Feel in the Blogg

Idag avslutades en fotoutställning på Arboga Stadsbibliotek.

Den här:  ”Känner du igen dig? Skolbilder från 1950-70-talet”

 Bloggaren kände inte till utställningen förrän igår och tycker att det varit alltför lite reklam för den. Den har pågått i två veckor och avslutades alltså idag klockan 14.

I sista minuten – kan man säga – var bloggaren där och här är några av bilderna:

** Lärarna på kurs är Bo Lannsjö, ?, Karin Eriksson, Britta Torshage och stående Gunnar Bjurén och rektor Bror Gustafsson.

Nummer 2 från höger – bloggarens lärare i franska, Walter Jakobsson. Lärare på pedagogikdag i januari 1961, Gäddgårdsskolan.

Jan-Urban Modigh mannekängar på elevernas modevisning på Stureskolan 1964!

  Skolidrott på Sturevallen!
Lite närmare ser bloggaren att det är Eva ”Pyrran” Campner (fd Carlsson/Schenström).

”Skolhockey, mars 1965”. Texten under bilden anger från vänster, övre raden: Gunnar Johansson, Lars ”Lacke” Johansson, Ronny Wanberg, Charlie Carlsson, Bengt Olsson, Bo Sandqvist och Bengt-Arne Sjöqvist.
Nedre raden från vänster: Anders Liljeborg, Gert Persson, Pär Sjöberg, Olle Emanuelsson och Peter Svensson.

”Skolbarn hos Brandkåren, april 1963”
De som finns namngivna är: Curt Paulsson, Christer Eriksson, Lennart Wallén, Håkan Waern, Karl-Erik Johansson, Raymond Hahne, Kjell-Olof Lindgren, Hans-Olof Grankvist, Peder Gernandt och Kent W Johansson.

Alla foton är tagna av Reinhold Carlsson.

Bloggaren har varit i kontakt med ansvarig för utställningen för att försöka utverka att den får vara kvar några veckor till – alternativt gå i repris vid senare tillfälle.
Om så blir fallet meddelas detta här i bloggen!

På väg ut från biblioteket.

Promenaden hem över Herrgårdsbron.

Lite annat också.   Metoo är ju omskrivet nu och verkar öka i omfattning på olika vis. Många kvinnor som inte vågat säga ifrån förut ser sin chans nu.
Många män hejar på uppropet men bloggaren tror att väldigt många av dessa män mycket väl skulle kunna få en anmälan på sig!
Detta med samtycke förr – och även nu – är nog inte helt självklart för alla. Inte heller de signaler vi ger ut eller inte – och vad de betyder eller inte.

Vet vi det riktigt själva förresten? En kram för någon kan vara något helt annat för någon annan. En blick, ett möte – ja, till och med ett hej.

Bloggaren läser i Sundsvalls Tidning om en kvinna som anmält en man för att han sagt hej till henne några gånger när det mötts på promenad. (Kvinnan och mannen är i 60- resp. 80-årsåldern).
Tidningen skriver, citat: ”– Hon upplever det provocerande när han hälsar på henne och säger i anmälan att hon känner ett obehag av detta.”

Det är inte lätt att vara människa, konstaterar bloggaren…

Bloggaren spelar Quiskampen ibland och stötte på en fråga om en minst sagt märklig maträtt som verkar farlig också – ”Tusenåriga ägg”. Namnet ger en hint om vad det är frågan om…

Så här skriver Wikipedia om ”Tusenåriga ägg”, citat:

 ”Tusenåriga ägg (kinesiska: 皮蛋 pídàn eller 松花蛋 sōnghuādàn; thailändska: ไข่เยี่ยวม้า khai yiao ma) är en kinesisk matingrediens som tillverkas av ägg från anka, höns eller vaktel.
Ursprungligen handlade det om en konserveringsmetod: färska ägg bakas in i en blandning av lera, aska, salt, osläckt kalk och risagnar och får vara i veckor eller månader.

 När äggen är färdiga har de mörkgrön krämig äggula med doft av surströmming, medan äggvitan är en styv mörkbrun gelé utan särskild arom.

Fastän ämnet är giftigt i större doser tillsätter vissa kinesiska tillverkare blyoxid till inbakningsmassan för att påskynda processen.
Zinkoxid fungerar som ersättning, men det är heller inte nyttigt i övermått då det kan orsaka kopparbrist.”

Bloggaren som är lätt magsjuk idag blir ännu mer benägen att uppsöka toaletten efter att ha läst om ”Tusenåriga ägg” och avstår gärna denna rätt!

