Så där ja, del 2B kommer redan!! 

Och jag låter nog bilderna få tala för sig själva – med några undantag!

***

Gluggar för fönster upptagna! 

Fönsterrutor ska det bli här också – på det f d lilla garaget. För garaget kommer att bli entré med badrum!

Och en som fixar till det där med rör och badrum är Folke Björndahl! Jodå, här blir det snart ett härligt badrum!

Vattnet drogs in igår!

Inuti själva bostadsdelen då – hur ser det ut där?

Med lite fantasi kan man nog få till hur det kommer att se ut snart!

Vi som bor i huset intill har det lite trång på vår uppfart just nu… 🙂 Men med den fart Gustav Öberg, den nye ägaren till den f d kiosken, Köpingstullen 3, håller så är snart grushögar och byggmaterial ett minne blott!

Ett gammalt hus i förvandling!

Jag fortsätter att berätta vad som händer!
Jag lovar!!

Är jag nåt glad, då?? – Jaa då! Lika glad som tidigare!

Efter allt byggdamm kör vi lite äpplen på slutet! Ha det gott! Fler rapporter kommer! Håll utkik!

Maglemer!

 

 

 

 

 

 

Den 17 juni 2018 skrev jag del 1 och nu är det dags för del 2! För nu börjar det hända saker!

Dokumentet här ovan är från 1893 då man gjorde en ombyggnation av den gamla tullstugan med anor från 1600-talets slut.

Så småningom såg huset ut så här:

En del av hur Stora Nygatan i Arboga såg ut för över hundra år sedan:

Järnvägshotellet till vänster och tullstugan intill Glasblåsargården på höger sida.

1951 förvandlades det lilla tullhuset till kiosk och sen dess har utseendet på huset sett ut så här: Faktiskt en väldigt ful byggnad – och ett gammalt förstört kulturarv! Förstört för tid och evighet – tills det en dag jämnas med marken…

INTE DÅ!! För jag sålde huset till Gustav och Angelica Öberg som nu förverkligar min dröm – en dröm som också kom att bli deras!
Den dröm jag haft sen pappa köpte huset 1986 – att återställa det till sitt forna ursprung.

Nu har Gustav fått bygglov och självklart satte han igång direkt!

Mäta –
och få till det!

Fundera lite… Diskutera lite…

Åsså på’t igen!

Vänner som kan hjälpa till är bra att ha. Thomas Andersson, mera känd för Arbogaborna som ”Ketchup” är en skicklig yrkesman.

Här följer lite murarjobb! 

Inuti ser det förstås fortfarande ut så här: När den nya väggen är murad och de nya fönstren på plats kan interiören börja göras i ordning.

Fönstren ja, det blir tre till antalet mot Östra Nygatan. Istället för dörren på ritningen från 1893 blir det ett fönster på mitten av huset. 
Den nya ingången kommer att bli från baksidan.

Fortsättning följer!

Och där står jag mitt emot och fotograferar! 🙂
Är jag glad då, tro?? Överlycklig!!

Det kommer mera så småningom! Jag lovar!

 

Idag kommer hela bloggen att handla om Åsa Beckmans inlägg i gårdagens DN – den med rubriken

Åsa Beckman: Varför är det en triumf för män att ha yngre kvinnor?

Det första som jag frågar mig är: – Vem säger det? Vem påstår att män triumferar med yngre kvinnor?
Uttalandet är så där lättvindigt, allmänt hållet och luktar lite gammaldags nucka, tycker jag. För övrigt gäller det hela Åsa Beckmans inlägg.

För att ni ska förstå vad jag pratar om – gå in HÄR och läs Åsa Beckmans sida!

I stort handlar artikeln om stackars kvinnor runt 50-60 som blir lämnade av sina ungefär lika gamla män för, citat artikeln ”han ”tror” att han är förälskad i en yngre kollega”.

Åsa Beckman bekänner att hon trott att män som lämnar sina kvinnor för de mycket yngre bara är fördomar i böcker och filmer – och att hon brukar roa sig med (!) att citera författaren Tom Wolfes dråpliga mening (Åsa Beckmans formulering) –
”she had second wife written all over her”. !!!!

Jag blir faktiskt lite skakad. Vad menar Åsa Beckman med det? Hur ser dom kvinnorna ut??

