I min barndom hade vi alltid vaxduk på köksbordet. Det var nog en trend på den tiden – något som försvunnit. När nu vårt köksbord började bli lite trist och slitet kom jag att tänka på mammas vaxduk när jag var liten!
På Wikipedia, som tack och lov INTE håller sina svenska sida stängd idag i protest mot en antipiratlag i USA (läs mer HÄR), står detta bl.a. om vaxdukens historia:
Vaxduk är en föregångare till vävburen plast med tryckt mönster. Dagens vävburna plast kallas ofta oegentligt för vaxduk. Den har ofta använts som duk på köksbord, som skyddsbeklädnad på hyllor och skåplådor m m, eftersom den är tålig för spill och lätt att torka ren.
Ursprungligen var vaxduk verkligen duk impregnerad med vax. Man spände upp stora stycken lärft i ramar och beströk tyget med vaxlösning, som fick torka. Proceduren upprepades ett flertal gånger, tills vaxlagret blivit tillräckligt tjockt. Detta var omständligt och tidskrävande. Dessutom sprack vaxskiktet i köld, det klibbade i normal temperatur och luktade illa i värme.
Så småningom bytte man ut vaxlösningen mot fernissa, som också pålades i flera omgångar. Namnet behölls, trots att produkten inte längre hade med vax att göra. Denna s.k. vaxduk kunde tryckas med olika mönster, och fick då ett dekorativt plusvärde.
I slutet av 1940-talet kom den nyuppfunna plasten – i tidigt stadium behöll man det engelska namnet plastic – att ersätta fernissvarianten av äkta vaxduk. Den korrekta benämningen blev nu vävburen plast som till sin natur avlägsnar sig ännu mer från första tidens vaxduk. I dagligt tal lever benämningen vaxduk fortfarande kvar.
Bilden ovan är från Trolle-Ljungby, tidigt 50-tal. Jag hittade bilden på Internet och visar den bara med anledning av den då moderna nyheten – vaxduken på bordet!
Sagt och gjort! Vaxduk på 2 meter skulle införskaffas! Den gamla hederliga sorten, inte den mer vanliga s k akrylatbehandlade duken. Det visades sig inte vara så lätt. Tack och lov för Internet för där fanns Broarne!
Vem är Broarne, undrade jag! Men Broarne är ingen man utan en plats! Den här: 
På Broarnes hemsida står följande om platsen: ”Broarne är en fantastisk liten oas i världen! På kurorten Sätra Brunn, ligger Broarne – de äldsta husen på den 300 år gamla brunnen. Broarne heter stället för att man förr i tiden tvingades att lägga s k kavelbroar på platsen för att det var sankmark där malmfororna från Bergslagen skulle passera på sin väg mot havet.”
Klicka HÄR för att komma till Broarne!
Broarne hade vaxdukar! Här om dagen kom leveransen till mig och jag upptäckte först då att Broarne finns så nära som i Sala! Så nästa gång blir det besök där istället för postorder! 
Mitt köksbord FÖRE: 
Och EFTER: 
Visst blev det fint! 
Och funktionellt! Lätt att torka av och mindre slit på träbordet.
Tänk att en vaxduk kan få en att känna sig gladare och lyckligare! Den lyser upp och förnyar tillvaron! 🙂
Lyckan fullständigt på morgonen! 😉 Ny vaxduk, tulpaner, en stor kopp kaffe latte och Arboga Tidning!
Bloggaren hoppar över insändarsidan idag där Centerpartiet skaffar sig blod på händerna bara för att vinna röster. Det kan dom kanske behöva – men till vilket pris… Dåligt!
Det här dåliga hittade jag också: 
Arboga Södra har glömt betala in pensionspengar och hela personalen får gå. Det slår hårt mot kommunen. Med intresse läser bloggaren att det här kommer i bladet imorgon: 
Vad som hänt får jag och alla andra veta imorgon. Bloggaren blir dock glad om ytterligare argument MOT konstgräs kommit fram.
Så här står det om konstgräs på Wikipedia: ”Konstgräs är ett underlag för bland annat sportutövning. Vanligast idag är på fotbollsplaner, amerikansk fotboll, baseboll och landhockeyplaner. Konstgräs förekommer också allt oftare även på golfbanor, tennisbanor och i andra anläggningar som trädgårdar, altaner, terrasser, lekplatser med mera.
Den stora fördelen med konstgräs är en mycket högre utnyttjandegrad, speciellt på nordliga breddgrader där naturgräset inte kan användas alls under vintern.”
Bloggaren tycker det är lite storhetsvansinne att anlägga konstgräs i Arboga. Speciellt när den kommunal plånboken är mycket tunn och korvörena som finns kvar borde gå till den sociala omsorgen istället.
Frågan är vad som är viktigast? Det basala, med bl.a. tillräckligt med pengar för Socialförvaltningens behov eller möjligheten för en liten grupp människor att spela fotboll på vintern?
Finns det inget som heter rätta mun efter matsäcken?
På radiosidan hittar jag denna notis. 
På lördag är det 10 år sedan Fadime mördades. Om det skriver jag i bloggen på just lördag!
Bloggen avslutas med två bilder. Den här som visar en av de fina julklappar som barnen förärade mig! En värmefilt! In med kontakten i väggen och mys sen i soffan! 
Kan behövas i en gammal, kylig kåk.
Och en bild på ett vackert ägg som kokades till frukosten! Så här fina ägg kan man inte köpa i affären! Det här ägget kommer från min vän Ingrid som har lyckliga hönor!
Röken syntes på långt håll. 
Det välkända Nalles snart i ruiner. 
Någon av alla journalister och fotografer på platsen sa att bostadsdelen troligen var intakt. Men frågan är väl om flyktingarna kan återvända – eller orkar, vågar och vill?
Bilden är tagen den 26 januari 2011! Det här var ändå lite snö i förhållande till vad som kom såväl tidigare som senare…
Senaste kommentarer