Feel in the Blogg

Tomten nr 1 i Arboga. Nu skriver vi historia.
Dokumentet här ovan är daterat 1884. I bankfacket fanns ett liknande dokument från 1893 – som visar en annan ombyggnation:

Två olika förslag troligen och det senare, med dörren på mitten av huset, vann.

Slutet av 1800-talet gjordes ritningarna och nu är det dags igen.

Men först lite historia – det som bloggaren vet.
Huset – med fastighetsbeteckningen Köpingstullen 3 – byggdes som tullstuga någon gång kring årsskiftet 1699/1700 och enligt uppgift användes tullstugan mellan åren 1705-1819.
En skylt som fanns i huset när bloggarens far köpte det 1986 säger så här:
”Detta hus troligen uppfört i slutet på 1600-talet var tullstuga åren 1705-1819 – gräns mellan land och stad där alla varor som fördes in och ut i staden förtullades – Nygatan var då ren landsväg och Stureparken betesmark.”

Så här skriver Wikipedia om tullstugor och stadstull, citat:

STADSTULL.

Stadstull var i Sverige en tullavgift som mellan år 1622 och 1810 erlades av den som förde in varor till försäljning i en stad, även benämnd den lilla tullen (för utrikeshandeln betalades en avgift som kallades stora sjötullen).

År 1622 införde kronan ett tullsystem som belade svenska städer med en införselskatt för varor. Tullen skulle tas ut på alla ”ätliga, slitliga och förnötliga varor” som skulle säljas i städerna. Försäljning av varor utanför städerna (”landsköp”) blev olagligt. Denna tull blev kallad ’’lilla tullen’’.
För att förhindra smuggling byggdes tullstaket runt städerna. För Stockholms del utfärdades förordningen om lilla tullen den 20 november 1622. I Stockholm upptogs tull vid en rad infarter till staden, varom namn som Danvikstull, Hornstull, Norrtull, Vintertullen, Roslagstull, och Skanstull ännu erinrar (se Stockholms tullar)…

…Tullen betalades med 1/32 av varans värde. Denna skattesats kom i stort sett att bestå ända till dess tullen avskaffades 1810.

Om någon blev påkommen med att inte använda tullportarna så fick denne en bot på 40 daler. Den som blev tagen på bar gärning med att göra hål i tullstaketet blev straffad med böter på 100 daler första gången och 200 andra gången.

Lilla tullen avvek från tidigare beskattning i och med att alla var tvungna att betala den, så väl allmogen som adeln (som tidigare varit nästan helt skattebefriad). Att adeln också belades med den nya tullen gjorde sannolikt att befolkningen i övrigt lättare kunde acceptera den.
Införandet av lilla tullen skapade av och till hårt motstånd bland främst bönderna, som oftast var de som förde in varor i staden för att sälja. Att alla varor måste föras från landet in till staden för försäljning väckte också mycken ilska, särskilt om man kunde få ett bättre pris bland grannarna på landsbygden…

…Få av tullportarna finns kvar idag, men ortnamn m.m. erinrar ännu om de tullar som fanns. I några fall som i Halmstad och Visby finns rester av de gamla försvarsanläggningarna kvar, vilka samtidigt fungerade som tullgränser och delvis kom att bevaras för att de fungerade just som sådana.

Tullstugan i öster i Arboga finns alltså kvar. Den i väst – Nygatan längst ut mot väster – är idag borta och ingår i ett huskomplex. Det sägs att en del av väggen i den forna tullstugan där är bevarad. Någon som vet?
Bloggaren minns den västra tullstugan som ölpub på 1970-talet.

På den här kartan från 1920 ser ni den pyttelilla tomt som då kallades ”Tomt nr 1” – men som idag alltså är Köpingstullen 3.
Så här fint såg området ut i början på 1900-talet:     Den röda pilen visar var den lilla tullstugan ligger.

   Så här idyllisk var östra infarten till Stora Nygatan i Arboga vid 1900-talets början. Järnvägshotellet till vänster, Glasblåsargården till höger – med tullstugan först.

