Feel in the Blogg

Oväsentligheter – nja, så är det väl inte alls egentligen. Däremot i jämförelse med bloggen om två barn som inte fått skolgång på över 2 år – ter sig den här bloggen om en Ålandskryssning  rätt oväsentlig. Men men, här kommer den:

Åland med Cinderella blev det alltså! 4-bäddshytt, utsides! Tänk så sköna sängarna är! Skulle vilja ha sådana i sommarstugan! Jättebekväma och sen bara fälla upp mot väggen resp göra om till soffa! Ack så behändigt och bekvämt!

Buffé kl 18.00! Förrätterna är ju absolut godast, tycker vi! Fast efterrättsbuffén går inte av för hackor heller, tycker barnen.

Sill och snaps! Plus en massa annat gott! Utsikten var hänförande: Stockholms skärgård är fantastisk! Tänk att äga ett pampigt slottsliknande hem på en klippa här!? Eller en egen stuga på en liten ö! Titta lite närmare! En så liten ö! Undrar hur det känns att bo där? Lite, lite panikkänsla kanske? Långt till närmaste granne… Blir man osams får man springa och sätta sig på andra sidan ön…

På den fina SPA-anläggningen bubblade jag och fick dessutom 1 timmas underbar massage. Utsikt från ett SPA! 🙂

Dansar gör man förstås på Cinderella. Men dansa kan man göra på många olika sätt! Här i en sorts dansmaskin! Roligt var det och bra för konditionen! Svetten lackade, tempot var högt!

En och annan drink slank ner. Här en favorit: Bloody Mary – förstås!! Bartendern fixade en extra stark åt mig! Stark – som i starka kryddor alltså.

Och solen gick ner över båt och folk…

En dag är till ända.
Vi hade en underbar kryssning!

Otroliga saker fortsätta att hända trots att styrande politiker och andra försöker inbilla oss att vi har ”världens bästa skola”. Se här: Två barn, idag 13 och 15 år, har inte varit i skolan på över 2 år! Den ena pojken har varit frånvarande i nästan 3 år! Detta händer i den lilla kommunen Kungsör i Västmanland och artikeln i Bbl/AT berättar om det otroliga att utbildningsnämnden och socialförvaltningen skyller på varandra. Ingen tar på sig försummelsen eller beklagar nämnvärt det anmärkningsvärda som drabbat två barn! Tvärtom betonar ordföranden i Barn- och Utbildningsnämnden, Ingrid Dorsander Andersson, att, citat: ”Vi har ett ansvar men det viktiga är att inte leta syndabockar” (!).

SJÄLVKLART ska de ansvariga letas upp och tas i örat ordentligt – kalla det att leta syndabockar eller vad ni vill! Detta är oförlåtligt och visar avsevärda brister inom såväl skola som socialomsorg i Kungsör!
Hans Ringström, skolchef i Kungsör, säger sig inte känna till någonting om fallet (!). När reportern frågar honom hur han ser på att två barn gått miste om en omfattande del av sin grundskoleutbildning (som de har rätt till enligt lag!), svarar han, citat: ”Det finns ju möjlighet att komplettera sådant i efterhand, det finns bra resurser för det i Kungsör.”

Två barn har tappat över två år i den lagstadgade undervisningen och skolchefen hänvisar till kompletterande utbildningar i efterhand!

I artikeln skyller förvaltningarna på varandra och Lars Källbom, chef för Individ- och familjeomsorgen säger att ”ingen social misär” föreligger hos barnens familjer. Detta torde således vara ett problem! Hade det funnits sociala brister hade alltså förvaltningen ryckt in och  hjälpt till – eller??

Skandal!
Och tror ni att detta är ett ovanligt undantag – glöm det!! Jag hade själv ett barn som ”glömdes bort” av skolan i Arboga. När 3 månader gått utan skolundervisning och ingen hört av sig från skolan ringde jag Skolverket. DÅ hände det saker!
Ansvariga på Skolverket ringde upp skolan i Arboga och lovade att omgående åka över till skolan om ingenting omedelbart hände. Det gjorde det. Ännu en liten skolgrupp snickrades ihop… Ett par ungar med olika svårigheter sattes ihop i en skrubb någonstans med en outbildad omplacerad anställd som lärare… Så hade skolan klarat sig ur situationen den gången… Med förödande konsekvenser som följd – självklart.

NÄR SKA VUXNA FÖRSTÅ ATT BARN ÄR SMÅ, BLIVANDE VUXNA SOM BEHÖVER STÖD OCH HJÄLP!?

NÄR SKA POLITIKER FÖRSTÅ ATT SKOLELEVER ÄR FRAMTIDEN FÖR VÅRT SAMHÄLLE!?

NÄR SKA LAGEN OM SKOLPLIKT GÄLLA OMVÄNT – D V S SKOLANS SKYLDIGHET ATT GE UTBILDNING!? OCH INTE VARA VILKEN HOPSNICKRAD FÖRVARINGSPLATS SOM HELST – UTAN VARE SIG BEHÖRIG LÄRARE ELLER ADEKVAT UNDERVISNING!

