”Hjärnsläpp” är något människor vräker ur sig att de drabbas av allt emellanåt. Det kan vara en bortförklaring för dumheter de gjort eller allmän tanklöshet och kanske dumdristighet.
Bilden ovan visar boken ”Hjärnsläpp” som inte handlar om ”verkligt hjärnsläpp” utan ska vara en skojig bok om blixten som slår ner och får en far och hans dotter att byta hjärna. Låter märkligt och jag har inte läst boken.
Annat ”skoj” om hjärnsläpp finns i ett s k partyspel. 
Bloggaren ryser lätt över idén att göra partypyssel av så allvarliga saker. Så här står det om spelet:
”I denna nya och uppdaterade version av det populära partyspelet Hjärnsläpp spelar människans kreativa sida en större roll. Du går igenom människolivets sex faser och svarar på roliga frågor om det alldagliga livet och saker som du kanske inte tidigare fäst uppmärksamhet på. Du kanske hamnar i gruppterapi med de andra spelarna och får reda på överraskande avslöjanden. Eventuellt kommer de andra spelarna också att lära sig nya saker om dig! Spelarna får också gissa vad de fl esta människor ser för motiv i olika slags fl äckar. Spelaren som först samlat alla de sex hjärndelarna har vunnit!”
Bloggaren känner åter en rysning fara genom kroppen…
Det ”hjärnsläpp” jag talar om är verkligt sådant – långt från roliga böcker och nöjen. Hjärnsläpp – när hjärnan släpper taget, slutar fungera och allt blir svart. Jag talar förstås om utbrändhet eller utmattningssyndrom – ”kärt barn” har många namn… 
När man gått på högvarv så länge att hjärnan faktiskt kollapsar. 
Denna fenomen har funnits från och till i alla tider. Längre tillbaka talades det om ”dåliga nerver” när människor utsattes för för hård press och inte pallade trycket. Men sen mer än 10 år tillbaka har utbrändhet blivit mer eller mindre en folksjukdom.
Jag talar då inte om de personer som förstör för de verkligt drabbade. Se denna teckning så förstår ni vad jag menar: 
Bloggaren som själv är sjuk har också upplevt de där människorna som var ”utbrända förra veckan”.
Naturligtvis kan det lura en begynnande utmattning bakom påståendena som i teckningen – men det kom att bli en indikation för att utbrända människor ljög och hittade på. De var simulanter, latmaskar som inte ville jobba utan bara ligga hemma och leva på bidrag. 
Det var ett fruktansvärt hån som stenhårt kom att drabba alla verkligt sjuka. Politikerna – röda som blå – pratade om ”ohälsotal” och dessa siffror skulle förintas till noll. Den utplåningen pågår fortfarande i takt med ”arbetslinjen” via Försäkringskassans soldater.
Som utbränd, hånad och förtalad men likväl lika sjuk – vill man stå upp för alla i samma situation men också se till att det inte händer igen och igen och igen. 
Därför behöver vi ett jämställt samhälle där män och kvinnor är lika värda och tas på allvar. Men vi behöver också ett samhälle som ser var och en utefter sin förmåga.
Alla vill inte vara 180 %-are och är inte ens 100 %-are! Men väldigt många kan göra något utifrån sin kapacitet och sin fallenhet. 70 %, 40 %, några timmar i veckan!
OM de får möjlighet och ses utifrån sitt utgångsläge!
Kortare arbetstid för de som vill – valfrihet för alla – inte bara småbarnsföräldrar. Vi har alla olika förutsättningar. Människor är inte robotar.
Bloggaren har haft hjärnsläpp ett par dagar. Det handlar varken om nöjen eller sällskapsspel – utan en konsekvens av utbrändhetsdiagnonsen jag har. Att delta i sammankomster – även om det inte kräver mer än att lyssna – tar oerhört på krafterna. Så pass hårt att ett ”hjärnsläpp” infinner sig. Ett hjärnsläpp för mig – och jag talar säkert för många andra i liknande situationer – är att hjärnan inte orkar ta in ett enda dugg mera. 
Man orkar absolut ingenting. Inte ens tänka.
Det är ett fruktansvärt tillstånd och det enda som hjälper är att låsa in sig, koppla av, vila, återhämta sig. För en klok, frisk person verkar detta helt galet. Men så är det. Hjärnan slutar fungera och du däckar totalt. Det psykiska tillståndet gör att du heller inte orkar någonting fysiskt.
Att då få gliringar eller hör folk raljera om utbrändhet gör definitivt inte situationen bättre.
Några som tar saken på allvar är forskarna. På tidningen Ny Tekniks hemsida hittar jag följande: ”Snart finns mobiltelefoner som med hjälp av sensorer kan avgöra om en person är i farozonen att bli utbränd. Sensorerna mäter stressnivån och slår larm via mobilen eller handdatorn.”
Jag läser vidare:”Stressmätningen är i första hand tänkt att hjälpa människor som har varit utbrända, eller som riskerar att drabbas av utbrändhet. Grunden ligger i ett stationärt mätsystem som utvecklats av Mälardalens högskola och det svenska företaget PBM Stressmedicine.”
”- Alla bitar finns, nu handlar det bara om att miniatyrisera, bygga ihop systemet och börja med fältstudier, säger Peter Funk, docent och forskare inom Artificiell Intelligens vid institutionen för datavetenskap och elektronik på Mälardalens högskola i Västerås.”
Klicka HÄR för att läsa mera! 
Alla metoder är bra utom dom dåliga. Kan företaget PBM tjäna en hacka på att hjälpa sönderstressade hjärnor så varför inte? Bloggaren ska själv söka vidare kring denna forskning som faktiskt bedrivs nästgårds – i Västerås! Jag vill nämligen inget hellre än att bli friskare för att kunna hjälpa andra genom att t ex jobba politiskt för ett mänskligare samhälle.
Idag mår jag lite, lite bättre. Hjärnan börjar komma igenoch jag kan tänka mig att gå ut i solskenet.
Var rädda om er alla där ute!
Lite bilder från bloggarens dag! 
De som övergivits, ratats, valts bort.
Senaste kommentarer