Stora Nygatan som sen blev bara Nygatan och till slut efter att Stureleden och Centrumleden krossat idyllen – Östra Nygatan.Här syns landskyrkan, St Nicolai kyrka, i bakgrunden och Glasmästarvillan längst till höger.
Bakom Glasblåsargården, in på gården, syns en länga där det idag finns garage. Den längan innehöll dass och vedbodar för glasblåsarna. Bakom denna länga fanns ett stall och en liten verkstad.

Efter att huset varit tullstugan användes det som bostad. När Arboga Glasbruk fanns i början av 1900-talet bodde Reinhold Asplund med maka Sofia där.
Reinhold Asplund arbetade som kusk för Olof Bäckström, fabrikör på glasbruket. Olof Bäckström med familj bodde i den vita s k Glasmästarvillan – idag Östra Nygatan 2 B – medan arbetarna, glasblåsarna, bodde i det hus som bloggaren också äger – den s k Glasblåsargården, Östra Nygatan 6.
I Olof Bäckströms testamente står inskrivet att kusken Reinhold Asplund skulle få bo i den f d tullstugan till sin död.

Mitt emellan dessa fastigheter kom alltså den lilla tullstugan att hamna.  Från att ha legat som en tullgräns mellan land och stad – med åkrar och ängar runt omkring och landskyrkan, St Nicolai Kyrka, intill – – hamnade det lilla huset mitt i den moderna verkligheten. Numera med bostadshus runt omkring liksom restauranger.

Via den förra ägaren Elsbeth Larsson, vet bloggaren att Elsbeths far Harald Andersson fick tullstugan att göra om till kiosk när Arboga kommun ville åt hans mark. Harald Andersson ägde en bensinstation med tillhörande kiosk i det som idag är hörnet Östra Nygatan/Vikingagatan. Det sved säkert i såväl hjärta som plånbok på Harald Andersson att mer eller mindre avtvingas den lukrativa verksamheten intill stora vägen in mot Arboga – men han fick ju sin kiosk i alla fall…

För som kiosk är det nog många Arbogabor som minns huset. Bloggaren har hört många berättelser om inköp av godis i den lilla kiosken. Kiosken kom till på 1950-talet och fanns nog kvar en bit in på 70-talet möjligen.

Kiosken, ja – men nu är det dags igen för ombyggnation! Äntligen! Så känner bloggaren som tycker att det var ett verkligt helgerån att kommunen gav sitt tillstånd till att förstöra detta kulturarv!

Bloggarens far köpte huset 1986 och efter att det då stått tomt några år hyrdes det bl.a. som garnaffär, loppis och keramikaffär. Arboga Låstjänst höll till där några år och efter det blev det en liten verkstad för möbelrenovering.

Nu är tullstugan såld! Och bloggaren får se sin dröm gå i uppfyllelse! För köparen har precis samma idéer som bloggaren vad gäller detta lilla fina hus. Han inser värdet och vill återställa huset till sin forna exteriör. Det ska bli en fin liten stuga igen – återställd, reparerad och uppfräschad. 

Det lilla huset ska få revansch!  Från ful, misshandlad kiosk till en bostad igen – och på ett försiktigt vis med så många gamla detaljer som möjligt bevarade.
När nycklarna till huset är överlämnade och bloggaren tillfrågat köparen kommer hon att gå ut med hans namn här.

Lite av interiören på Köpingstullen 3 – tullstugan – kommer nu. Dörren in! Den riktiga dörren in!
Dörren in döljs idag av ett tillbyggt garage. Garaget kom till på senare år, kanske 70-talet?
Inne i garaget finns porten!

Sesam öppna dig!

Dörren från andra hållet.

På väggen intill något som var kamin eller liknande:

Vi tar trappan upp till den del som är bevarad i ursprungsskick. Bloggaren kan mycket väl tänka sig det här lilla rummet som sovrum.
När Joakim Sparv som skriver för ”Sparvens Arboga” hälsade på för att skriva om huset bjöd bloggaren på förfriskningar här uppe!   Sparvens Arboga” är en lokal nättidning som finns på Facebook! Gå gärna in och titta i den!

Utsikt från fönstret mot Stureparken.

Är det inte en idyll, så säg!