Åsa Beckman berättar vidare att hon uppskattar att ungefär 70% av hennes medsystrar är med om hur deras män förälskar sig i andra, citat ”De upprätthåller småflirtiga konversationer på sms, mejl och på sociala medier, nätdejtar och tar en drink eller två. Eller kommer hem och bekänner att de redan varit sexuellt otrogna.”

 Men vad är det där för gnällande!? Är det så att mannen hittat någon annan – oavsett den nya andras ålder – och paret är i 50-60-årsåldern – men så ta då chansen själv!!
Eventuella ungar är utflugna och är man 50-60 har ungarna i alla fall passerat småbarnsstadiet – så byt liv du också! Är mannen ute efter något nytt och roligare – så tack och hej då! Nytt liv väntar även för dig! Spännande!

Sen berättar Åsa Beckman om att hon inte alls är ”moraliskt upprörd”men det är nu det kommer – hennes problem med siffrorna – åldern!

Åsa Beckman uppfattar det som att män stoltserar med yngre kvinnor, rent av triumferar med det.
Tja, om hennes föråldrade och tråkiga synsättet skulle spegla alla kvinnor runt 50-60 – ja, då kanske mannen känner ett uns av stolt triumf över att han kommit undan.

Åsa Beckman fortsätter nu med att raljera om dessa i hennes tycke triumferande män. Citat Åsa Beckman:

”Men jag försöker verkligen ändå – helt uppriktigt – förstå hur det ser ut i de här uppspelta männens huvud när de är på väg ut på en hemlig date med Anna, 31.
När de står där i badrummet och kammar sig (om de nu har något hår kvar), stänker på aftershave, tar lite tandkräm på tandborsten och möter sin blick i spegeln.”

 Ha ha ha, det är nästan chockerande pinsamt  – Åsa Beckmans uttalande alltså. Lite kränkande faktiskt.

Och det är inte slut där! Åsa Beckman undrar ju hur dom tänker – dom där männen – och här är de tre versioner som Åsa Beckman tror huserar i dessa mäns arma skallar:

”1) Det här är liiite genant. Jag känner mig fantastiskt levande men inser också att jag håller på att förvandlas till en schablon. 

2) Det vi har är fullkomligt unikt! Varken hon eller jag har varit med om något starkare. Detta kan inte jämföras med något annat i hela världen. 

3) Det är helt ok att jag framstår som en schablon. Jag får tvärt om en kick av att jag nu kvalar in bland alla de framgångsrika män som har yngre kvinnor vid sin sida. (Framför sig ser de då typ Richard Gere på röda mattan.) ”

(Fotot är från Åsa Beckmans sida i DN)

 Nämen, nu tror jag nästan att jag storknar!! Vad är Åsa Beckman för människa och kvinna? Hur gammal är hon egentligen? Jag menar – hur ålderdomliga är hennes uppfattningar och tankar??
Hela resonemanget är så unket pinsamt där kvinnor framstår som stackare som gråter över sina korkade män som plötsligt skulle bete sig genant och överdrivet eller går in för att vara en ”schablon”. Vad är det för bittert bullshit!?

Åsa Beckman pratar sen om biologi och fertilitet och blir upprörd över att män på 70 ändå väljer kvinnor ”sisådär i 50-årsåldern som ju passerat fertilittesfasen”.

Va?? Kom igen Åsa Beckman – det är 2018!

Är du 40+ har du halva livet framför dig om du har tur! Har mannen tröttnat så kanske kvinnan borde byta bort om honom? För sin egen skull alltså! Byta till något bättre, någon som uppskattar henne!

 Strunta i siffror och larvigt prat om ålder! Dejta hejvilt om du känner för det! Människor mellan 40 och döden är vuxna och vem bryr sig om vem dom umgås med så länge det inte är olagligt eller gör någon illa?

Varför skulle ålder vara begränsande?? Av vilken anledning skulle det vara genant och pinsamt att umgås med 20 års åldersskillnad? Du Åsa Beckman har kanske vänner i olika åldrar som du känner gemenskap med så varför skulle då sex och kroppskontakt vara ett no-no på grund av ålder.

Åsa Beckman, jag har en väninna som är psykolog och hon säger att många män föredrar äldre kvinnor! Vad tycker du om det? Är det okej – äldre kvinna – ung man? Eller ska kvinnor skambeläggas då?
Jag själv fick ett nytt liv när jag blev uppraggad av en 21 år yngre man! Kalla det löjligt om du vill – men jag gick från grå, tråkig tant till värsta snygga bruttan, enligt mina vänner.