Lugna ner er nu och dra ett djupt andetag! Tänk på något annat. Tänk på så vackert himlen skiftar färg om morgnarna till exempel.
I alla fall här i Arboga och i alla fall nu i november.

Här om morgonen såg det ut så här hemma hos bloggaren. Rosa moln! Ja, att sväva på rosa moln det gillar bloggaren och gör allt emellanåt! 😉

Soligt ibland, rosa moln ibland och grå himmel ibland – det skiftar, precis som livet självt! I morse såg det ut så här: Härligt!

Sköt om er nu! Var mycket rädda om er och om varandra! Glöm inte alla visdomsord som bloggaren förser er med – och här ännu ett:

Två drunknande kan inte hjälpa varandra.
Every man for himself!
Rädda sig den som kan!

De äntrade en skranglig båt
och seglade ut på det stormiga havet.
Det var bara en tidsfråga innan båten skulle kapsejsa.
De styrde än hit, än dit – medan vattnet så sakteliga började läcka in…
Till sist fanns ingen återvändo! Sjönöd!

Han kastade sig i havet och simmade bort.
Hon klamrade sig fast vid vrakdelarna.
Han simmar fortfarande…
Hon klamrar sig ännu fast…

Han simmar mot land –
tror sig veta vägen – han har planer.
Hon släpper vrakdelarna och försöker simma.
Söka sig efter honom – utan idéer, utan plan.

Han simmar så mycket hans krafter tillåter!
När hans ork tryter hinner hon ifatt –
klamrar sig fast vid honom.
Båda dras ner under vattenytan – nära att drunkna!

…………………….

Han skakar sig loss – får luft – börjar simma igen.
Bort! Bort från henne!
Hon flyter upp, stirrar oseende, trampar vatten,
sjunker och upp igen. Har ingen kontroll, ingen plan.

Han simmar vidare, kämpar hårt på stormigt hav.
Ett skepp i fjärran? Räddningen!?

Han anstränger sig mer, simmar fortare –
men just som han börjar se räddningen i lite skarpare konturer –
har hon hunnit ifatt honom…
Klamrar sig fast igen!
Drar ner honom, dem båda, under ytan igen…

När ska han få simma fri?
Och när ska hon lära sig simma…

När når han räddningen och land?
Och när ska hon inse att hennes räddning, hennes land ligger någon helt annanstans.

I morse upptäckte bloggaren en så vacker vit hibiskusblomma som slagit ut. Hon har aldrig haft någon vit hibiskus men övertagit sin mors krukväxter när denna avled för några år sedan. Som en hälsning från mor kändes den vackra blomman.

Dagens blogg blir en fotopromenad genom Arboga. Bloggaren kom på det efter att ha fotograferat en portgång på Östra Nygatan. Någon hade sprayat och inskriften fick bloggaren att reagera. Vad säger ni? Obehagligt, tycker bloggaren!
Vem kan ha kladdat dit detta? Tips mottages så bloggaren kan informera hyresvärden i grannhuset.

Fortsättningen av fotograferandet blev trevligare… Nygatan i Arboga  – 

och så ned på Kapellgatan.

Tidig förmiddag men ändå möter man människor och får en pratstund. Bloggaren bytte några ord om livet med Eva Winlöv, präst i Arboga. Tack Eva!

Förbi Rådhuset – – och ner mot ån. En thailändsk restaurang ligger till vänster på Kungsgården och till höger skymtar Nya Café Centrum.

Ner mot Kapellbron/Gamla bron och den fantastiska utsikten över Arbogaån.

Från bron mot öster – – och mot väster! Förunderligt vackert denna torsdagsmorgon.

Vidare på Kapellgatan söderut. Tittar man tillbaka ser Kapellgatan ut så här:

Nu vill bloggaren ha lite hjälp! Huset till vänster i bild är Trädgårdsgatan 52 men vem äger detta hus och har det något gammalt namn eller beteckning? Som Kungsgården som tidigare nämndes och bloggarens eget – Glasblåsargården.

Och vad fanns på den nu tomma tomten mitt emot huset!? Någon som vet? Någon som minns? Till höger, utom bild, ligger huset där Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan åtminstone tidigare höll till.
Svar på frågorna kan lämnas i kommentar till bloggen högst upp till höger eller via Facebook och Messenger! Tack på förhand!

Bloggaren går vidare och är snart framme! Här är Röda Korsets lokal Kupan i Arboga – i hörnet Kapellgatan/Österled.

