Feel in the Blogg

Vem var man och vem blev man och vad hände med vännerna man fick? Det brukar ju sägas att inget är som gamla vänner och att det är svårt att hitta nya, verkliga vänner på äldre dar – men är det så?

Den glada tjejen på bilden ovan är bloggaren själv för ett större antal år sedan ihop med lillebror Mats och bläddrandet i fotoalbumen gav även detta vid handen: Min mamma med min lillebror i knäet och med sina systrar intill sig. En så fin bild som jag är glad att jag har! Mamma finns kvar men både storasyster Doris och lillasyster Karna är döda idag.

Sen hittar jag de här: Min bästa vän när jag var liten: Gittan! Fler vänner ju äldre jag blev: Junith utanför ett tält vi slog upp i Ludvika intill hennes föräldrars sommarstuga.
Och Karin, här på Storgatan i Arboga: Och vet ni -alla de här vännerna har jag kvar! Det är lycka!

Men jag har också fått nya! Nya vänner som jag räknar som just verkliga vänner. Några av dom stod plötsligt utanför min dörr igår! Familjen Lindström! Långväga från Skellefteå! Snacka om oväntat besök – men ack så kärt! Det blev på med kaffehurran direkt förstås!
Hur jag lärde känna Carola med familj är en lång historia som handlar om ungdomar och Internet och och en mamma som får ett infall! Lycka det också!

Avslutar dagens personliga blogg med en annan vän i viken – Felix! Som blev så här glad för att det oväntade besöket förevarit – men också passerat! (Hunden försvann äntligen!)

Felix favoritpose när han mår bra!
Katter!!??

Var rädd om dina vänner men också om dina fotoalbum! 🙂

Trolleri i jultider kan man tala om när man träffar den här killen!

Min bror plockade upp mig igår kväll och körde mig hem till mor och far.
Där började han trolla! Ur påsar och kassar trollades fram mängder av godsaker! Pappa hängde på och serverade glögg!

Snart hade brorsan trollat fram ett helt julbord hemma hos mor och far! Och fort gick det!
Förutom sill, lax, paté med cumberlandsås, rödbetssallad, älgköttbullar, Jansson och julskinka serverade han ostkaka med vispgrädde och hjortronsylt efteråt ihop med kaffe! Självklart fanns det öl och nubbe till julbordet också! Vilken fantastisk trollkarl – min lillebror!

Mats’ dotter Maria hade bakat focaccia – underbart gott!

Ja, det var ett trolleri, rentav ett under i juletider!

Mats hade mer av godhet och under i tomtesäcken men de klapparna sparar jag för mig själv! Tack Mats! Och tack till Annette, Mats´fru som var delaktig i alltsammans!

I vår familj går julstarten i Stockholm – eller närmare bestämt i Solna, på Solnadals värdshus!

Det började inte så kul med regn i Arboga men ju närmare huvudstaden jag kom desto mer julaktigt blev det! I Enköpingstrakten snöade det rejält och bloggaren tog en bild genom tågfönstret.

Dottern mötte upp på Centralen och vi tog en fika på Dagnys!

Via äldste sonen i Sundbyberg tog vi bussen mot Solna. Snö här också som synes!

Snö! – vilket gjorde Solnadals värdshus, som ni ser först på bloggen, ännu mysigare när det är julfest!

Efter pussande och kramande tog vi en sväng i lokalen, vi var bland de första. Det här är den härliga efterrätten! Glöggen och det andra serverades i ett annat rum.

Så roligt att träffa gamla vänner och full fart hela tiden! När alla ätit och druckit gott delade Gudrun ut sånghäftena! Jacques passade på att öppna fönstret för det blir varmt när det är trångt och mysigt!

Sen tog allsången vid med alla de fina julsångerna! Självklart agerade Gudrun allsångsledare och alla sjöng med! Härlig stämning!

Därefter den traditionella långdansen! Här syns bl.a. Tiina!   Hon for snabbt förbi i dansens virvlar så fotot blev därefter.

Ja, det var en riktig julfest det! Nu har starten gått för julen och vi ser fram mot nedräkningen dag för dag fram till Julafton! Idag hjälpte katten Felix mig att få fart på fjärde ljuset i adventsstaken!

Jag tillönskar alla en riktigt fin fjärde advent!

En vecka kvar till julafton! Då startar julen för mig!

Visst är fotot på julkortet fint! Tant Grön (!) handlar godsaker till Petter och Lotta!