Kanske vi ska bli överens om att ålder bara är en siffra, att livet är kort och att det finns mycket att uppleva efter 40 om man lägger bort gammaldags floskler och har ett öppet sinne.

Kom igen MILFen – det svänger ju!!

Åsa Beckman är Dagens Nyheters biträdande kulturchef.

Hon vill att ni kontaktar henne för hennes avslut på inlägget lyder: ”Så mejla mig gärna och förklara: varför måste ni vara ihop med yngre kvinnor? ”

Jag hittar ingen e-postadress men förmodar att det går bra med asa.beckman@dn.se –
dit kommer i alla fall jag att skicka min bloggsida!

 

 

Idag handlar bloggen om det här!
Vet ni inte vad det är?
Skygglappar!

Och inte på hästar – utan på människor!
Ni vet sånt här:
Jag menar det här:

Så kallat ”tunnelseende”!

D v s man ser det man vill se och skiter i resten! Och varför kom jag på detta just nu då?? Jo, med anledning av ett mycket bra TV-program här om dagen: ”Uppdrag granskning” i SVT om våldtäkter och sexualbrott – och varför man i Sverige inte ”får” nämna varifrån våldtäktsmännen kommer! Oavsett om det kommer från Umeå, Spånga eller Kabul!!

Och det är det som är själva grejen – Kabul!! D v s trots att utrikesfödda och invandrade män är överrepresenterade i statistiken över våldtäktsdömda (58%) och i ännu högre procent över anmälningar av sexualbrott – så hysch, hysch i Sverige – denna dubbelmoralens högborg!

Det äckligaste är när folk låtsas stå upp för kvinnor och för människor över huvud taget – men som sen i någon sorts korkad felriktad välgärning  (läs: björntjänst!) vägra ta in fakta! Då vill man inte veta! Då är det bara okey att prata om ”män i största allmänhet” och därmed inbegripa alla män som gärningsmän! Då vill man bara se ena sidan och vägrar ta in helheten!

Än värre blir det när dessa ”fantastiska, humana och goda människor ”ska tracka ner på andra  – de som vill se fakta, de som förstår att det finns en verklighet och vill göra något åt saken – d v s förändra för såväl eventuellt tillkommande offer som potentiella gärningsmän!

Vilken dubbelmoral!  Att låtsas godhjärtad och generös i en låtsasvärld!!

Väx upp! Ta in verkligheten! Fatta att det handlar om kultur, tidigare upplevelser, utveckling och kunskap! Att alla människor är olika! Att det är en otrolig verklighetschock att som man komma från t ex Afghanistan med den typen av religiös dubbelmoral med helt täckta kvinnor  – till ett land som Sverige där allt är tillåtet i princip   – bara man vet gränserna… Och det är just dessa gränser vi måste berätta om!! VAD ÄR DET FÖR FEL MED DET??

Gränser, lagar – gäller för alla!  Såväl svenska män som utrikesfödda! Vi gör vare sig offer eller gärningsmän en tjänst genom att låtsas, genom att mörka, genom att inte informera och berätta vad som tolereras och inte!

Gå till Sverige för hundra år sen – hur såg det ut då? Eller ett par hundra år sen! HUR kan vi förvänta oss att människor från andra kulturer ska förstå på studs när de anländer till Sverige!? HUR kan vi tro att de ska göra två hundra år av information och utveckling på några månader!?

Och jag som tycker så här – NEJ, JAG JOBBAR INTE FÖR DEN BRUNA RÖRELSEN! Jag tar in verkligheten och vill ALLA väl! Det handlar om att ge män från t ex Afghanistan rätt förutsättningar för ett eventuellt nytt liv i Sverige! Det handlar också om att värna kvinnor! FATTA DET!

Så lägg av med fantasivärlden i tunnelseendelandet – dubbelmoralens högborg! När folk börjar tänka om, när våra politiker inkl nuvarande regering tar in verkligheten så kommer Nazi-Jimmie att spricka som ett troll i solsken!

Detta med kvinnor och män är sannerligen inte lätt.

HÄR kan ni se programmet Uppdrag granskning! (Då förstår ni också var för jag tar upp just män från Afghanistan.)  HÄR kan ni också läsa en mycket bra ledare i Dagens Nyheter. ”

Erik Helmerson: Stå på er med journalistiken om utlandsfödda och brott, ”Uppdrag granskning”

 

Mycket ilska och upprördhet blev det idag! Mer kan det bli i en tidning nära dig – åtminstone om du bor i Västra Mälardalen!  Jag är ny krönikör för Magazin24!  Så från och med nästa vecka får ni se upp! Då kommer mina tankar och idéer att dyka upp någon gång i månaden!

