöspelare.
Kör en poledance! 😀

Här är fler vårtecken! Dessutom har bloggaren klippt ner alla pelargoner och ”klippet” har satts i vatten för rötter och nya pelargoner!

Det brinner i Kina! Nej, ingen brand i kinarestaurangen! Det är solen som lyser så fantastiskt!

Lite annat än vårtecken. Den här notisen står i dagens Bbl/AT: Tidningen skriver, citat…”en krock i en av Arbogas farligaste korsningar, Tulegatan – Engelbrektsleden”.

Farligaste korsningen? Håller med! Bloggaren har tidigare flera gånger skrivit om denna styvmoderligt behandlade del av stan! Köpingsvägen utan trottoarer där fotgängare lever farligt och flerfiliga Stureleden som gränsar mot just till Engelbrektsleden (Engelbrektsgatan!) och Köpingsvägen. Läs hela notisen i tidningen HÄR!
När ska det bli någon ordning i stan??

Viktoria har namnsdag! Grattis! 
Det betyder också att flaggan ska hissas. Kronprinsessans namn gör att dagen är s k allmän flaggdag!
Utöver Victoria Bernadotte så tänker Google på en annan svensk kändis idag! Det är 123 år sedan Evert Taube föddes.