 Hade bloggaren haft pengar hade hon själv rustat och byggt om men så är inte fallet. Nu kommer visionerna och drömmarna ändå att gå i uppfyllelse vilket bloggaren är mycket tacksam och lycklig över.
Bloggaren kommer att följa arbetet och dokumentera det hela – för att till slut förhoppningsvis kunna visa er en nygammal fin liten villa, ett historiskt kulturarv, mitt i stan!
En öppning mot någonting nytt och ändå gammalt och unikt.VI SKRIVER HISTORIA!

Slut på bloggen för idag. Titta gärna in igen och följ utvecklingen här – liksom bloggarens andra hyss.  Var rädda om er och om varandra.

Lite handfasta tips om livet känns pest:
”You can’t keep dancing with the devil and ask why you’re still in hell.”
Så sluta dansa!

OBS! Bilderna i bloggen tillhör bloggaren och vill någon kopiera och använda måste bloggaren tillfrågas först! OBS!

Lokalpressen kommer också att följa den historiska händelse om den gamla tullstugan från 1600-talet. En historia som nu tar sin början.
VI SKRIVER HISTORIA!                 

Köpingstullen 3 i Arboga är till salu!

Det lilla gula huset till höger i bild. Tullstuga in mot Arboga på 1700-talet. Bostad till kusken på Arboga Glasbruk vid 1900-talets början.

På 1940-50-talet omgjord till kiosk.

En unik, historisk fastighet och vi hoppas att köparen vill återställa huset som det var en gång och få en fantastisk bostad centralt i Arboga

Fastigheten förmedlas av Svensk Fastighetsförmedling och finns också ute på Hemnet

Länk till ”Östra Tullen” via Svensk Fastighetsförmedling:

https://www.svenskfast.se/hus/vastmanland/arboga/arboga/centralt/ostra-nygatan-4/202423

VÄLKOMMEN MED DITT INTRESSE!

En liten bit inpå 1900-talet såg Stora Nygatan i Arboga ut så här. Järnvägshotellet till vänster och Glasblåsargården mitt emot. Strax till höger om Glasblåsargården ligger den lilla f d tullstugan – byggd någon gång i slutet av 1600-talet eller början på 1700-talet – Köpingstullen 3.
Alla som kom från Köpingshållet med varor in till Arboga på den tiden – fick betala tull i tullstugan.

Så småningom blev den lilla tullstugan bostad åt kusken Reinhold Asplund. Reinhold Asplund hade varit kusk åt disponenten vid Arboga Glasbruk och i dennes testamente fick Asplund bo kvar i stugan fram till sin död.

 Någon gång, troligen på 1940-talet, gjordes stugan om till kiosk – vilket i bloggarens tycke är förfärligt. Det kan inte ha varit rätt att så förstöra ett kulturhistoriskt minne.

Nu ska den lilla tullstugan säljas. Bostaden är på 55 m2 i två plan. Två rum och toalett nere och två rum uppe. Kallvatten. El indraget.
Tomtarealen är på 70,5 m2. Tomten kan eventuellt utökas genom styckning av tomten intill som har samma ägare.
En vattenskada har nyligen uppstått i toalettutrymmet och skadan är ännu inte åtgärdad.

Bloggaren hoppas att en eventuell köpare ser den potential som finns! Att återställa huset i originalskick vad gäller exteriören men att göra den toppmodern inuti. T ex kök och stort badrum nertill och sovrum plus allrum en trappa upp.

Bil från ”sovrummet”idag:

Senare är ett garage tillbyggt. Garaget skulle kunna rivas för att få en större tomt – alternativt göras om till ett ytterligare bostadsrum.
Den gamla porten till tullstugan finns idag inne i garaget.

Fastigheten ägs av AB ARBOMA i Arboga och intresserade kan sända meddelande på adress: linde@telia.com
Dela gärna denna information vidare till eventuella intresserade.

Bloggaren kan tänka sig en pigg snickarkunnig pensionär som vill ha ett projekt för framtiden! Fastigheten ligger centralt i Arboga med Stureparken intill. 5 minuters promenad till järnvägsstationen och där 1,5 timma med tåg till Stockholm och 3,5 timma till Göteborg.

Gatan i Arboga där fastigheten finns heter idag Östra Nygatan.

