Geni eller galning – hur stor är skillnaden? Jag tänker inte gå in på det eftersom jag varken är medicinskt kunnig eller har några forskarbelägg som svar.

”Per Oscarsson kände inga gränser” och andra liknande eftermälen får mig att tänka på de förvillande lika begreppen – snille eller idiot.

Självklart har jag ingen aning om hur personen Per Oscarsson var – jag har bara sett honom på film och i TV. Men med den erfarenhet jag har av ADHD, Aspergers syndrom och liknande egenskaper inom Autismspektrat så tror jag att Per Oscarsson hade en ”diagnos”.

Det som idag klassas som neuropsykiatriskt funktionshinder kan vara en lysande begåvning. I dagens samhälle kategoriserar vi människor som handikappade redan i grundskolans första klass och dessa stämplade barn får sen ingen eller väldigt dålig utbildning – långt ifrån deras geniala nivå. Skrämmande för att inte säga skandalöst!

En efter en poppar dom upp –  de framgångsrika artisterna med ADHD: Caroline af Ugglas, Per Morberg, Morgan Alling, Jack Nicholson, Robin Williams – för att bara nämna några.

Sen finns det dom där andra ”artisterna” som inte hade rätta stödet som barn, inte fick skolundervisning efter sitt behov, som hamnade i fel gäng och använde sin intelligens på annat sätt. Jag tänker bl.a. på Clark Olofsson (numera Daniel Demuynck), Tony Rosendahl, Keith Cederholm, Denho Acar för att bara nämna ett fåtal.

Vad är skillnaden på ett geni och en galning? Hur hårfin är den? Vem kan bestämma vem som är vad? Och det viktigaste av allt – hur behandlar vi människor som inte faller inom ramen för ”normalfacket”.

Vad är normal? Och vem bestämmer gränserna för normalitet? Är en ”normal människa” annorlunda i Sverige mot i Asien eller USA?

Låt bli att sätta gränser! Se till att alla barn får stöd och uppmuntran efter sina behov! Gläds över det oväntade, det annorlunda, det geniala!
Var inte så rädd för det som är olika.

Avslutar med en bild från DN igår som också säger en hel del. Vila i frid människan och geniet Per Oscarsson.

Julen är en högtid i slutet av december som firas till minne av Jesu födelse. Den officiella svenska julhögtiden börjar den 24 december (julaftonen, aftonen före juldagen) och avslutas den 13 januari (Tjugondag Knut) då ”julen dansas ut”.

De flesta anser nog att julfirande börjar redan 1:a Advent – då många pyntar sina fönster med adventsstjärnor och ljusstakar. Några dekorerar sina trädgårdar eller uteplatser med en adventsgran. Allt detta lyser upp de mörkaste veckorna på året fram till den stora dagen – julafton!

Alltfler inleder alltså julfirandet tidigare och många betraktar det som avslutat i och med den sista lediga dagen 6 januari (trettondagen).

Vi verkar komma allt längre ifrån själva anledningen till julfirandet och tiden för firandet ändrar också karaktär. Det är handeln som styr och så har det varit länge. Pengarna strömmar ur plånböckerna och önskelistorna har ersatts av ”kravlistor”. Större, finare, dyrare julklappar! Sen säljer man sina oönskade gåvor på Blocket redan Juldagen! Hur blev det så?

Överdåd av mat! Skinka, revbensspjäll, korvar, pastejer och alla blundar för hur grisen haft det innan den blev mat…

Tjugondag Knut – 13 januari – ska julen dansas ut enligt tradtionen. Julgransplundringar med festligheter då granen kastas ut. Lekar, ”fiskdamm” med gottepåsar, mys för stora som små. Men är det så idag? Förekommer julgransplundringar över huvud taget? Är det någon numera som väntar ända till 13 januari för att avsluta julen? Julen städas ut före nyår hos en del. Hur blev det så?

”Been there, done that” kan jag säga. Jag har också varit där och gjort samma sak. Jäktat, stressat, haussat upp inför julen – en högtid som för många faktiskt innebär ett ända stort psykiskt lidande. Det är inte bara pengarna som rullar iväg – hälsan försvinner också i takt med den oerhörda press man känner för att allt ska vara så fantastiskt som möjligt.
Julhysterin gjorde att också jag ville komma undan julen så fort som möjligt när arbetsdagen närmade sig. När man inte längre orkade hålla skenet uppe. När det var en pärs ändå att få jobb, hem och familj att gå ihop. Då ville man kasta ut, slänga bort, packa ner julen fortast möjligt. Sen sitta där och pusta ut i mörkret.

”Stråla för i helvete”! Så tänkte jag när jag såg mina barns ögon! Lyckan, extasen, julfanatismen tog sig vansinniga proportioner.

Hur blev det så? Och – ännu viktigare: vad hände sen?

