Feel in the Blogg

En av anledningarna till att jag skrev en blogg idag om lokalbladet var reportaget ovan! Och så glömde jag det i bloggen! Skäms gör jag! Därför får Kerstin Hörnlund nu en egen blogg!

I Konstnärslexikonett Amanda på nätet kallas Kerstin Hörnlund skulptris och det står bl.a. så här om henne: Keramiker, skulptris, född 1940. Hon studerade vid Konstfack 1961-1965. Hon och hennes make keramikern Gösta Grähs har en verkstad i Jädersbruk vid Arboga sedan 1968. Hon arbetar med keramik i stengods, porslin och framställer enkla bruksföremål, drejad och modellerad konstkeramik, samt arbetat med dekorativa utsmyckningar.
Hon var knuten till Rörstrand 1981-1990, där hon formade stora terriner och fruktfat.

Kerstin Hörnlund och partnern Gösta Grähs har en hemsida – Claygarden – men den är kanske inte helt klar. Det går nämligen inte att klicka sig vidare på sidan.

Här är några verk av Kerstin Hörnlund:

och den här:

I Arboga har Kerstin Hörnlund gjort följande utsmyckningar: Plats: På vägen mot Arboga Station.
Arboga kommun skriver på hemsidan där detta foto hämtats ifrån: ”En stor trave margarin, en mindre trave tvål visas i detta konstverk. Två nödvändiga varor som, under varumärkena Alfa-ko och Elefanten, gjorde Arboga känt.” Läs mer genom att klicka HÄR!

Tillsammans med Gösta Grähs är ”Liten lejonbrunn” uppförd på Nytorget i Arboga:

Kerstin Hörnlund fyller 70 år imorgon, lördag. Köp gärna dagens Bärgslagsbladet/Arboga Tidning för att läsa mera om henne!

Grattis, säger jag, och hoppas Kerstin får en fin och festlig födelsedag!

1 oktober har anlänt! Denna lugna, sköna månad som förbinder sommar och höst.
Som glider från värme och sol in i regn och rusk. Precis som evighetskalendern på väggen säger: ”Allt är ro”.

Ja, ny månad betyder rundvandring i hemmet för att vända blad!

Ingen som besöker mitt hem kan missa att jag gillar katter! Texten på denna kalender säger: ”Animals are such agreeable friends, they ask no questions, they pass nog criticisms”. Så sant!

”In this house the cat’s in charge”! Också väldigt sant…

Och så Djurens Rätts kalender med Motörhead! Klicka HÄR för att komma till Djurens Rätts hemsida!

Jag har några andra kalendrar också (förstås…) och den här, som också varar i evighet, sparar jag av nostalgiska skäl: Maja vinkar till flyttfåglarna…

1 oktober också i lokaltidningen!
När man bläddrat förbi denna trista förstasida så kommer man till den riktiga förstasidan… Inne i denna för veckan tjockaste upplagan av Arboga Tidning fanns lite smått och gott att ta del av. Kvinnaböske band undrade en gång om man får ta med sig hunden till himlen och Kyrkorådet i Arboga kan svara på att ner i graven får du baske mig inte ta med hunden i alla fall! Och inte katten heller! Kattstackarn får inte ens stå nämnd på gravstenen!
”-Innan det händer mer konstiga saker”, säger Gun Järling Aspås, företrädare från Kyrkorådet till tidningen. Vad det skulle vara för ”konstiga saker” låter tidningen vara osagt.

På väg till himlen kanske ett gäng katter är om det vill sig illa. Det är märkligt hur ofta folk blir allergiska mot sina katter och ibland efter flera år. På en amerikansk djurrättssida fanns det tidigare T-shirts att köpa med texten: ”Mina barn har blivit allergiska mot katten – vad ska jag göra med barnen?” Klicka HÄR för att komma till The Animal Rescue Site.

I denna annons ser man att säljaren vill bli av med fyra kattungar pga allergi! Undrar hur det går för mamman om man först nu kommit på att det är kattungarna man är allergisk mot??