Klockan är 9 – dags att ringa på och göra lite nytta! 😉 Givmilda människor lämnar in mängder av kläder som sorteras och blir strukna för att sen säljas i butiken. Men det lämnas även in möbler, porslin, lampor – ja allt möjligt – och BÖCKER!

Just idag kom det en hel del böcker igen och några riktigt spännande! ”Magi” – och på baksidan av boken kan man läsa: ”Över 40 hemliga ritualer för att lyckas med kärlek, arbete och vardagsliv.” Det ni! Det vore väl nåt!!
Finns alltså på Röda Korset – om den inte redan är såld nu. Att köpa den i handeln är omöjligt – den är slutsåld på förlaget, läser bloggaren.
Men på Bokbörsen kan man hitta den!  Klicka HÄR om du vill komma till Bokbörsen som säljer begagnade böcker! Bloggaren kan avslöja att hon just beställt ett ex av den begagnade boken Magi från Bokbörsen! Lite magi kan säkert göra susen på allt möjligt…  😉

Lite lunchrast så. Te och mackor och Agneta gjorde sällskap så småningom.

Vill du också komma i kontakt med Röda Korset – klicka HÄR! Skulle du vilja arbeta ideellt inom Arbogas Röda Kors – klicka HÄR!

På eftermiddagen blev det en promenad hemåt igen. Bloggaren fick syn på en del aktiviteter intill sitt hus Glasblåsargården till vänster. Aktiviteter som är efterlängtade! Det ska äntligen bli lite ljus längs Östra Nygatan!

Bilden här till vänster visar den numera borttagna hängande gatubelysningen som ska ersättas av stolpar.
Efter samtal i måndags med kommunkontoret fick bloggaren besked att snart kommer stolparna upp och nu var alltså jobbet igång.

In på Glasblåsargården och hemåt. Äppelträdet av sorten Maglemer har fällt alla sina blad nu! På trappan lyser Kärleksörten upp novemberdagen. Och tro det eller ej – trots frost och minusgrader så blommar det fortfarande hos bloggaren!

Så där ja, nu var man hemma igen! Ha det gott och tänk på att njuta av det ni har! Det här är väl så kloka ord:
”Ta dig tid att känna tacksamhet över allt som du har. Du skulle kunna ha mer men du skulle också kunna ha mindre…”.

Arboga 16 november 2017

Lider du av hudhunger?
Gör inte alla det…

Dagens Nyheter har idag en artikel om neurofysiologi – hur kul låter det… Det är roligare än det låter – mycket roligare!

 Det handlar om beröring – hur viktigt det är att vi rör vid varandra. Och då handlar det inte om närheten mellan två älskande – utan beröring i allmänhet.

Så här skriver neurofysiolog Helena Backlund Wasling i DN, citat:

 ”Det är ju knappast någon som uttryckligen tackar mig för min lätta beröring på överdelen av ryggen men jag kan se en liten kontakt. Ett förtroende. Ett gillande. Det är kanske en människa som lever ensam.

Kanske har man anledning att använda uttrycket ”hudhunger” som Dagens Nyheter myntade för ett antal år sedan i en fin artikelserie om längtan efter kravlös kroppskontakt.

Vad händer om man aldrig blir berörd? Vad händer när de personliga mötena uteblir och ersätts med internetbank, incheckningsautomater och sms-konversationer?”

Vidare ur Backlund Waslings artikel:

”I en rapport från Statistiska centralbyrån 2016 redovisades det att Sverige är det ensammaste landet i världen. Kategorin ”ensamboende utan barn” utgör i dag runt 40 procent av alla hushåll och siffran är i stigande.
Ensamhet har visat sig vara en riskfaktor för en för tidig död. Den ligger där på topplistan över riskfaktorer med kompisar som rökning och alkoholism.
Det ser inte särskilt lovande ut. Man kan ju fundera över vad dessa oroväckande fakta har med beröring att göra.  …människor som lever ensamma inte får särskilt mycket beröring i sina liv.”

”Tänk efter! Kan det vara något värt att händerna möts när växel ges i närlivsbutiken (nehej, vi har visst inte kontanter längre)? Kan det ha någon betydelse att vi får håret tvättat hos frisören i stället för att göra det hemma? Spelar det någon roll om man tar i hand när man presenterar sig eller bara hejar lite på avstånd?