Lite snällt i bloggen också! 🙂 Jag är ju snäll… Snälla, kontroversiella fjälla!! Med ett gäng rävar bakom örat och ett sjuhelvetes humör när det slår till.

Efter en otroligt het och torr sommar har regnet kommit och gjort sitt!
Det gäller att klippa för nu växer gräset fort!

Växer fort – och mycket – gör frukten också! Plommon!
Men ännu mer av äpplen!! Maglemer i mängder!!

Och på baksidan av min gård finns två äppelträd som sått sig själva. Det är väl några fåglar som bajsat ur sig kärnor som sen blev två äppelträd! Min mamma Hjördis tog för många år sedan med ett av varje äpple till Julita Gård och fick där bekräftat att det var frågan om två helt nya, unika äppelsorter. Mamma namngav dom.  Sommaräpplet fick heta Hjördis och trädet  med höstäpplen fick min dotters namn, Lovisa.
Lovisa har förresten namnsdag idag! Grattis! En ros från Mamsegulls blomma som jag fick till min förra födelsedag får bli gratulationen!
Den blommar för fullt nu igen. Så vacker.

Lite sånt här också! Märkliga inköp gjorda av mig! Kläder i 40-talsstuk! Har med detta att göra: Vet ni inte vad det är för flagga så googla!
Mer om kläderna, 40-talet och landet ifråga – kommer så småningom.

Nu tar vi det lugnt på mammas gata! Eller så åker vi till Regna Hembygdsgård där det är ”marken” idag! Brorsan och jag har varit där många gånger – här en bild från några år sedan…

Sköt om er nu! Välj era ord och tänk till lite före! Släng av er skygglapparna och kolla utanför tunneln! Vi ses igen!

 

 

 

 

 

 

Ny dag i Goathland! Utsikt från ett av mina fönster högst upp i The Goathland Hotel (Aidensfield Arms).

Efter all fest och ståhej + +    är det dags att ta det lite lugnt… Här kommer lite bilder från det vackra North Yorkshire och platserna jag älskar.

Utsikt igen från mina fönster. Mot baksidan av hotellet och mot vägen upp till The Village Stores.

En promenad till kyrkan i Goathland! Genom byn.

 Får överallt!

Om man vill kan man ta sig en paus!

Så fina hus överallt – och en hel del B&B! Några hus var faktiskt till salu men vill du köpa ett cottage här får du hosta upp mer än en miljon svenska kronor!

Framme vid St Mary’s Church i Goahtland.

En så fin liten kyrka.

Både utanpå med alla rosor – 

– som inuti.

Jag tände ljus för älskade som gått ur tiden…

På väg ut köpte jag några fina kort med visdomsord. Sen var besöket i St. Mary’s över och jag gick hem igen.

Det finns många promenadstråk och vandringsleder med utgångspunkt från Goathland.  Nu är det dags för en sådan skön promenad! 

Jag går alltid sträckan över Darnholme när jag är här.

Genom byn, förbi fina hus  och gamla skolbyggnader.

Ta vägen mot Darnholme! Se där – en postlåda mitt i spenaten! Och den fungerar och tömmes som den ska! Good old England!

 

  En lagom lång promenad och
vyerna är fantastiskt vackra.

***

Förbi hus! Och får förstås…

Det här huset var faktiskt till salu!

Så vackert!

Och en bänk att sitta på!  

 Höga kullar  och djupa dalar.  Och där nere ligger järnvägsspåret där ångloken drar fram!

Darnholme. Och vidare…

Ett dolt och lite mystiskt hus på heden…

Sen bär det uppåt igen! Och ännu mer uppåt!

Tittar man bakom sig ser det ut så här:

Väl uppe kan man behöva en liten paus… Lite skön vila bland den vackra ljungen som redan börjat slå ut!

Vilka färger! Ljung –
och Fingerborgsblomma! Den sistnämnda är inte att leka med! Så här läser jag om Fingerborgsblomma (digitalis) på Wikipedia, citat:

”Medicinalväxt

Hela växten är giftig och 2-3 blad är dödlig dos för en vuxen. Digitalis har medicinsk användning som hjärtmedicin.”

Men jag tog varken blad eller blommor och på väg ner såg jag snart The Goathland Railway Station!

Upp för backen från stationen och hem.