Ja ja, jag ska inte gnälla för mycket om detta. Det finns dom som lider stora kval vid plötslig upptäckt av allergi mot katten eller hunden. I förtvivlan undrar vad de ska ta sig till.
Jag har själv råkat ut för det. Efter katten Sippan som dog 18 år gammal var barnen otröstliga och jag också. Det blev snart en röd Hasse till allas stora lycka. MEN – direkt Hasse kom till oss började mina ögon klia och jag fick små utslag på händerna. Jag blev helt förskräckt! Aldrig jag kunde tänka mig att göra mig av med Hasse. Men jag kunde heller inte må dåligt och att äta medicin regelbundet kändes inte roligt. Jag väntade en tid och efter 2 veckor var allergin borta!! Jag blev överlycklig! Hasse blev kvar – förstås! Hasse blev bara 12 år men efterträddes av tre – Curry, Felix och Wilma – ingen av dom känner jag  någon allergi av. Tack och lov. Jag är allergisk mot hundar och hästar – och katter ibland då – men allergi går tydligen att övervinna.

Mera från lokabladet! Sparbankspromenaden på söndag! Ett måste för alla och envar här i Arboga!
Annonsen inunder ser också lockande ut! ”Smakfullt äventyr”! Men VAR NÅGONSTANS äger äventyret rum?? Det glömde man sätta ut i den fina annonsen! Kanske kommer information nästa vecka för det smakfulla är nästa helg – så mycket framgick i alla fall.

Valkalabaliken har väl knappast undgått någon. Såväl på riksplanet som lokalt. En liten fundering har man ju kring seriositeten och pålitligheten hos ett parti där dess väljare tydligen skriver in lite olika namn hit och dit när de röstar. Moderat i Katrineholm och Folkpartist i Arboga blev plötsligt invalda i kommunfullmäktige för Sverigedemokraterna utan vetskap och mot sin vilja. ???

En som gick in och sen ut är denne man: Alex Risberg i Kungsör fick kalla fötter i det gröna och hoppar av innan han tillträtt. Miljöpartisten ber om ursäkt till väljarna och förklarar varför.

Förklarat varför har jag själv gjort och mitt besked verkar människor ha tagit till sig för numera har jag en plats i Kommunfullmäktige i Arboga. Brevet igår från Länsstyrelsen i Västmanland gjorde mig rörd och ödmjuk inför uppgiften. Jag grät lite faktiskt, glädjetårar. Har haft så svåra år och nu verkar det ljusna och jag kanske kan få nytta av mina erfarenheter och kunskaper.

Avslutar med en vacker bild från ett fagert Arboga i onsdags.

Jag reagerar ofta på olika saker – både positivt och negativt. Det syns på bloggen. Ibland hinner jag inte publicera alla reaktioner men här kommer ett par i alla fall:

Nu ska Estetiska programmet försvinna från gymnasieskolan.

Det är diskriminering av inte bara en utan flera yrkesgrupper! Dessutom innebär neddragning av estetisk verksamhet att en positiv och lugnande effekt försvinner från den hetsiga, stressiga skolan. ARG blir jag!

Ännu argare, faktiskt vansinnigt förbannad blir jag på denna artikel i gårdagens
Arboga Tidning: Idioten till lantbrukare kastrerade sin tjurkalv med ett buntband! Han drog åt bandet hårt ovanför pungen på tjurkalven i syfte att blodflödet skulle täppas till och pungen ramla av. Kalven blev sjuk efter svårt lidande och veterinären som tillkallades anmälde brottet!

Straffet blev 80 dagsböter för djurplågeri men rätten missade ett straff! Gubben skulle själv fått buntband åtdraget runt pungen så den ruttnade och ramlade av! ARG!! Läs mer genom att klicka HÄR och kom till Bärgslagsbladet/Arboga Tidning.

Konfunderad blir jag över ”senaste nytt”: ”ADHD har genetiska orsaker”. Och?? Redan??