Självklart har det betydelse. Även den riktigt kortvariga beröringen har effekter på framtida beteende. Kontrollerade studier har visat att vi blir mer benägna att tänka uppskattande tankar om en tjänst, person eller service där kortvarig kroppskontakt ägt rum än om det inte har det. Vi blir mer villiga att samarbeta och hjälpa varandra och blir mer generösa gentemot människor som vi haft kortvarig kroppskontakt med.”

 Bloggaren tror att de flesta nu förstår vad denna form av beröring handlar om. Beröringen neurofysiologi är inget annat än lite medmänsklig vänlighet.
Att se andra människor. Att bry sig om.  Att le när man möter någon, ta vänligt på någons arm när ni pratar,
en värmande kram.

 Det handlar om att beröring gör underverk!

Helena Backlund Wasling nämner en annan artikel ur DN, från mars 2004 – ”HUDHUNGER: Ömsint beröring får kroppen att jubla!”

Här ett citat ur den artikeln: ”NÅGON LÄGGER EN HAND på din arm, kramar om dig eller masserar din spända nacke – och vips känns livet lite lättare. Du blir lugn, känner dig kanske som en lyckligare människa. Kroppen jublar.

Att fysisk beröring gör oss gott och får oss att slappna av vet vi av erfarenhet. Förklaringen, eller åtminstone en del av den, stavas oxytocin.

Oxytocin är ett hormon och en signalsubstans som sätter fart i kroppen vid vänlig, fysisk beröring. Det styr en rad livsviktiga funktioner och är därmed avgörande för vår överlevnad, enligt Kerstin Uvnäs Moberg, professor i fysiologi och en av världens främsta experter på oxytocinet och dess effekter.”

Hela artikeln om ”hudhunger” från 2004 hittar du HÄR!

 Glöm inte – vikten av beröring gäller allt levande!

Men se upp!! 

I dessa MeToo-dagar bör alla hålla koll på NÄR det är rätt ögonblick – och inte!

Bloggaren tror att med lite sunt förnuft och magkänsla så vet man var gränsen går!

I samma DN idag finns en som varken hade koll på gränser eller förnuft! ”– Herregud. Jag är snickare. Jag har inte mördat någon.”, säger Martin Timell.
Timell är en av många som tagit sig otillbörliga friheter med kvinnor, kan man kanske lugnt uttrycka det. Han får ta smällen för väldigt många, tror bloggaren,  som tycker det är helt riktigt! Någon gång måste kvinnors NEJ och detta med ”samtycke” tas på allvar. Någon får statuera exempel och står där med skammen – Martin Timell!

Sen tycker bloggaren att det är märkligt och sorgligt att detta kommer upp 2017 i Sverige! I vårt land borde det här vara avklarat för många, många år sen!

Läs artikeln om Timell HÄR! ”-Jag har fått fly landet” säger han.
Och NEJ Martin Timell, det är inte synd om dig!

Just a friendly hug – en vänskaplig kram – ska det vara!
Sen är detta med beröring och kroppsspråk en hel vetenskap, om du frågar bloggaren! Att se en annan människa! Den där medmänskliga beröringen – 
– kan leda till annat också… 
Så ha förnuftet igång och magkänslan påkopplad.
Det ena kan leda till det andra –  och för många på ett väldigt bra sätt.

Livet är banne mig inte lätt! Fortsätt att visa vänlighet och omtanke – en lätt beröring, en varm kram en isande kall dag gör underverk! Vänlighet utan några förväntningar! Bara medmänsklig värme.

Läs Helena Backlund Waslings hela artikeln HÄR i Dagens Nyheter!

Lite annat också idag. Bloggen igår handlade om den här filmen: Här om dagen köpte bloggaren som alltid när hon kommer till Stockholm
– den här tidningen: ”Situation Stockholm”!

Bloggaren läste tidningen först efter att hon lagt ut bloggen om filmen ”All inclusive”. I tidningen finns ett reportage om Karin Fahlén som regisserat filmen! Till skillnad från ”förståsigpåarna” som sågat filmen som ytlig så säger Karin Fahlén så här:
Vill du läsa artikeln – köp Situation Stockholm! Gå in HÄR för att se var den säljs!

Precis som igår så uppmanar bloggaren ALLA kvinnor och gärna också män –
SE FILMEN!  Den är jättebra och jätterolig!

Det är ju Fars Dag idag också. Eftersom det regnade hela dagen igår och var minusgrader i natt så blev det ingen flagga för far idag hos bloggaren! Det var bara att bära in flaggan igen! Flaggstångslinan hade frusit fast…

Men älskade pappa firades ändå – inomhus.