För mig slutade stressen och pressen som för så många andra i djup depression och utbrändhet. Två ”resor” gjorde jag och den sista tog nästan livet av mig. Jag har inte kommit igen än…

Men – jag lever ett lugnare liv idag. Utan jobb har man heller inga måsten. Utan stress och press blir julen en ljus och lycklig tid. En tid då de mörkaste månaderna gärna får lysas upp av ljusstakar och en gran – kanske inte så att ”julen varar än’ till påska” som visan säger – men längre än till december månads utgång i alla fall.
”Och det var inte sant och det var inte sant för däremellan kommer fasta” säger visan också och det har väl hänt att granen fått stå till fastlagssöndagen som i år infaller 19 februari…

Ja, livet är lugnare nu – och fattigare. Utan jobb – inga pengar – men ligger lyckan i pengar och saker? Nej, lyckan under julen är i alla fall för mig samhörighet och kärlek. Värme och gemenskap men dom man älskar.

Hur vill vi ha det egentligen? Ska vi fortsätta att vara offer. Offer för tiden, för stressen, för kommersen? Fortsätta med skygglappar medan grisarna varje år på nytt, och igen och igen, vanvårdas och plågas innan de blir julskinka på julbordet? Och har vi något val?

Jag valde inte – jag drabbades. Hur blir det för dig?

God fortsättning på det nya året…

Nyårsdagen 110101

Vindarna blåste kraftigt imorse! Kanske blåste stormen rent för det nya året! Bort med det gamla – för plats åt det nya!

Nyåret inleddes annars med +2 och takdropp! När raketerna avfyrades rann det vatten från tak och stuprör. Innan dess hade små fyrverkerier i form av tomtebloss avfyrats. Betydligt snällare än de smällare som genljöd nejden från tidig nyårsafton ända fram till midnatt…

Katterna evakuerades en efter en… Först ut var Mr Panik själv – Curry! Han hittade själv ett gömställe i ett källarförråd där matte såg till att inreda lite bekvämare.

Felix, vaktmästarkatten, skippade sitt vaktmästeri och kastade in handduken vid 22-tiden. Fick sen placeras i en mörk garderob där han snabbt fick sällskap av Vilda Wilma. Där låg tills det värsta var över. Sen kröp de fram och fick härlig nyårsmat! 🙂

Nytt år, nya föresatser. Bloggen kom sent idag och det beror inte på några nymodigheter från min sida. Men en nyårsdag som denna kan man få lov att vara lite seg och trött. Med nattgäster blev också datorn blockerad så att jag kom åt den först nu!

Mitt nyårslöfte har inletts och det går bra. Jag tänker se till att hålla det – jag lovar!

GOTT NYTT 2011 till mina läsare!

MMXI

MMXI – vad är det för kryptiskt meddelande? Jo, de romerska siffrorna för 2011.

Men vad är ett år egentligen? År, månad och dagar. Hur blev det så? NÄR blev det så? Ja, läser man i Wikipedia så är det en komplicerad historia med anor långt tillbaka i tiden.

Den första romerska kalendern från 753 f.Kr. var uppdelad i bara 10 månader!
Martius – Mars var årets första månad. Mars var romarnas krigsgud, och man offrade djur till honom varje år under denna tid för att bringa tur i de krig som skulle komma under året. 
Aprilis – April har fått sitt namn efter två tänkbara ord. Antingen ordet ”apricus”, som betyder ’solig’. Eller ordet ”aperire”, som betyder ’öppna’ (t.ex. blom- och bladknoppar som slår ut). Aprilis var dedikerad till Venus.
Maius – Maj. Markens och växternas gudinna hette Maia. När växtlighet och jordbruk tog fart på vårkanten, offrade man till henne för att få en god skörd.
Iunius – Juni är gudinnan Junos månad.
Quintilis, den femte månaden. Fick sedermera namnet Juli efter Julius Caesar som var född denna månad.
Sextilis, den sjätte månaden. Fick sedermera namnet Augusti efter den förste romerske kejsaren Augustus. Namnet kommer från ordet ”augere” (lat. öka) och översätts vanligen ’den lysande’ eller ’den upphöjde’.
September är månad nummer sju, ”septem” är latin och betyder ’sjunde’. Oktober är månad nummer åtta, ”octo” är latin och betyder ’åtta’. November är månad nummer nio, ”novem” är latin och betyder ’nionde’. December är månad nummer tio, ”decem” är latin och betyder ’tionde’.
(Romersk kalender)

Omkring 713 f.Kr. kom den andra romerska kalendern eftersom att ha endast tio månader med totalt 304 dagar innebar att året blev 61 dagar för kort. Så kom Ianuarius – Januari är guden Janus månad, en gud med två ansikten. Ett som ser framåt (framtiden) och ett som ser bakåt (historien).
Sen Februarius – Februari blev årets sista månad. Namnet kommer från ordet ”februare”, som betyder ’att rena’. Den 15:e februari firade romarna en stor högtid för förlåtelse av synder. Februari var förlåtelsens, reningens och den nya börjans månad.

