Feel in the Blogg

Lokalbladet var fullt av kungörelser idag. Bl.a stod att läsa om de nya naturreservaten i Västmanland.

Någon som vet var ”Amerika” ligger i Arboga? Via Länsstyrelsens hemsida hittar jag Amerika. Amerika ligger vid Amerikasjön i trakten av Sickelsjö – närmare bestämt mellan ”Olles koja” och en fångstgrop, enligt kartan som Länsstyrelsen hänvisar till! Tänk så lite man vet om sin hembygd! Till sommaren tror jag att jag tar med mig de gröna i Arboga för ett studiebesök på ort och ställe!

”Gråtbron” då? Enligt Länsstyrelsen ska platsen finnas 1,5 km söder om centrala Kolsva. Varför platsen kallas Gråtbron förtäljer inte historien. Någon annan som vet?

Om ”Amerika” kan du läsa HÄR och om ”Gråtbron” HÄR!

Det finns två nya naturreservat i Skinnskatteberg också – men det får ni läsa mera om själva. Jag hänvisar till Bbl/AT och Länsstyrelsen i Västmanlands län.

På tal om ”Gråtbron” kommer man osökt in på mera gråt och tårar. Särskilt när man läser en annan av dagens kungörelser: ”Jakt efter varg 2011” – får i alla fall mina ögon att tåras samtidigt som blodet börjar pumpa av ilska! Igår fick jag nr 4 av ”Våra Rovdjur” från Svenska Rovdjursföreningen. Där skriver Ann Dahlerus, generalsekreterare i Svenska Rovdjursföreningen en mycket bra ledarartikel. Jag citerar lite ur den:

”Var finns den enda politiker med inflytande som har tillräckligt med civilkurage för att ställa sig upp och utbrista att: ”Kejsaren är ju faktiskt naken”! Vargstammen ÄR ju för liten för att jagas, svenska folket, även i vargbygderna, ÄR ju mestadels positiva till vargen och de problem de ställer till med för oss människor ÄR ju faktiskt hanterbara.”

Vill du läsa hela artikeln – gå in HÄR för att komma till Svenska Rovdjursföreningen och bli medlem! Då får du automatiskt tidningen samtidigt som du stödjer en väldigt viktig sak!

Hur dumma får vi bli vi svenskar!? Hur kan 200 (!) vargar vara ett problem i vårt avlånga land? Hur kan vi inbilla oss seriöst att vargarna blir ett hot mot oss om de ökar i antal? Hur kan någon vettig person tro på det?

Hur kan vi låta lura oss av ett gäng jägare som vill skjuta på allt som rör sig och som hatar vargen för att den tar jägarnas nöjesjaktbyten? Jägarna som gör så att vargens naturliga föda minskar och den måste söka sig till gårdarnas tamdjur för att överleva.

Det är inte vargens fel att den tar får och lamm – det är jägarnas! Hur kan vi blunda för det?

Sverige vägrar att lyssna på EU som starkt ifrågasatt Sveriges krav på licensjakt på varg. M a o – EU tycker att vi svenskar är dumma i huvudet. Och vilka är dumma? Jo, dom styrande som går på ett gäng jägares våta drömmar! SKAMLIGT och OSMAKLIGT förutom OBEGÅVAT, OETISKT och ANSVARSLÖST!

Vargen är starkt utrotningshotad. Det är dags att se till att gänget klåpare som bestämmer börjar inse vad dom håller på med!

Upprop för vargen!

Gå med i Svenska Rovdjursföreningen genom att klicka HÄR!

Gå med i Föreningen Nordulv genom att klicka HÄR!

Här om kvällen åt vi Tomtegröt – d v s risgrynsgröt! Självklart smusslade jag ner en mandel i gröten och såg sen till att jag själv inte fick den. Förväntansfullt kollade jag in barnen och denna gång var det en av sönerna som ”blir gift nästa år” – såsom talesättet lyder.

Jag började fundera runt detta med mandeln i gröten och hittade en hel del via Google på Internet. Mandeln föregicks av en s k grötdocka! En liten docka av porslin lades i gröten och den som fick den blev så småningom gift och fick barn – sa traditionen.Den seden förekom främst i slutet av 1800-talet samt på 1920-30-talet.

Jag tycker dock att en pytteliten docka av porslin inte är att rekommendera i maten. Hur gick det om någon glupsk person svalde dockan… Att byta dockan mot en skalad mandel var nog en väldigt bra idé!

Dockor i gröten fick mig att tänka på min barndoms pappersdockor! Med veckotidningarna följde ibland en sida med en pappersdocka + kläder att klippa ut. Grannens flicka Eleonor var händig och klistrade upp den slankiga pappersdockan på kartong så den blev mer stabil att leka med.

När jag hittar bilder på de gamla klippdockorna får jag kill i magen av förväntan. Minnena kommer åter. Så som vi lekte med dessa dockor!