Sen flera år tillbaka deltar jag och familjen på traditionell julfest hos Gudrun och Jacques och det är en riktig julfest, vill jag lova! Allt som hör julen till! Från glögg och pepparkakor till allsång och långdans på slutet! Lägg sen till goda, franska ostar utvalda av Jacques tillsammans med ett glas rött så förstår ni!
Presenten till värdparet är redan ordnad!

Ett gammalt julkort till!

Och några julbonader! I mitt barndomshem smyckades alltid väggarna med julbonader till jul. Den här kommer jag särskilt ihåg: Det var djuren och särskilt katten som jag tyckte om!

Och med bara en vecka kvar till jul kan man också konstatera att det endast är två veckor kvar på året! Hur blev 2011? Var det ett bra eller dåligt år?
För bloggen närmar sig valet av solglimt och istapp och jag vill gärna ha hjälp med nomineringar! 2010 års solglimt gick till Krisats Bil och istappen till den som dumpade två marsvin i snön intill en parkering i Köping.

Vem ska få ÅRETS SOLGLIMT 2011? Och vem det mindre hedersamma priset – Årets Istapp? Kom gärna med förslag!

Dagens blogg avslutas med ännu ett gammaldags julkort! Ha en fin dag med mycket julstämning! Det tänker Tant Grön ha! 🙂

Igår var alla ljusen tända i de fantastiska kristallkronorna i kommunfullmäktigesalen i Arboga rådhus.  Det var det sista mötet i kommunfullmäktige för året och det inleddes med glögg och pepparkaka men också med fantastiskt fin körsång av Arbogas Lucia med följe under ledning av Anna Ytterberg Nerman.

När jag satt där kände jag stor ödmjukhet. Jag kom att tänka på förra året då jag för första gången tog plats i kommunfullmäktige efter valet som förevarit. Miljöpartiet fick två mandat och därmed fick jag inta en plats som folkvald.
Smaka på ordet – Folkvald…
På Wikipedia läser jag så här om betydelsen av ordet: ”Folkvald är den som i ett demokratiskt samhälle väljs av enskilda myndig medborgare – att arbeta som behörig lagstiftare och kontrollmakt med politiska spörsmål.”

Jag kände då och jag kände igår – stor vördnad över att vara folkvald. Att människor valt just mig att föra deras talan. Visserligen hade vi i Miljöpartiet i Arboga gjort upp vår kandidatlista med numrerade platser från 1 och nedåt – men jag vet att jag fick många personkryss.
Jag tar mycket allvarligt på mitt uppdrag och försöker göra mitt allra bästa. Igår kom åter känslan av stor respekt för vårt demokratiska samhälle när Lucia sjöng så vackert och alla stearinljusen var tända i den stora salen där demokratin råder och genomförs.

Som folkvald vill jag föra Miljöpartiets talan naturligtvis och det viktigaste för mig är ”de små” i samhället. De som inte själva kan föra sin talan. Det gäller såväl barn som gamla och sjuka men också djur. Det finns många fler att värna om och jag försöker göra det jag kan för deras rättigheter.

Ni vet att jag är en stor djurvän och upprörs mycket över hur dumma, okänsliga människor behandlar djur. Igår skrev jag om julmaten och att alla borde tänka på vem de sticker kniven i på julbordet. Här är några reklambilder från gårdagens Bbl/AT:  Billig lövbiff    från Irland… ”Så långt 1500 kg räcker” – billig fläskfilé från Danmark…
Både Irland och Danmark är kända och uppmärksammade för dåliga djurförhållanden och för misshandel av djur i samband med slakt.
LÅT BLI ATT KÖPA DESSA VAROR! Ansträng er för att ta reda på varifrån kött och fläsk kommer! Låt det kosta lite, lite mera för att det djur som ändå bara lever för att ätas – behandlas väl!
Sådana här spörsmål upphör jag aldrig att kämpa för!

När vi ändå håller på visar jag den här skrattretande ”vinnarbilden”:   Denne man ”tog en dubbel i lördags” men jag förmodar att det är HÄSTEN som borde vara den som hyllas! Jag mår för övrigt illa när jag ser sådana här bilder! Stackars hästar! Och söker man via Google på han som nominerats till ”Årets tränare” så nog tusan hittar man skumrask! Det finns hur mycket skit som helst inom travsporten – läs HÄR och kom till Djurskyddet Sverige.

Ja, tänk så mycket det finns att reagera över – och agera för. Lite av det tänkte jag på när jag gick hem igår kväll i den mörka decemberkvällen. Förtroendet att vara folkvald och att därför också göra sin plikt för det mandat man fått.