Det har folk vetat länge – men, det ska väl till ett antal olika forskare som i tid och otid ska forska och forska och forska om samma sak innan det blir en sanning. Under tiden går ett antal barn och ungdomar under ihop med sina förtvivlade föräldrar och farföräldrar som får höra att det 1) beror på dålig uppfostran 2) beror på för mycket TV-tittande och dataspelande 3) beror på för mycket sötsaker 4) beror på dålig kosthållning 5) beror på att ungen helt enkelt är elak, oförskämd och ovanligt korkad.

Jo, jag blir nog lite ARG på detta också! men också lite glad. Upprättelse för barn, ungdomar och vuxna med ADHD och Aspergers syndrom! Förhoppningsvis också förståelse och stöd.

Läs mer om rönen via SvD, DN och Aftonbladet genom att klicka på namnen.

Glad blir jag också över att jag plockade in uteväxterna förra veckan
när nu temperaturen pendlar runt nollan på morgnarna. Lite ljung ute på trappan fick det bli istället.

Äpplen finns som hopplockade som fallfrukt om någon vill göra paj.

Definitivt glad blir jag över solrosorna jag köpte från Munktorp i fredags! Ha en härlig torsdag!

Jag brukar tänka att det sista jag vill är att glömma. Att jag på ålderns höst tappar alla minnen. Så förfärligt det måste vara att ha levt ett långt, rikt liv och sen inte kunna minnas något av det.

Ibland när jag inte kan sova ligger jag och försöker fiska upp minnen ur hjärnkontorets innersta vrår. Tänker på barndomen och hur svårt det är att minnas något från de första åren. Och bli glad när ett minne tränger sig fram och upp till mitt medvetande.

Det sommarställe jag hade – vårt paradis som jag upplevt under alla år med barnen – är inte längre mitt. Men det finns ändå kvar – i mitt minne. Alltid sig likt, så levande. Huset, altanen, cykelvägen till stranden, allt det frodigt grönskande, värmen, solen, livet. Så underbart att kunna minnas.

Imorse kom jag att tänka på gamla Arboga. Inte fullt så gammalt som på vykortet överst utan i min barndom och ungdom. Hur jag i minnet kan promenera i centrum och uppleva husen och affärerna.

Gamla EPA på Nygatan. Jag går rakt fram och kommer till damavdelningen där Junith och jag fick likadana nattlinnen av Juniths mamma Wera. Går jag till höger kommer jag till sybehör men också det ställe där jag en gång fick en blå, bubblig baddräkt.

Ut igen och mitt emot ligger Bele Frukt och Grönt där mamma jobbade en gång. Folkes Musik i hörnet där man klättrade uppför trappan för att sen lyssna i en lur på senaste skivan med HepStars om man tordes. De stora killarna och tjejerna hade alltid förtur framför mig, den blyga.

Ner mot kyrkan och där ligger Taxi och Fiskaffären vid Järntorget. Går jag till det andra torget, Stora Torget, finns Rudolf Hagmans delikatessaffär som pappa besökte ibland och snett emot – Andelsslaketeriet som hade en så snygg springschas – Calle. En guldsmedsaffär finns där också där jag och Junith köpte sådan där silverlänk med namnbricka som alla skulle ha. Vid Stora Torget ligger också Sturebion där jag sett så många filmer. När man sett klart filmen kom man ut genom en liten dörr mot Västerlånggatan.

Arboga hade tre biografer på min tid. Sturebio, Folkan och Ringen. Ringenhuset finns inte ens kvar.

Gick man från Nygatan och ner mot Stora Torget  fanns en gata rakt fram, invid själva torget. Där gick man i kortkort om lördagskvällarna och det var LYCKA när bilarna som stod parkerade i rad på torget  – slog på helljusen när man promenerade förbi. Men åka med när någon bjöd –  vågade jag inte. Jo, om det var Laxen och Bosse gick det bra. En gång fick vi åka med Musens röda Cadillac! Vilken lycka! Att susa förbi alla andra och se deras avundsjuka blickar.