UTAN UTBILDNING, OMSORG OCH TRYGGHET – INGEN SOM KAN TA ÖVER SAMHÄLLET PÅ SIKT!

Idag tänker jag blogga om både nytta och nöje – men inte samtidigt – och inte just nu!

Efter en enda dags kryssning på havet så hopar sig viktigare saker här hemma än bloggandet – även om jag jag själv gärna sätter bloggen i första rummet.

Men den som väntar på något gott väntar sällan länge – inte vad gäller mig i alla fall! Det finns multum som behöver skrivas om just idag – och det kommer! Innan kvällen finns det nytt och krytt att läsa – jag lovar!!

Tills dess – njut av solen och ledigheten och av att leva och finnas till! 🙂

Ni vet väl vad Jantelagen innebär? Om inte – här kommer reglerna som någon (vem?) tycker att vi ska följa:

1. Du skall inte tro att du är något.
2. Du skall inte tro att du är lika god som vi.
3. Du skall inte tro att du är klokare än vi.
4. Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi.
5. Du skall inte tro att du vet mer än vi.
6. Du skall inte tro att du är förmer än vi.
7. Du skall inte tro att du duger till något.
8. Du skall inte skratta åt oss.
9. Du skall inte tro att någon bryr sig om dig.
10. Du skall inte tro att du kan lära oss något.

All info från Wikipedia som också skriver, citat: ”Jantelagen formulerar i ord den oskrivna lag, som säger att man inte får sticka upp och tro att man är bättre än andra på något sätt.”

Många andra konstiga ”regler” finns – t ex ”Den som skrattar på morgonen får gråta innan kvällen”. M a o – var sur och ledsen annars går det dig inte väl! Jobba hårt i ditt anletes svett och dra aldrig på smilbanden. Ett leende, ett skratt innebär förmodligen att du har roligt, mår bra och det är inte OK! Har du kul så är du inte koncentrerad på ditt arbete och då går det åt helvete för dig – förmodligen bokstavligen.

Idag vet man bättre. Att må gott, ha roligt gör att trivseln ökar och så även resultatet av arbetet.

Jantelagen är heller inget att bry sig om. Du är precis lika god och bra som vi andra! Vi bryr oss om varandra och alla har något att tillföra!

Några som inte bryr sig om vare sig Jantelagar eller andra dumma regler är katter! Man borde leva livet mer som en katt! Äta när man är hungrig, dricka när man är törstig, leka när man vill roa sig, sova när man blir trött.

Se bara på Wilma! När solen lyser som starkast lägger hon sig i snåret under lilla björken på vår gård. Sträcker på sig!

Och gäspar! Lägger sig sen tillrätta bland smultronen och bara mår gott! Så ska livet levas! Har man sen en snäll familj att bo hos, som ser till att man slipper gå hungrig och törstig plus ger massor av kärlek – då är det nog ett underbart liv.

Ett underbart liv verkar  familjen Pohl Larsson ha! Läser ett härligt reportage/annons i dagens Arboga Tidning. En riktigt bra säljbudskap för vikten av en lokal tidning.

Mindre lyckat var den kanske att marknadsföra en sammanslagning av Vafabs återvinningsstation och Djurkyrkogården i Arboga.  Skräp som skräp blev slutsatsen. Sopor och skrot eller en död hund – same shit enligt kommunens tekniska nämnd.

Bloggaren tänker inte ägna en tanke åt vare sig Jante eller andra dumheter utan packar nu sin väska för en färd med Cinderella ut i den vackra Stockholms skärgård! Inviger julklappen från dottern och tänker ha hur roligt som helst!

Avslutar med ett foto av blomman ”Törstiga Fredrik”, kallas också Gyckelblomster, Mimulus på latin. Törstiga Fredrik passar väl i dessa stekheta sommartider och inför en resa med Ålandsbåten! 🙂

Dikterna till tröst –

var finns dom?

Orden som stillar min oro,

meningarna som bildar ett skyddande täcke runt mitt hjärta,

tankarna som ger min sargade själ ro?

Inte vet jag. Inte hittar jag dom. Inte finns dom där när jag behöver.

Molvärken i min mage. Det stressade hjärtat i min kropp. Hur får jag ro?

När bilderna laddas upp tar jag ett djupt andetag, blundar, stänger dörrarna till ögonens tårkanaler. Inte gråta nu. Inte gråta igen.

Sorgen krigar mot hoppet i min kropp. Ilskan slåss besinningslöst mot förnuftet, rationaliteten, de förnuftiga klarsynta tankarna.

Hur kan människor göra varandra så illa? Hur kan lycka förvandlas till olycka – kärlek till hat – hopp till bitterhet? Vi lever en  mycket begränsad tid här på jorden – varför förstöra, förgöra, förbruka allt?

Dikterna till tröst – var finns dom?