 Udda möten! Bloggaren gillar att ta kontakt med nytt folk – tåg är ett sådant sätt.
Här om dagen var hon på väg till Stockholm. Tåget var fullpackat och bloggaren var deppig – ett jobbigt möte väntade.
Efter halva vägen klev en man med en hund på tåget och kom att sitta intill. Bloggaren och mannen började prata. Om hundar, om djur, om resor, om livet, om döden, om karma – om allt.
Det var ett så bra möte. Samtalet gav både skratt och lärdomar – och restiden bara försvann.
När vi nästan var framme berättade mannen att han var uppvuxen på barnhem, hade ett kriminellt förflutet men hade lämnat det livet och förläste nu bland annat på behandlingshem. Han hade varit medlem i Bandidos.
Det förändrade inte bloggarens syn på mannen alls. Samtalet hade gett bloggaren massor att tänka på och blev ett lyft den dagen. Men lätta steg och deppigheten borta klev hon av tåget och gick till mötet.

Bloggaren tror  på att en del möten är förutbestämda. Som det här på tåget. Från en sorgsen start på tågresan blev dagen ljus och glad tack vare mötet med en f d medlem i Bandidos.
Bloggaren har haft andra avgörande möten i sitt liv också.

Det där om brunt, grönt och gredelint då?? Jo, Böckernas Klubb uppmärksammar att i år är det 100 år sedan första boken om Tanterna kom ut – sagoboken skriven av Elsa Beskow.

Bloggaren älskade de där böckerna som liten. Men vilken var då favoriten av de där tanterna?  För bloggaren var det nog Tant Brun som hon gillade mest. En riktig bullmamma som alltid fanns redo i köket med något gott. Tant Grön gillades också. Hon var spännande och hittade på äventyr. Tant Gredelin hade bloggaren däremot inte mycket till övers för. Hon var för fin i kanten och för tjusig för en ung fröken Linde.

Böckernas Klubb hittar ni HÄR!

Jaha, det där med blå snopp då!? Ja, ni har väl sett Carolina Falkholts konstverk som målades upp i Stockholm! Bloggaren som gillar att provocera tyckte att Arboga bättre behövde märkas ut på Sverigekartan  – särskilt nu i stundade semestertider. Fler turister hit, tänkte bloggaren!
Sagt och gjort! Hon kontaktade Carolina Falkholt och visst, hon kunde förse bloggarens hus med en blå snopp också! Här är Carolinas förslag:
Bloggaren hade dock tänkt ha snoppen på andra sidan huset – för att den skulle synas bättre. Men fasaden på framsidan lämpade sig inte för målningen, ansåg Carolina Falkholt.
Så därför blir Arboga utan blå snopp! Bloggaren avstår när snoppen inte fick synas bättre! 🙂

En mycket positiv nyhet har nått bloggarens öron – och det är att det kommer att bli en riktig majbrasa i Arboga igen!!
Inga fler fjantiga eldkorgar i vår fina, gamla stad!

Det roliga är att bloggaren själv föreslog det alternativ som nu blir verklighet. Det skedde för flera år sedan men förkastades av dåvarande (s)-styret i stan.

Nu blir det av i alla fall! Valborgsmässoeld på en flotte i Arbogaån! Ungefär som de firar i Nora! Tack för det de borgerliga – OCH bloggaren själv!

Här om dagen hittade bloggaren en bild från det förflutna! Bloggaren till vänster med kompisen Junith och hunden Raja. Vännerna feriejobbade på Arboga Maskiner. Det var mycket skruv och mutter men också mycket sneglande på alla killar på verkstan…
Lite som nu för tiden då – att kolla in killar! Killar kan man sällan få för mycket av…

Lite fler bilder! Bloggaren är en person som vågar! Som talar om när något är bra, är positiv. Men hon tar heller inte skit – utan ger på dom som behöver sig en omgång! Därför gillar hon den här tröjan!

BEWARE!!

Vilket väder det har varit idag – 20 april 2018!! Helt fantastiskt! Från seeeg vinter, snabbt över till sol och sommarvärme!
Termometern visar ute- resp innetemperaturen på eftermiddagen idag.
Vi har varit ute hela dagen! Trädgårdsarbetat, ätit lunchen ute, fikat ute och solat! Katterna har varit överlyckliga! De gillar inte vinter och kyla. Så efter en skön, somrig dag ute är de nu helt utslagna!
Curry!
Wilma!

Och Felix!

