Feel in the Blogg

Vi gick igenom Nicolai kyrkogård, dottern och jag. Så fridfullt.

En och annan enslig grav.

Vi var på väg till Max och Saga denna Alla helgons dag, alla kära dödas kväll.
Vi gick över stan, Nygatan fram, tog vägen över Tullgatan och sen övergångsstället fram till kyrkogården. Det glimmade och lyste överallt i mörkret. Så stämningsfullt och fint. Allra mest lyste en alldeles särskild liten grav. Max och Sagas.

Vi väntade på vår tur, det var flera före oss. Sen tände vi vårt ljus och placerade det bland de övriga. Tittade på det nya fotografiet av två små älskade barn som för alltid förblir bara 2 och 4 år. I evighet. Barnen hade fått en fin lykta av pumpa bland alla ljus!
Våra tankar går till Emma och Nicklas. En hälsning till er två från oss genom denna blogg.

Sen besökte vi Minneslunden, hälsade på Marianne och Olle och gick sedan hemåt igen.

Dottern har gjort en lykta av pumpan jag köpte! Den lyser nu så fint på vår trappa och får avsluta denna blogg.

Vila i frid Max och Saga och alla andra älskade, men nu borta.

Läser på Magazin24 att Christine Schürrer begärt att få avtjäna sitt livstidsstraff på Hinseberg. Jag ryser!
Länsrätten i Örebro har ännu inte tagit ställning till hennes begäran.

Christine Schürrer är alltså den kvinna som mördade de små barnen Max och Saga i Arboga och även försökte mörda deras mamma Emma. Motivet anses vara besatthet och svartsjuka. Schürrer hade haft en kort romans med Emmas nuvarande sambo.

Efter att ha följt rättegången som åhörare är min inställning helt klar: Schürrer är skyldig och Schürrer är psykopat. Psykopater är oerhört farliga människor, intelligenta och manipulativa med avsaknad av empatisk förmåga och samvete.

På sidan Psykopat.se kan man läsa följande i korthet: ”En psykopat är med en enkel förklaring en person som saknar förmågan att känna empati med sin omgivning. En psykopat vet vad som är rätt och fel, men tycker att han står över de regler och normer som finns i samhället. Han saknar vad man normalt kallar samvete.”
Läs mer genom att klicka HÄR!

Om jag förstår psykopaten Schürrer rätt så strävar hon fortfarande efter att komma så nära Emma och hennes sambo som möjligt. Hennes besatthet är kvar. Vad hon kan vinna på att finnas i de här personernas närhet kan man bara spekulera över. Det gör jag – och ryser ännu mera…

Sen undrar man ju över hur Schürrer vet var Emma och hennes sambo finns? Om hon ska begära förflyttning igen varje gång paret flyttar?

Mer från Psykopat.se: ”Psykopaten är en farlig person att bli osams med eftersom psykopaten kommer göra allt som finns i hans makt för att få sin vilja igenom. Du kan aldrig vinna mot en psykopat. Det enda du kan göra är att isolera dig från psykopaten. Dvs se till att du slipper direkt kontakt med personen.”

Mitt förslag: Skicka Schürrer till Tyskland och håll henne inlåst för överskådlig tid framåt!

Om jag inte missminner mig så är ovanstående foton tagna av Schürrer själv.
En besatt psykopat.

Evil! Ansiktet utstrålar ondska!

Idag när jag besökte Max och  Sagas grav var det idel solsken! Vädret var underbart, solen lyste upp hela kyrkogården och man blev faktiskt lite glad och lycklig fast det var en kyrkogård man befann sig på.

Fantasin gjorde att jag upplevde två småttingar så glada och spralliga just idag! Dom riktigt lyste ikapp med solen! För visst hörde jag dom fnissa och skratta! Och visst såg jag dom leka tafatt nere vid åkanten! Deras sorglöshet smittade av sig och jag gick där och smålog för mig själv bland gravvårdarna.

Vad gjorde dom så glada just idag? Säkert det härliga solskenet och alla färgerna! Deras gravplats sprakade av färgprakt och löven på träden låg inte långt efter.

När jag gick därifrån hörde jag kajorna kraxa ihop med talgoxarnas kvitter och fnitter. Jag förstod att det var de här fåglarnas tur att ”leka flygplan” med Max och Saga. Jag drog en suck av lättnad. Intet ont drabbar dessa små barn mera. För alltid finns de i sin egen lilla värld i våra minnen.

Så skönt att vakna till lite svalare väder! Som vanligt tog jag mig en cykeltur för att köpa jordgubbar till barnen. När jag handlat de fina bären intill Konsumhuset kom jag att tänka på två andra små barn som säkert också vill ha jordgubbar. Eller i alla fall hade velat ha…

Så jag cyklade till Kyrkogården. ”Välkommen in” tycktes grinden säga.

Oavsett vad man har för planer med sin cykelfärd eller promenad

så kan en tur genom Arbogas gamla kyrkogård rekommenderas.

Nu i dessa sommartider är det så lugnt och svalt här inne.

Fridfullt och rofyllt.

Grönare än grönt och så alla doftande lindblommor.

Så kom jag då fram  Max och Sagas gravplats är så vacker. Och när jag närmade mig hörde jag alla fåglar igen.

Jag tror att fåglarna är speciella vänner till barnen numera.
De sjunger och kvittrar. Finns där – för barnen, så känns det.

Jordgubbar till Max och Saga! Två små ljus tände jag också. Men de fina lyktorna var borta, även ”lusthuset” som var min favorit. Jag undrar om gravskändaren tog dom också…

De vita duvorna är borta från stenen
Bara hålen finns kvar där de var fästade… Så sorgligt.

Jag hade ju cykeln med mig. När jag tog den för att cykla hemåt – kom den där fantasin över mig igen. Två små barn ville förstås åka med på pakethållaren! De fick plats båda två! Sen cyklade vi!

Hej, vad det gick!! Jag log för mig själv för jag hörde barnen skratta bakom mig och jag kände två små barnaarmar runt min midja. Jag tror det var Max. Saga satt framför honom för att inte trilla av men Max höll armarna så att hon var skyddad och samtidigt kunde han hålla i mig. Det var så härligt att cykla genom parken och höra de lyckliga skratten.

Tack och lov för fantasin. Den kan göra under. Ett besök bland de döda på kyrkogården kan ge glädje och förtröstan iställe för vemod och tårar. Jag önskar att alla kunde drömma sig iväg och låt fantasin göra små mirakel. Och vem vet vad som väntar oss efter döden… Kanske ligger fantasi och drömmar nära det okända som väntar efter livets slut…

Vem har vandaliserat Max och Sagas grav i Arboga!!? När Emma och hennes sambo kom hem från en semesterresa upptäckte de att de små duvorna på gravstenen var borta!

”-Vem kan göra så här mot mina barn” säger Emma i Aftonbladet.

Ja, vem??

Alla i Arboga vet vilka Max och Saga var! Förmodligen är de små mördade barnen välkända i hela Sverige. Deras grav med den vackra gravstenen går heller inte att ta miste på! Den som ryckte bord duvorna från stenen visste vilken grav han eller hon skändade.

Vet någon var duvorna finns? Skriv en rad så meddelar jag polisen!

Duvorna ser ut så här: