Feel in the Blogg

Jaha, då hann verkligheten ifatt en drömmare som mig… Våraningarna dämpades rejält av snöfallet igår och drivorna ligger tjocka över mina hoppfulla snödroppar.

Låter bilderna tala lite för sig själva.

Igår kväll upptäckte jag hur väldigt mycket snö det faktiskt hade kommit – igen!

Det gjorde katten Felix också.

Vackert men lite jobbigt… Så mycket snö att skotta.

T o m Felix som älskar att vara ute tyckte det blev lite väl mycket av det goda denna snöiga kväll. Här tycker han att det är dags att gå in! Han skottade inte mycket men sällskap fick jag! 🙂

Idag var det på’t igen!

Fram med snösläden! Att det kan komma så mycket snö på kort tid! Jag skottade ju lika mycket igår kväll!!

Men vad skådar mitt norra!? 🙂 Försiktigt har något smugit sig in i skydd av staketet:  Nya, gröna, vårtidiga blad på Klätterhortensian!! 🙂 SÅ GLAD jag blev! Våren står i farstun och stampar! Om några månader kommer Klätterhortensian att se ut så här: Underbart! Livet vänder åter. Kung Bore försöker bara skrämmas lite just nu.

Medan is, snö och kyla lägrar sig utanför kan man drömma om resor. Här är några resor som just är drömmar för mig. Hurtigrutten!

Och Machu Picchu! Resor som aldrig blir av för jag har inga pengar. Men tänk så mycket och ofta man kan resa i tankarna och drömmarna! 🙂

I verkligheten kan man unna sig ett gott knäckebröd! Detta är mitt favvoknäcke just nu – Leksands Fäbodknäcke på surdegsbröd! Så himla gott!

Håll er inomhus om ni kan! Njut av det vackra utanför och kom ihåg: Våren är snart här!

Vitsippsbacke förra våren! 🙂

Vet ni att Sverige är det land i världen som har mest singlar? Låter trist eller hur? Värst är det i Stockholmregionen. Fullt av ensamma människor alltså.

Nu är ju en del ensamhushåll självvalda men långt ifrån alla. Det märker man på alla s k dejtingsajter som ploppar upp. Alla dessa sidor som ska matcha ihop folk så att du träffar den rätte!

Men hur lätt är det? Och är det säkert att det är en ny karl man vill ha? Och är det inte så att män och kvinnor ”jagar” på olika vis via datorn? Av en person kunnig inom området fick jag veta att största antalet partnerjagande personer på nätet är män och en hel del av dessa är bara ute efter ett ligg. Hur kul är sånt?

Som gammal personalare som gillar människor tycker jag att det faktum att det går runt över 2 miljoner ensamma människor i Sverige är bedrövligt – om nu många av dom vill träffa någon.
Mitt intresse för folk i allmänhet och ensamma i synnerhet ledde mig till mötesplatsen ”Singel i Sverige” – som visserligen har en nätsida men som satsar på det personliga mötet. Träffas i verkligheten – i grupper med lika eller olika intressen, små grupper, stora grupper o.s.v. Det tror jag på! Människors möten i verkliga livet! Helén Andersson som driver föreningen kände jag till sen förut när jag kontaktade henne för att se vad jag kunde hjälpa till med.

Helén, som också älskar människor, pratade sig varm för konceptet och jag var inte svårköpt. Nu hoppas jag att Mälardalen och Stockholm också ska hitta till ”Singel i Sverige” som är mest etablerad söderöver i landet. Ju fler människor desto bättre – det är ju det konceptet går ut på – att träffas och att träffa många!

För vad är det som säger att den som är mest lik dig passar dig bäst? Dejtingsidorna utlovar näst intill 100 % matchning för att hitta en partner. Där sitter människor framför datorn och tänker ut en fantasikille eller tjej och knappar in kriterierna på datorn. Hur trolig är en sådan kombination?
Är det inte hellre så att olikheterna kompletterar varandra? Att den där killen eller tjejen som du absolut inte kunde tänka dig – kanske är den som passar bäst? Som får dig att hitta nya intressen och uppleva att det finns så mycket annat utanför din egen sfär!

Och vem är det som säger att det är en partner man vill ha? Singlar vill säkert träffa människor – både män och kvinnor! Som nyskild eller änka/änkling kan det vara svårt att känna sig hemma i den gamla vänskapskonstellationen med par vid par. Man kanske är bränd och inser att man inte vill ha någon ny. Att man kommit lindrigt undan men ändå inte vill sitta hemma och uggla ensam.

Nej, fram för möten i verkligheten! Gå in på ”Singel i Sverige” så får ni se vad jag menar! Klicka HÄR för att komma till sidan! Imorgon finns ”Singel i Sverige” med i en artikel i Aftonbladet!

Låt 2011 bli året för mänsliga möten! För vänskap och glädje! Träffar du ”den rätte” är det bara bonus!

Till idag har utlovats en kattblogg. Löften hålles men det blir lite, lite Gyllene Ankdammsnytt på slutet också!

Rubriken idag kan man fundera över. Men det förhåller sig på det viset att mina tre katter har en viss förkärlek för telefoner. Allra värsta Phonekatten och fåntratten är Vilda Wilma! 

Det gäller alla telefoner! Här agerar Wilma receptionist i vår hall!

En inte så duktig sådan… För i sin iver att svara så har hon ner anteckningsblock och penna! Inte blev det något svar heller…

Då provar vi mobilen istället!

Men hur gör man?? Det verkar komplicerat!

Nu då!? ”- MJAAUU!”

Kattkompisen Curry är Tele2-fan men håller sig borta från apparaterna. För honom räcker det gott och väl med Frank!

Felix har andra laster än telefoner. Han älskar vatten! Se så han kupar tassen för att skopa i sig vatten ur muggen!

Stilstudie: Doppa – och sleva i sig! En underbar, finurlig kisse – denne Felix!

Sova gillar han också:

Alltmedan Vilda Wilma glömmer allt vad telefoner heter och smyger ut! Det finns intressantare saker utomhus nu på vårkanten… Caught in the act!

Och så iväg nedför stegen!

Men lite mer Ankdammsnytt utlovades ju också. Det kommer nu!

Solig morgon men kall! -4 när jag gick upp och sandbilen gjorde jättebra jobb på gården redan före klockan 5 imorse!! Toppen LT Last och Gräv!

Läser i Arboga Tidning att Säterbo kyrka ska rustas. Det låter positivt. Den gamla, fina kyrkan har varit föremål för många bröllop så fint som det ligger strax utanför Arboga. (Foto: Svenska Kyrkan)

Kyrkan, en stenkyrka från 1100-talet ska nu få nytt tak. Tills restaureringen är klar är kyrkan stängd för allmänheten.

På tal om restaurering. Sådan är på gång för gamla museet i Arboga, tillhörande Arboga Minne.

Möte igår med styrelsen för hembygdsföreningen Arboga Minne!

Från vänster i bild: Sigvard Brissman (kassör), Peter Ståhl, Arne Jenslin (S), Ann-Britt Pettersson (v.sekr), Annette Johansson (årsboksredaktör), Maud Cargerman, Sune Gustavsson (OPA) och Gunnar Öberg (ord. denna kväll).

Det var första mötet i föreningen för oss politiker och bloggaren ser verkligen fram emot dessa träffar. Arbogas gamla minnen och bebyggelse ligger mig varmt om hjärtat. Man bor ju inte på Glasblåsargården för inte!

Sisådär ja, lite Gyllene Ankdammsnytt levererat! Avslutar med en småkylig bild från igår kväll! Men solen lyser varmt nu idag! Och snödropparna är på gång!  Ha det gott!

Morgonen inleddes med motorbrus. Det låter kanske inte särskilt behagligt men i bloggarens öron blev det till ljuv musik. Det har snöat i natt  och över isig gargageplan blir det lätt halkbana av värsta sort! Så motorljudet från sandbilen var väldigt skönt att höra.

På tal om hala gator så kan man undra hur trafikreglerna följs egentligen här i stan!? Is och snö kan ge avslöjande spår i marken – se här: Utsikt från övergångsstället efter Nygatan mot Östra Nygatan över Centrumleden! Som ni ser visar spåren något helt annat än efter skor på gångbanan! Bloggaren har sett bilar ta genvägen över gångbanan in på Östra Nygatan. Hur stävja detta?? En blomsterkoloss mitt för infarten framme i vår kanske? Som kan förses med något litet träd också så klumpen får stå kvar där året runt sen.

Vi den aktuella korsningen leker man med döden allt som oftast. Onödigt då att ytterligare förstärka risken för olyckor genom att bilförare tar genvägen över gångbanan!

Hala kommentarer kan diskuteras. Tyckte bloggaren fick till det ganska bra i dagens Bbl/AT! 🙂 Men bloggarens åsikter är väl kända vid det här laget.

Något bloggaren inte är känd för är möjligen sin sparsamhet. Jag är inte vidlyftig men särdeles generös – och då särskilt mot andra! Det är väl ett fint drag men går inte att fortsätta med om pengarna tryter drastiskt. Så vad göra? Jo, man sparar in på det man kan för att kunna var lite generös mot andra i alla fall.

Här ett spartips bland många: Julens alla kvarvarande nötter knäcktes: Blir sen till härlig müsli tillsammans med lite klippta dadlar, också kvar sen jul. Voila – lunchen är klar! Billigt och mycket godare!

Lite mer från Ankdammen när jag läser i lokalbladet att ännu en av pojkarna Thorén lämnat jordelivet. Frid över hans minne.
Nu tryter skaran Tarzanbröder. För er som vill läsa om en annan av dessa härliga killar – sök på Stig Thoren överst till höger i min blogg.

Imorgon kommer bloggen att handla om mina tokiga, älskade katter! Vi ses då!

Sjösjuk kan man bli av många orsaker. Via FASS får jag följande information:”Retning av balansorganet som inte är i samklang med andra sinnesintryck. Från balansorganet signaleras rörelser medan t ex ögonen inte ser dessa rörelser då personen vistas i t ex en båthytt. Tillsammans med andra sinnesintryck som t ex oljud, kyla, stark doft eller smak kan det bli en ”kollision” av intryck i hjärnan och detta kan leda till illamående.”

”Symtom: Illamående, kräkningar, kallsvettning.”

Sjösjuka, åksjuka eller vad det nu är som framkallar symtomen beror alltså på obalans som gör en lite snurrig.

Och snurrig kan man bli av flera skäl – inte bara av att åka båt eller bil. Jag kom att tänka på den här sjukan när dottern berättade om turen över Vättern i lördags. Den resan fick hon göra på toaletten… 

Snurrig nu blir jag på Egypten och på alla ännu mer snurriga, bakåtsträvande människor.

Egypten – detta fantastiska land med så lång och intressant historia står nu inför ett avgörande. Varje morgon tittar jag på nyhetssidorna det första jag gör. Har Mubarak försvunnit – eller fortsätter kaoset? Frid och fred eller blodbad?

Och åt vilket håll ska landet ta? Muslimska fundamentalister eller västerorienterad demokrati?

När jag tittar på den sista bilden jag la ut så kommer jag in på nästa sak som gör mig riktigt snurrig, nej rent ut sagt förbannad! Förtrycket av kvinnor! I religionens namn eller på annat sätt!

I Sverige och i min egen hemstad finns det bakåtsträvare som vill förflytta kvinnorna tillbaka till spisen. Vad är det för något i dagens Sverige 2011!!??

Och det är flera naiva kvinnor som självmant står för reträtten! Hur tänker dom egentligen? Kan dom inte sin historia alls?

Jag kan berätta en del av min egen. 1910 blev en kvinna i min släkt änka, 37 år gammal. Hon stod ensam med fyra minderåriga barn utan försörjning. Mannen avled i stendammslunga från ett jobb som slipare. Ett välbetalt jobb i förhållande till andra låglönejobb för ingen vill ha dessa jobb som ledde till döden i förtid. Mannen blev inte ens 38 år.
Den unga kvinnan med fyra barn hade inte en chans! Ingen utbildning, inget arbete, inga pengar. Urfattig slet hon ändå och försökte försörja sig själv och sina små barn men dog i förtid.

Är det så vi vill ha det igen? Aldrig i livet!

Fattig på samma sätt som kvinnan i min släkt är väl kanske inget som kommer att upprepas i nutid – däremot tillståndet att stå utan försörjning. Den dagen kvinnan blir ensam – hon som gick tillbaka till spisen för att ta hand om sina barn – hur går det då? Med förlegad utbildning, ingen arbetserfarenhet, inget jobb och ingen framtida pension.
För ensamheten kan komma fortare än du tror. ”Till döden skiljer oss åt” – kan lät bytas ut till ”till en ny kärlek skiljer oss åt” eller ”till tristessen och slitet skiljer oss åt”.

Kvinnor propagerar själva mot jämställdhet vilket är upprörande. Med barnen som sköld visar det upp en heroisk känsla av någon sorts familjens räddare i nöden. Patetiskt och dumt.
Barn vill ha både en mamma och en pappa. Mamman måste sluta att ta på sig största delen av föräldrarollen till förfång för pappan.

Och se helheten – det viktigaste av allt! Barnen gör inte som du säger utan som du gör! Flickor och pojkar som ser mamma gå hemma och pappa på stenåldersvis gå ut och fixa mat på bordet – lär sig det.
Igen och igen upprepas historien – kvinnor blir föräldrar men inte män. Därmed blir din dotter bortvald när hon står framför arbetsgivaren. Han (för det är förstås en han) väljer den person som kommer att jobba på heltid och ”inte krångla med barnledigheter”.

Citat ur Svenska Dagbladet förra året: ”Kanske har det inte hänt så mycket med jämlikheten. Mammorna sköter fortfarande mer än mannen när det gäller barnen, hemmet och ekonomin. Det visar en undersökning som nätsidan Familjeliv låtit göra bland 9 000 mammor. Yngre mammor vill också vara hemma ännu mer med barnen och tror att de skulle kunna vara hemmafruar om de bara hade möjlighet, uppger Göteborgs-Posten.”

Det finns medicin mot sjösjuka – men medicinen mot snurrighet vad gäller jämställdhet finns inga tabletter mot – bara information och kunskap! Så läs din historia!

********* *********

Kvinnor – glöm aldrig er historia!