Vi hade varsin låda – Elle och jag – och i dessa lådor förvarade vi våra dockor och alla deras papperskläder. Det fanns pappersdockor att köpa också – men vi hade nästan bara dockorna från veckotidningarna Allers, Året Runt och Hemmets Journal.

Att få en baby som klippdocka var en dröm!

Så småningom blev kändisarna också till pappersdockor – här Twiggy: Det var trist när dockan inte likande den verkliga förlagan. Här är Ralf Edström som klippdocka:

Naturligtvis lekte jag med dockskåp också!  När jag hittar bilder på Internet så kan jag t o m känna doften ifrån dockskåpet. Som vi lekte med detta skåp! Lillebror fick vara med men han fick de sämsta rummen och jag tror inte det gjorde honom så mycket. Han var inte lika förtjust i denna lek som jag.

Kanske inte så underligt att jag numera gärna smyger mig in på dotterns rum för att spela SIMS! The SIMS måste vara den moderna datavärldens dockskåp – även för vuxna…

Ja, i dessa juletider är det lätt att minnen kommer tillbaka och man får lite av nostalgikick. Nu är de s k mellandagarna inne och snart är året slut. Håll ut de sista skälvande dagarna av 2010. 2011 kommer att bli ett mycket bra år! Tro mig!

Avslutar med en julgranskula som inköptes för flera år sen och som idag måste falla Maria Montazami väl i smaken!

Imorse ringde min mamma och berättade att deras älskade vovve var död. Hon somnade in lugnt och stilla. Birka blev 12 år.

Jag kom att tänka på Ainbusk Singers visa om ”Lassie”. Här kommer de första stroferna ur den:

Det var en dag och jag var fyra år
jag trodde mer på det onda än det som va gott
jag var fyra år och det fanns hemska typer i mitt rum
svarta tapeter kalla trumpeter blodpannkakor och planeter
och i luften surrade slag mörkret var mycket mörkt
och ensam och rädd var jag
tycker ingen om mig?
ingen tycker om mig
Då kom hon som ett ljus ur mörkret
hon slicka min kind och sa "hos mig är du trygg och varm,
jag ska värma ditt hjärta, jag tycker om dig"
och i hennes ögon tindrade kärleken

Jag mötte Lassie, jag mötte Lassie och jag såg att godhet fanns
hoppets stjärna lyste klart runt hennes ludna svans
Jag mötte Lassie, jag mötte Lassie, hon viskade till mig sitt Vov
Vi gick tass i hand och i mitt hjärta kändes långt.

En vän kan betyda väldigt mycket. En liten vän likaså. Den bästa vännen kan vara en liten hund. En förtrogen, en som får veta allt och som behåller hemligheter och tårar men som också delar glädje.

Tänder ett ljust för en liten, trogen vän –
för lilla hunden Birka.

Annandag Jul! God fortsättning på julen!

Av rubriken förstår ni att jag via Google och Wikipedia just lärt mig att barnvisan inte alls börjar ”Ja, se det snöar” – utan ”Nej, se det snöar!”

Här hela texten:

Nej, se det snöar, nej, se det snöar
Det var väl roligt, hurra!
Nu blir det vinter, nu blir det vinter
Som vi har önskat, hurra!
Då tar vi kälkarna fram och vantarna på
Och sen vi åker i backen, hej, vad det ska gå!

Visan skrevs av Felix Körling, född 1864 i Småland.

Annandag Jul alltså – och ja, det snöar!  Och nej, det är inte roligt! Jo, om man är barn som vill åka kälke och spark eller skidor. Eller om man som vuxen sitter i hemmets lugna vrå och slipper ut på vägarna. Men ska man fara långt är det inte kul alls! Bilarna får stora problem på vägarna och tågen står stilla.

Bäst då att stanna hemma. Själv kan bloggaren avslöja att det är söndagsmys som gäller för hennes del! Bara ta det lugnt. Njuta av klappar och älskade barn som är hemma.

Söndagsmyset accelererar vid pass 15.50 då jag tänker placera mig i soffan med varm filt omkring mig och något gott att dricka. Sen ska jag peta i mig praliner medan jag tittar på SVT och ”Livet är underbart” (”It’s a wonderful life”) från 1946 med James Stewart i huvudrollen. Snyftare utlovas så jag ska förse mig med näsdukar!

It’s a wonderful life – ja, visst är livet underbart! Även om det snöar eller kanske just därför! Ha en fin annandag – imorgon är en annan dag! 🙂

Nu sitter man här och plötsligt är allting över.
Allt planerande. Alla pengar man sparat för att sen använda till julklappar – just den där fina saken som han eller hon så gärna ville ha. Allt man städat, all mat man lagat, så fint man dukade, så gott man åt och drack – över.

Men visst var det en fin julafton! Och visst fick man precis det där som man önskat sig! Just den där röda, mjuka, sköna!

Visst var det fint… Nu är den över…Julafton. Så bra det var. Så gott vi åt. Så mycket vi skrattade. Och ändå…

365 dagar till nästa gång. Det känns rätt bra. God fortsättning på er.