Feel in the Blogg

…kråkan satt på tallekvist – hon sa ett hon sa tu – ute ska du vara nu!

Så går ramsan och UTE SKA DU VARA NU – gäller verkligen för bloggaren – likväl som ”äppel, päppel, pirum, parum…”

För äppelträdet av sorten Maglemer dignar av frukt!    Och när höstvindarna viner och ruskar om trädet så ramlar äpplena till marken! Då gäller det att plocka!! Den mesta fallfrukten skadas och kasseras men en hink fina låter bloggaren stå kvar på gården för den som vill ha.

Sen när man plockat rent från all fallfrukt så får man det lugnt ett dygn ungefär… Sen ser det likadant ut igen! Bild från nu på morgonen och redan före klockan nio hade bloggaren plockat undan allt igen… Slit och släp.

Men bloggaren ska inte klaga. Så mycket gott man kan göra av äpplen om man bara inte vill äta dem som de är! Här om bloggen publicerades ett recept. Bloggaren bakade dessa knyten och de blev verkligt goda. Enkelt att göra också men tyvärr hade en ingrediens, sockret, fallit bort ur receptet så bloggaren fick höfta lite – men det blev bra!

Nu till något annat – Estonia. Idag är det tjugo år sedan fartyget förliste och det ofattbara –
852 människor fick sätta livet till. 

Som säkert väldigt många andra minns bloggaren när hon fick höra nyheten.
Det var tidig morgon. Bloggaren åt frukost, skulle strax iväg till jobbet och slog på radion. Hela tiden talades det om en stor katastrof – fartyget Estonia hade troligen förlist med man och allt. Några kunde räddas, 137 människor klarade sig…

Bara ett par veckor före, den 11 september, hade bloggaren varit på kryssning med Silja Europa för att fira en högtidsdag. På natten var det stora vågor. Bloggaren minns att hon var rädd, tittade ut genom fönstret i hytten och tänkte på hur liten hon kände sig. Hur det skulle gå att klara en eventuell olycka för familjen med de små barnen…
Den 28 september 1994 gick Estonia under…

På jobbet den dagen kom inte en av cheferna till ett avtalat möte. Det visade sig att chefen hade flera anhöriga med på fartyget Estonia…

Minnesmärken har rest – här är det officiella Estoniamonumentet i Stockholm.
33 personer från närliggande Lindesbergs kommun miste livet och ett monument restes av de anhöriga. Läs mera HÄR!

En ofattbar händelse, svår att ta till sig. Bloggaren är säker på att hon aldrig klarat livet för sig och sina barn om familjen varit med på den färden.
Läs om Estoniakatastrofen HÄR på Wikipedia.

Vila i frid alla döda och tankarna idag går till de anhöriga.

Dagens predikan måste bli – var rädda om er och om varandra!
Livet är så kort och du vet aldrig när det är över för din egen del eller för dina älskade.
Lägg ilska och hat åt sidan för värme och kärlek.

Solen sken men stormen ven! Så kan man sammanfatta förmiddagen! Med stormvindarna föll mängder av torra grenar ner på garageplanen så det var bara att sätta igång att jobba!

Löven har också börjat singla ner men bloggaren hade sådan tur att vindarna blåste in dem i ett hörn av gården – enkelt och lätt att räfsa ihop på skottkärran!

Sen skulle gräset klippas! Tänk vad det växer fast vi går mot mörkare årstider! Fint blev det när det var klart. Här är en av gräsmattorna.
Men vad får man för lön för mödan då? Jo, förutom att det blir prydligt och fint och man själv får lite motion så är utevistelse på gården rena terapin för själen.
Och plommon plockar man från trädet – se där, lite mellanmål!  Kommer sen rara hunden Birk och hälsar på så desto bättre! Pratstund med husse är också en krydda i tillvaron.

Men den verkliga belöningen väntar inomhus! Ljus på kanten! Badkaret gör bloggaren sig aldrig av med!  Underbart att krypa ner i och värma sina lite ömmande leder! 😉

Sen blir man så där lite lagom pömsig och då kan det vara helt OK att göra som katten Felix!!  Krypa ner i sängen och slumra till lite!