Sköt om er nu och var snälla mot varandra! Det är bara jobbigt och larvigt att gå omkring och sura och titta snett på varandra! Så lägg av med sånt! ÄLSKA MERA!

 Bloggaren älskar rosen från Gräsnäs som hon fick till födelsedagen i höstas. Nu blommar den igen och det gläder bloggaren mycket! Hon gläds åt annat ifrån det hållet också! 

Pussar och kramar från Och som vanligt: Ljuvligaste, smaskigaste pussen till Älskling!

Slutligen – bild från imorse när Curry och Felix andäktigt lyssnade på koltrastens trolska sång.

”Tills döden skiljer oss åt…”

 De orden kom bloggaren att tänka på imorse. ”Tills döden skiljer oss åt” – det var viktiga ord för bloggarens barn en gång. Viktiga ord, ett löfte, ett avtal – gjort av kärlek.
Avtal kan väl inte brytas? Och därmed självklart inte ges till någon annan innan avtalet lösts upp genom döden. Så tänkte barnen.

Därför hade bloggarens barn så svårt att förstå och acceptera skilsmässan för många år sedan. För man bryter inte löften. Man håller ett avtal. Särskilt om det gjorts i kärlekens namn.

Hur tänker andra? Hur känner andra barn när mamma och pappa vill separera?
”- Folk lämnar varandra alldeles för lätt numera”, sa Ken när vi pratade här om dagen.
 Är löften ingenting att ge?
Är det OK att bryta ett avtal? 
Rent allmänt också?  Eller är det bara löften gjorda genom kärlek som får brytas?

 Så här säger man vid en kyrklig vigsel!

Jag, NN,
tar dig, NN,
nu till min hustru
att dela glädje och sorg med dig
och vara dig trogen
tills döden skiljer oss åt

 Och de här visdomsorden kan prästen uttala under vigseln:

Er kärlek skall vara uppriktig. Avsky det onda, håll fast vid det goda. Visa varandra tillgivenhet. Överträffa varandra i ömsesidig aktning. Gläd er med dem som gläder sig och gråt med dem som gråter. (Rom:9-10, 15)

Bär varandras bördor. (Gal 6:2)

Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont.
Den finner inte glädje i orätten, men gläds med sanningen.
Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.
Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.
(1 Kor 13:4-7, 13)

Vid en borgerlig vigsel kan talet från vigselförrättaren låta så här:

”Ni vill ingå äktenskap med varandra. Äktenskapet bygger på kärlek och tillit. Genom att ingå äktenskap lovar ni att respektera och stötta varandra. Som makar är ni två självständiga individer som kan hämta styrka ur er gemenskap. Eftersom ni har förklarat att ni vill ingå äktenskap med varandra, frågar jag: Vill du N.N. ta denna/denne N.N. till din hustru/man att älska henne/honom i nöd och lust?
(Svar: Ja.)
Vill du N.N. ta denna/denne N.N. till din hustru/man att älska henne/honom i nöd och lust?
(Svar: Ja.)
(Paret kan växla ringar.)
Jag förklarar er nu för äkta makar.
När ni nu går ut i livet och åter till vardagen så minns den vilja till gemenskap, den kärlek till varandra och den aktning för varandra som ni känt i denna stund och som lett er hit.”
(Texten tagen från Stockholms Stadshus).

Så hur var det nu med de där löftena?  Vara dig trogen, älska dig för evigt?
Är det bara att låtsas som det regnar – och bryta avtal och löften?

 Och – kan man ge samma löften igen, och igen
– till nya partners?   Hur trovärdigt känns ett sådant löfte??

När kärleken försvinner och par vill gå isär så är det ofta att barnen blir lidande.
Som Ken undrade – är det för enkelt att gå skilda vägar numera? Tänker man bara på sig själv, ger upp för lätt?

Svåra frågor och svaren är väl väldigt olika och även väldigt individuella. Det är nog så att många ändå försöker. Försöker rädda det som räddas kan, kanske. Håller ihop ”för barnen” ibland.
Samtidigt kan det vara så att man med tiden kommit på att man begått ett misstag. Den där kvinnan var inte den man trodde från början. Och mannen visade kanske sidor som man borde ha upptäckt innan man flyttade ihop och fick barn.