Här har vi förklaringen till varför februari är den månad som får en extra dag under skottår. Det är helt logiskt att man lägger till en extra dag i slutet av årets sista månad. Då behöver man inte göra om hela kalendern.

Den romerska kalendern var en lunisolarkalender.
Den styrdes alltså av månen och solen. 

Sen kom den Julianska kalendern. Julianska kalendern är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern. Reformen innebar att året fastställdes till 365 dagar och att skottår med en extra dag skulle infalla vart fjärde år samt att månens faser inte längre skulle ha någon betydelse för kalendern.

Gregorianska kalendern är den kalender som används i de flesta av jordens länder. Den föreslogs av Aloysius Lilius och antogs av påven Gregorius XIII 24 februari 1582 genom bullan Inter gravissimas, som en mindre ändring av den julianska kalendern.

I det protestantiska Sverige var det i början starkt motstånd att införa ett bruk angivet av Påven, katolicismens högste företrädare. Som en religionsneutral kompromiss föreslog astronomiprofessorn vid Uppsala Universitet, Anders (Andrea) Spole att man från och med år 1700 skulle införa samma ändring som Påven fastställt, men i stället utgå från midvintersolståndet, 10 dagar före nyår. Den gregorianska kalendern infördes i Danmark och Norge, men i Sverige föll Spoles förslag. Det dröjde ända till 1753 innan den gregorianska kalendern infördes i Sverige.

I den västliga världen förekom alltså parallellt under åtskilliga år två olika kalendrar, den gamla stilen och den nya stilen. Över hela Europa rådde stor oreda i tideräkningen.

Så detta med år är sannerligen inte enkelt. Allt ovan har jag läst mig till på Wikipedia – stort tack! (Jimmy Wales, grundare av Wikipedia)

2010 blir kl. 00.00 2011 och vi går in i ett nytt år. Ett ”normalår” enligt den Gregorianska kalendern eftersom året inte har någon skottdag.

Hur blev då ditt år 2010? Och vad kommer år 2011 att ha i sitt sköte? Kanske dags att fundera på året som gått och planera för nästa? Nyårslöften ska avläggas och hållas – eller?

Bloggaren ska ge ett nyårslöfte men avslöjar inte vad. Vid 2011 års slut får vi se hur jag lyckades hålla löftet…

Ha en verkligt fin nyårsafton!

Tänk på djuren! Hundar och katter m fl kan vara skotträdda. Gör inte nyårsafton till en enda lång plåga för dessa.

GOTT SLUT PÅ 2010

GOTT NYTT ÅR 2011

Jag är medlem i Arboga Minne, en hembygdsförening som ligger mig varmt om hjärtat. Denna förening ger ut en årsbok och det är med stor glädje och förväntan jag kastar mig över den när den kommer i brevlådan! 2011 års årsbok har ett kapitel om Arboga Glasbruk vilket gladde mig mycket. Jag bor nämligen på Glasblåsargården, glasblåsarnas arbetarbostad en gång i tiden.

Döm om min förvåning när jag ser följande bild i boken: Författaren till kapitlet beskriver mest arbetet på glasbruket men visar också ett foto på ”Den gamla glasbruksvillan”: Detta är inte Glasbruksvillan! Det är det gamla Järnvägshotellet som låg mitt emot Glasblåsargården.

Glasmästarvillan – där disponenten för Arboga Glasbruk bodde en gång – ser ut så här: Jag vet det bestämt för jag har pratat med människor som bodde här en gång när det begav sig. Som berättat om julgransplundringar hos disponenten i det fina, vita huset.

Arboga Minne får nog lägga lite mer vinn om just sitt ”minne”. Fastighetsbolaget ”Anno 1872”, varifrån bilden på den verkliga glasbruksvillan tagits, har på sin hemsida refererat till just Arboga Minne för uppgifterna kring villan. Klicka HÄR för att komma till bolaget.

Här en annan bild. Den visar Glasblåsargården till höger med gamla Järnvägshotellet på vänster sida.

Det var lite Gyllene Ankdammsnytt!

Igår besöktes Himmeta och kära vänner där! Som alltid vankades en nygräddad kardemummakaka! På gården finns många djur och särskilt klappade vi gamla Flisan. Som alltid låg hon troget under bordet medan vi fikade. Hon är så gammal och stel. Kanske finns hon inte nästa gång vi kommer på besök…

En av gårdens katter, Svenne,  tog farväl när vi åkte.

Så här dagen före årets sista dag får man börja summera. Vad hände? Hur gick det? Vad var bra och vad var mindre kul? Är det något man kan rätta till dessa sista skälvande timmar på 2010? Klockan tickar på. Snart är ett nytt år inne. Nya föresatser!

Gott slut tillönskar jag er med ett lite kylslaget gästabud…