Visa värme!
Lätt beröring!
Kramas mer!

Lite personligt också till en speciell person! 😉

Filmen ”All inclusive” hade premiär på bio igår!

Den sågas av ”förståsigpåarna”… ”

”Som en filmatisering av en carpe diem-tatuering”…Det är inte roligt. Tyvärr.” (Svenska Dagbladet)
”Toalett- och kräkshumor eller ”frigörande” superfyllor är inte min kopp te, men här står det klart hur svårt det är att hitta något exklusivt och nyskapande i den typen av humor.
All inclusive” är dessvärre varken tillräckligt rolig när det är läge, eller tillräckligt vemodig när så krävs, för att man ska kunna rekommendera den som filmiskt resmål.” (Dagens Nyheter)
”Det klassiska svenska sällskapsrese-konceptet som kunde blivit så bra med tre starka kvinnor i de bärande rollerna – men trots duktiga skådespelare tyvärr inte riktigt håller måttet. Skådespelarna med Suzanna Reuter, Liv Mjönes, Jennie Silfverhjelm och Jonas Karlsson gör filmen uthärdlig – men dramaturgin är tyvärr alldeles för fylld av klichéer för att bära ända till slutet.” (Kulturbloggen)
””All inclusive” roar hyfsat för stunden, men är för banal för att lyckas sälja in sitt avsedda budskap om nya livskapitel och försoning, och för tunn för att bli ihågkommen när popcornen är slut.” (Aftonbladet)

 Så med andra ord:

GÅ OCH SE DEN!! DEN ÄR JÄTTEBRA!!

Vad bloggaren kan se av de recensenter som namngivits är det yngre förmågor – ingen av dem har nog nått filmens Inger i ålder – 60 år.
Med andra ord – vi 40-plussare som vet vad livet handlar om tycker något helt annat om filmen!

Filmen har familjebråk!
 Syskonrivalitet och medelålders morsors problem att hinna med ALLT och dessutom försöka tagga ner och njuta när någon enda liten stund medges för det!

Filmen har ensamhet och sorg vad gäller såväl barn som vuxna. Här psykologen i filmen som på semestern gråter sig igenom nätterna medan sonen kommer i skymundan.

Och filmen tar upp åldersnoja! Den förlegade sjuka uppfattningen om hur man ”ska bete sig” beroende på ålder! Det vill säga åldersgräns för känslor, sex och kärlek.
Precis som om det skulle vara konstigt att människor över 40 skulle vilja klä upp sig, känna sig attraktiva, vilja ut och roa sig, dansa, kramas, kyssas och älska! Vad är det för absurd märklig uppfattning att känslor och beteende ska åldersmärkas!!
ÄNTLIGEN en ny svensk film som tar upp detta!

Dottern Tove i filmen får till sist med systern på banan –  om att det är helt OK för mamma att dejta – och även att dejta en yngre man!

Det rynkas möjligen kanske lite lite på ögonbrynen när män har förhållanden med yngre kvinnor – men annars har det varit ännu en företeelse förbehållet MÄN! Att få dejta oavsett ålder!
Den tiden är förbi! Bloggaren har skrivit om det i tidigare bloggar och nu senast om Maria Lundkvist och hennes 21 år yngre man.

Det finns fler! Camilla Läckberg med sin Simon! (Bara 12 års åldersskillnad!)

Brigitte Macron – gift med Frankrikes president Emmanuel, 24 år yngre.

Ja! Lyssna till ditt hjärta och följ dina känslor –
dom har absolut ingenting med ålder att göra!

Så knäpp på känsloknappen och njut! Glöm den fullständigt befängda åldersnojan! Hittar du någon som känner som du – GO FOR IT!!
Låt inte ålder stoppa dig!

Och ingenting annat heller!

Livet är för kort för att bry sig om skitsnackarna!

Har du turen och lyckan att träffa någon du känner att du vill ha –
LISTEN TO YOUR HEART!!

 Bloggaren såg premiären igår av ”All inclusive” ihop med Mona.    Och bloggaren är sannerligen inte den som propagerar för filmer i tid och otid – men GÅ OCH SEN DEN HÄR FILMEN!

Alla kvinnor bör se den och få sig ett gott skratt och lite tårar i ögonen också. Är du 40+ kommer du att känna igen dig! Män kan se filmen också-  för att förstå och lära sig!

För det är OK att leva – oavsett ålder!

HÄR kan du se trailern till filmen ”All inclusive”!