Man utvecklas olika också, förändras över tid, kanske växer ifrån varandra. Det händer saker ”på vägen” som sätter spår. Den ena parten vill lämna, eller den andra, kanske båda – ett gemensamt beslut.

Om grälen tilltar drabbas barnen. Då kan det vara det bästa, för alla, att ”bryta avtalet”.

Men är paren inte överens kan en hemsk kamp börja. Den ena parten vill separera men inte den andra. Hårda ord och dåligt beteende. En av de två vägrar inse att kärleken är över.  Att separationen är ett faktum.
De som drabbas då – igen – är barnen. Det är fruktansvärt att bevittna hur en del personer använder barnen för hota sina ex i någon sorts desperat sista åtgärd att försöka få sin före detta partner tillbaka.
Att utsätta sina barn för sådant är barnmisshandel och det är faktiskt också så att lagen har en del att säga i den frågan.

Så ni som försökt men funnit att en separation måste till.   Det blir aldrig något ”to death do us part”.
– Gå vidare! Förstör inte era liv med att hålla fast vid en relation som för länge sen är död. Och har ni barn – tänk på barnen! Förstör inte också deras liv genom egoism och svårigheter att släppa taget!

Bloggaren är skild men har gått vidare i livet. Faktiskt gick acceptansen relativt fort när det hela var ett faktum. Ett nytt liv väntade. Ett liv hon inte hade en aning om hur det skulle komma att förete sig.
Barnen förstod så småningom. Förstod vad som hände och att allt inte behöver tas så bokstavligt. Att vissa löften kan bli väldigt svåra att hålla ibland och att avtal faktiskt är möjliga att bryta. Att livet går vidare och faktiskt till och med kan bli bättre än tidigare.
För det går att bryta avtal. Du kan t ex ha ett hyresavtal men bli av med din bostad om du inte sköter dig. Likadant vad gäller anställningsavtal – missköter man sig på jobbet kan man trots avtal bli uppsagd.
Men som en präst bloggaren känner uttryckte det: ”- Löften är viktiga. I yttersta nödfall måste de brytas, annars inte !”

På tal om relationer och familjer – bloggaren tänker på vilken STOR FAMILJ hon har!
Till hennes familj räknas hennes barn, Älsklingen och hans familj, hennes bror med familj, exmannen och bloggarens ickebiologiska systrar – en här i stan, en i Skellefteå, en i norra Yorkshire i England – men lite grann också grannarna i hennes hus! En del arbetskamrater får räknas dit också. En STOR FAMILJ!

För så kan det ju vara – ”Friends are family you choose for youself” – d v s din familj kan bli den du själv väljer att den ska vara. Biologisk och icke biologisk.

Bara slutet kvar då! 🙂

Först ett måste:

LÄGG NER SVENSKA AKADEMIEN!!
En gubbsjuk snobbklubb som anser sig vara bättre än alla andra (vilket de nu bevisat motsatsen!).
En tragisk, pinsam fornlämning från 1700-talet med en kung (!) som överhuvud!! Hallå!!Det är 2018 nu!!
Och HUR kan någon försvara den sekten –
och dessutom sprida knytblusar överallt!? Obegripligt…

Nu är våren här!
I alla fall på Glasblåsargården i Arboga!  Äntligen!!

Plötsligt är det sol och värme och fågelkvitter! Ljuvligt! Fika ute ihop med grannarna- ”familjen”!  🙂

Och det blev till och med en öl i bersån igår!

Idag kokas det gammaldags fruktsoppa som på mammas vis! Åsså hängs det tvätt! Första tvätten ute för i år! Underbart!

 Var riktigt rädda om er nu men också om varandra!
Tänk efter FÖRE! Lär dig av misstagen. Var snäll, glöm ledsamheter fort och gå vidare. Mer kärlek – mindre hat! Livet är alldeles för kort för att lägga ner tid på dumheter!

Massor av kramar till er alla och en särskild hälsning till Agneta Fridlund som ofta talar om att hon gillar bloggen! Kram till dig!

Sen finns det ju en som betyder speciellt mycket. Som kom en gång när hjärtat var fruset till is.
Som fick isen och det kalla
att börja smälta.
HAN får som alltid den varmaste kramen och den längsta kyssen.