Ja, vilka minnen. Så underbart att det gamla Arboga är sig likt i mitt huvud trots att det ser rätt annorlunda ut idag.

Nu tillbaka till verklighetens Arboga. Ha en skön onsdag allesammans! Avslutar med ytterligare ett par vykort jag fann via Internet:

Den äldsta av de tre stationshus som finns i Arboga.

Gjuteriet:

Allt kan hända när man har katter! Man vet liksom aldrig i vilken status hemmet är när man vaknar på morgonen. Om det är lugn och ro som gäller – eller stormläge.
När man är matte till ett par katter så får katterna för sig, trots sin egensinniga självständighet, att en bra matte kan ordna det mesta. Vädret till exempel! Blicken från en sur katt som inser att morsan inte kan få störtregnet att upphöra svider. För att inte tala om snöfall och kraftig kyla! Då ska matte bara se till att snön smälter och värme uppstår igen! Sker inte detta blir det kraftiga reaktioner.

Imorse var det oro i lägret. Jag tror, men jag vet inte, att det beror på höstens intåg. Höst och mer kyla är inte roligt, tycker katterna. Så då blir det bekymmer och tumult! Särskilt hos vilda Wilma! Se här!

Vad är detta tänker ni! Tja, det är den bild man kan få när en vild kisse galopperar genom rummen! Full fart – rassel, rassel! Eventuella mattor flyger!

Och på Curry ska hon! Till attack! Sen är buset igång! Curry är gärna med och deltar i brottningsmatchen!

MEN – då gör vaktmästarkatten sin entré! Ur skuggorna träder Felix fram!

Nu ska ordningen återställas! Sätter dom andra på plats – och vaktar!

Wilma ger upp. Tar frukost istället!

Felix svalkar av sig lite via vattenkannan. Curry har gömt sig under fåtöljen som vanlig.
En vanlig morgon hos familjen Linde!

Lugnet återställt och morsan återgår till PC:n.

Ja, vad kan man skriva om idag? Mysteriet med Sverigedemokraterna kanske. Gåtan – mandatplatser och personröster. För det verkar vara ett verkligt mysterium!

Namn har skrivits in på blanka valsedlar men när valet är genomfört duggar nej-tacken tätt. Se här: Då inställer sig följande frågor:” – Vem har skrivit in namnen på valsedlarna? -Vet de inskrivna personerna om det?” Och ännu viktigare kanske: ”-Är dom anhängare av SD?” Se Svenska Dagbladet HÄR!

Det är nämligen inte självklart – varken det ena eller andra! En kille i Katrineholm blev invald för SD i kommunstyrelsen men var i själva verket Moderat. Läs mera i Katrineholmskuriren genom att klicka HÄR.
Flera liknande händelser har inträffat. En kille på Orust blev invald och tror det var för att, citat: ”i syfte att smutskasta mig”.

Något som jag finner rätt oroande är om någon form av direktiv utgått ”uppifrån” – att röstande skriver in personer som visat intresse för Sverigedemokraterna genom t ex att besöka deras hemsida, beställt informationsmaterial och annat. För att få in valbara personer på de mandat man förväntade sig att få. Kan det vara så?

Annat konstigt är att Margaretha Sandstedt, som enligt obekräftade källor är Jimmie Åkesson svärmor, blivit invald i Riksdagen för SD via Västmanlands Riksdagslista fast kvinnan i fråga bor i Gävle, Gästrikland, Gävleborgs län. ??

Andra händelser som kommer i rask takt är avhopp från personer som invalts i sina kommuner men som börjat läsa valprogrammet och sätta sig in lite mer i SD:s politik och inser: ”-Det här kan jag inte ställa upp på!”

Ihop med rödgröna röror och borgerliga allianser har vi tydligen nu också fått ett Sverigedemokratiskt mischmasch!

Avsluta med en vink om nästa blogg.