Gör som bloggaren – fixa det du ska med njut också!

Klipp ur lokaltidningen idag.

Bärgslagsbladet/Arboga Tidning skriver om att stärka integrationen idag.

Nyhetschefen Andreas Nilsson skriver att ett trettiotal tillfrågade personer valde att inte besvara ”Dagens fråga” när den skulle handla om integration…
Bbl/AT och artikeln hittar du HÄR!

Vår värld har blivit kall. Eller har den kanske varit kall hela tiden fast det är först nu det blir så tydligt? Nu när Sverigedemokraterna intar kommunfullmäktige efter kommunfullmäktige på fler och fler platser i Sverige. Sverigedemokraterna som vill mörka sina rasistiska åsikter och sitt nazistiska ursprung.

Sverigedemokraterna som lyckas så bra med sin ”normalisering” att vi andra som inte vill ha ett främlingsfientligt samhälle blir ifrågasatta när vi opponerar oss.
Då är det VI som är intoleranta och fördomsfulla – då är det Sverigedemokraterna som ska skyddas och hållas om ryggen!
Då är det odemokratiskt att ifrågasätta – och vän kan plötsligt uppfattas som fiende. SD har lyckats…

SD som lyckats –  nazist in i kommunfullmäktige i Ludvika. Läs i DN HÄR!

I Surahammar. Läs HÄR!

Nu även i bloggarens hemstad Arboga – läs HÄR i Dalarnas Tidningar om Sverigedemokraternas första namn till kommunfullmäktige i Arboga. Dalarnas Tidning skriver i en artikel för 10 månader sedan, citat:

”Relativt ny distriktsordförande är Torbjörn Kastell, en veteran som deltagit i flera valrörelser för SD i Dalarna, men som också bott på andra orter. Kastell har beklagat att SD uteslöt Patrik Ehn i Göteborg för hans kontakter med nynazister i Tyskland och sina ”ideologiskt avvikande åsikter”.

2002 deklarerade Kastell att partiet borde sträva efter att skapa ett samhälle där ”inga invandrare vill leva”.

HÄR finns mer om Torbjörn Kastell – tidningen Expo förra året.

Vissa Arbogabor tycker att det är häxjakt när invånare vill veta vad inröstade politiker i kommunfullmäktige i Arboga står för. Bloggaren kallar de demokrati och rättighet.

HÄR kan du läsa ett utdrag ur ”Sverigedemokraternas svarta bok” – och HÄR på Adlibris kan du läsa mera och beställa boken. Citat Adlibris:
”De medverkande i Sverigedemokraternas svarta bok är forskare och journalister, samtliga experter på den högerextrema rörelsen. Skribenterna tecknar partiets historia från hakkorsen till blåsippan och en sak är säker: de bruna ränderna går aldrig ur.”

Den kyla som sveper in över Sverige och bloggarens egen hemstad är kuslig. Därför la bloggaren tjugo kronor i tiggerskans mugg intill ICA i Arboga idag och tjugo kronor till den dragspelande mannen vid Systembolagets port!

Bloggaren trodde hon gjorde ett riktigt kap här om dagen!

3-pack strumpor av bambu för 40 kronor på Dollarstore.

 På Råd & Rön kan man dock läsa följande, citat:
”– Det är rena lurendrejeriet så som bambun marknadsförs. De allra flesta tyger är av typen bambuviskos, som kräver lika mycket kemikalier och har samma energikrävande process som vid tillverkning av vanlig viskos.”

Men på samma sida kan man läsa att det finns hopp! Ett av de mest miljövänliga tygerna kallas Lyocell – men går också under namnet Tencel. 