Goathland Hotel!
Som är Aidensfield Arms!
Pub och hotell!

En pint svalkar gott efter promenaden!

Om man vill se storslagna vyer när den fantastiska ljungen blommar på hedarna ska man ta bussen till Whitby!  Det gjorde jag för ljungen hade redan börjat blomma på grund av den heta sommaren. Suddiga bilder genom bussfönstren men jag lovar att få se så stora ytor fulla av dessa vackra blommor är ”totally amazing”!!

Men jag älskar ånglok så jag tar mestadels ånglokståg till Whitby! På väg mot stationen!

Där nere har vi den!

Köpa biljett!

Goathland to Whitby and back!

Nu kommer tåget!

Sen är det ju så här med ånglok att det kan hända saker. Ibland strejkar dom lite och man får vänta. Som här! Grosmont! Vi inväntar ett annat ånglokståg och vad passar man på att göra då om man heter fröken Linde!?

Jo, det här! Hoppa upp i loket förstås! Med så trevliga killar var det inga problem!
Fantastiskt att få uppleva ångloket inifrån!

Sen kom jag då till Whitby! En så fin liten hamnstad intill Nordsjön.
Med små vindlande gator på ena sidan floden Esk.

Fish & Chips fick bli lunchen!  Till det en pint förstås!

Sista kvällen i Goathland.

Jaha, det var lite av naturen och omgivningarna! Sen var det ju lugnt då – trodde jag… Inte då!

Hemresedagen. Efter att ha packat och duschat och druckit en kopp morgonte med en shortbread –  – begav jag mig i taxi mot Malton och tågstationen där. Från Malton skulle jag åka till York och där byta mot Manchester Airport. Biljetterna låg i plånboken – allt var lugnt…eller inte…
FÖR – där på stationen fick jag ett meddelande från Hannah på The Goathland Hotel att jag fanns på första sidan av dagens tidning! Det blev lite av en glad chock och jag blev faktiskt så glad och så chockad i arla morgonstund där i Malton att jag missade tåget…

Jag gick förvirrad in på stationen och sa till killen i luckan: – Have I just missed my train? Han tittade på min biljett och konstaterade att det hade jag.

Innan jag över huvud taget hann reagera på detta faktum kom en storgråtande Amanda inrusande i stationshuset tillsammans med sonen Christian! Tårarna sprutade på henne och hon skrek att dom hade missat tåget! Dom också!

Amanda och Christian var också på väg till flygplatsen för en semesterresa till New York och flighter väntar inte på missade tåg…

Innan jag hade hunnit reagera även på detta (det var tidig morgon och jag fanns på första sidan i tidningen!!) så bestämmer Amanda sig för att de ska ta en taxi till Manchester Airport. Hon frågar om jag vill hänga på. Jag svamlar något om priset och om att mitt bagage fortfarande står på perrongen.
Jag hämtar den 25 kg tunga resväskan och Amanda vrålar: – ARE YOU COMING OR NOT!!!???

Det gjorde jag! Jag följde med.  Taxichauffören Carlos från Moçambique talade lugnande med Amanda – och sonen Christian försäkrade henne om att allt skulle bli bra. De skulle hinna med planet.
DÅ först började jag inse vilken otrolig tur jag haft som träffat på Amanda och Christian som faktiskt var från Whitby! Hade inte dom funnits så vet jag inte hur jag kommit hem till Sverige igen. Inte i tid i alla fall – och mycket dyrare.

Resan tog några timmar och vi hade faktiskt jättekul! Carlos fixade detta och vi kom alla fram i tid och på våra flighter till USA resp. Sverige!

VILKEN RESA! Vi blev förstås vänner allihop! STORT TACK till Amanda Bradley och sonen Christian samt chauffören Carlos Matique som såg till att jag kom hem!
THANK YOU SO MUCH Amanda Bradley, Christian and chauffeur Carlos Matique who got me home! Xxx

Vilka minnen!! Det är redan fullproppat i min burk här hemma!

Och mer lär det bli! För blir en sån som fröken Linde orolig över händelser som att missa tåg utomlands eller att bege sig på nya äventyr? Absolut inte! Leva livet gäller! Och där borta ligger ju mitt andra hem och väntar!

Visst – jag älskar mitt Arboga också.  Mitt hus och mitt hem!

Men en ny resa är bokad redan!  Och om mindre än två månader bär det av! Gissa vart!

GOATHLAND I LOVE YOU!!