 Så här står det på Råd & Röns hemsidam citat:
”Lyocell är en regenatfiber som tillverkas av cellulosa från snabbväxande energiskog. Den benämns ibland Tencel, som egentligen är ett varumärke.
Lyocell bearbetas med ”snällare” kemikalier i ett slutet system och med mindre energiåtgång. Därmed kan man återvinna det mesta av kemikalierna i stället för att släppa ut det med spillvattnet.
Tyget är 100 procent biologiskt nedbrytbart och kan tillverkas i allt från silkesliknande tyger till denim.
Det är ett starkt och tvättåligt tyg med liten risk för krympning. Kläderna är hudvänliga med god förmåga att transportera fukt.”

H&M är ett av de företag som säljer kläder i Lyocell! Citat från H&M:s hemsida: ”Därför älskar vi Tencel®/Monocel®
Hela tillverkningsprocessen för Tencel® och Monocel® har mindre inverkan på miljön än många andra textilier. Minskad kemikalie- och vattenanvändning. Lägre koldioxidutsläpp.Den kemiska processen sker i ett slutet kretslopp.”
Se HÄR hos H&M!

 Även Fjällräven säljer plagg i Lyocell. Läs mera HÄR!

Hur Lyocell/Tencel framställs kan du läsa HÄR (engelsk text).

Se så bra att man skaffar sig lite information och inte går på allt! 🙂

Läs mer HÄR på Råd & Rön om s k miljövänliga tyger!

Höstdagjämningen inföll igår – men det kändes mer som om vintern började sitt intåg. I alla fall om man tittade på termometern på morgonkvisten… Hu!! 🙁

Dimmigt och rått fram på förmiddagen. Curry som tillfälligt återvänt (!?) blickar ut över gården. Annars är det skönast att hålla sig inne, tycker katterna! Alla hemma och på samma foto – inte illa! 🙂

I tvättstugan räddar bloggaren getingar! Av någon anledning har det kommit in ett flertal getingar som förmodligen varit instängda ett tag. Lite pyssel att få ut dom alla – men det lyckades! Man är väl djurvän! Och djurvänligheten inkluderar även insekter, vad gäller bloggaren!

Vackert är det med alla löv som börjar färgas i gult och rött. Vill man inte vara ute och titta på löv så kan man mysa inomhus. Nu börjar härliga tider då man kan tända ljus och njuta! De vackra ljusen längst fram är köpta i Färna Herrgårdsbod.

Det där med kakor då? Jo, en del vill både äta kakan och ha den kvar! Bloggaren tänker på Olle Ytterberg som högtidligen avtackades som kommunalråd i våras men som dyker upp igen som gubben ur lådan! En del har svårt att bestämma sig… Olle verkar man aldrig bli av med… 😉

Gåtan från igår då?  Inga gissningar! Inte ens från Conny Hjalmarsson som brukar vara på hugget! Bloggaren undrade om någon visste var bilden ovan var ifrån.

Så här ser det ut idag: Skogaholm!

Gården Skogaholm ligger på Stenkvistavägen i Eskilstuna och den gården betyder mycket för bloggaren. Här en detalj av målningen: I det lilla huset bodde bloggarens farmor och farfar en gång – Svea och Bror Wahlfeldt med sina barn Göte och Gun – varav Göte så småningom blev bloggarens far.
Stenkvistavägen 14 var adressen men idag har huset adress Fridhemsgatan 2. Bloggaren tycker det är underbart att den lilla, lilla stugan finns kvar mitt i Eskilstuna. Åker ni längs med Stenkvistavägen kan ni inte undgå att se stugan!

Farmor Sveas morbror Knut – Knut Eriksson – startade tillsammans med sin fru Greta Skogaholms Bageri i just huset Skogaholm på bilden – därav namnet på bageriet. Bloggarens far lekte ofta med Knut och Gretas söner i huset intill och han körde även ut limpor som springsjas.

Här en bild på farmor Svea med bloggaren i famnen en gång när det begav sig! Fotot är från Österled 12 B i Arboga där bloggaren bodde som mycket liten. Observera kyrktornet i bakgrunden.

Klicka HÄR för att läsa mer om Skogaholms och dess historia m m.

Njut dagen – den kommer aldrig mer åter! Kanske kaffe och en skiva skogaholmslimpa till det! 😉
Tänd gärna ett ljus och mys!