Feel in the Blogg

Hjärnan är kroppens viktigaste funktion. Utan en fungerande hjärna uppstår mängder av svårigheter och problem.

Trogna läsare av bloggen vet att skribenten råkat ut för benbrott. En gipsad arm har gjort det näst intill omöjligt att sova om nätterna. Armen blev tung och otymplig förutom all värk och det gjorde det svårt att få några längre sovstunder. Vissa nätter den senaste tiden har bloggaren sovit mindre än 1 timma totalt per natt. Sömnbristen tog ner bloggaren fullständigt.

I tidningarna läser bloggaren om att sömn skyddar hjärnan (Uppsala Nya Tidning – klicka HÄR)och att sömnbrist kan ge samma effekter som hjärnskada (Expressen – klicka HÄR).

Citat UNT: ”Det visar forskare vid Uppsala universitet och Göteborgs universitet i en studie, som publiceras på nätet i facktidskriften Sleep.”
Hela studien, som är på engelska, kan du läsa HÄR!

Bloggaren känner sig förfärad men också nöjd med att få insikt. Vetskapen om hur viktig sömn är gör det lättare att förstå sitt tillstånd och att försöka göra någonting åt det. Det är inte frågan om en knäpp i skallen, hjärnskada, utan sömnbrist!

Som tur är har bloggarens arm nu bytt skepnad!
Från det här: – till det här:

Eftersom stygnen skulle plockas bort måste också gipset av – tack och lov…
Armen är mycket skör ännu, benen inte läkta och kardborrbandaget må också vara lite otympligt men det är ingenting mot gipset – och nu går det att sova flera timmar! Halleluja!

Bilder från Ortopeden i måndags: Många stygn var det!
Men såret har läkt fint.

Hemma igen måste gymnastik göras 4 gånger om dagen med bandaget av.

Känns som om den här nyinköpta duschcremen har ett passande namn… 😉

”Give med strenght” – ge mig styrka! 🙂

Sömnen är bättre nu alltså, men tänk om man hade samma förmåga som Wilma att koppla av! Mys vid varmt element!

Lev väl! Akta er för halka och benbrott! Var rädd om sömnen! Och betänk att kunskap gör det lättare att förstå med mindre av rädslor.

För en tid sedan hade bloggaren en insändare med i lokala Arboga Tidning. Nedtecknad på grund av upprördhet då en förskola i Munktorp ordnat ”älgjakt” för 5-åringar!

Jägare, som utgör en bråkdel av den svenska befolkningen vill ofta få oss andra att tro att 1) det är naturupplevelsen de är ute efter, 2) de gör en insats för naturen.
Ett av påhitten är att de skjuter av älg för att de ska uppstå färre trafikolyckor med älg!

När det i själva verket är så att skogens alla djur blir vettskrämda och halvt ihjälstressade när höstens älgjakt drar igång och ett antal skjutgalna jägare kastar sig ut i deras hemmiljö.
. Stressen ökar antalet  trafikolyckor  med vilt markant!

Läs bloggarens insändare genom att klicka HÄR!

I dagens Bbl/AT finns en berättelse om trafikdödad älg… Bloggaren undrar varför mannen till vänster tycker det hela är roligt??

Han och två arbetskamrater kör i mörkret på något som de uppfattar som ett djur – men stannar inte! De blir genom medtrafikanter uppmärksammade på att de kört på en älg som fastnat i bilen och förts med lång sträcka, ungefär en mil.

Roligt? Inte alls!
Dels handlar det om ett lagbrott. På Naturvårdsverkets hemsida kan man läsa, citat: ”Enligt jaktförordningen, 40 §, måste du markera platsen och meddela polisen om du krockar med något av följande djur: björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår.”

Man kan inte bara anta, som paret på bilden ovan, att någon annan ringt och anmält!
Dessutom kan man undra hur bra bilförare det var som inte uppmärksammade att bilen hade en älg släpandes efter bilen… ???

Läs artikeln i Bbl/AT HÄR!

 Älgar är mer än trafikproblem och en köttstek på middagsbordet!

Läs mer om älgar HÄR!

Att uppmärksamma ur gårdagens Arboga Tidning är detta: Bloggaren håller helt med den tidigare ägaren: Läs hela artikeln HÄR!

Nog med dumheter för idag! Den uppmärksamme kanske noterar att bloggaren börjar få tillbaka sin geist! 🙂 Om det och om den här – – blir det i morgondagens blogg! Välkommen åter!

Respektera djur och natur!

Här kommer en BBB – Berättelse om ett BenBrott – bloggarens. Den som är anledningen till att bloggen uteblivit en tid.
(Känsliga tittare varnas för starka bilder.)

Det har varit mildväder och plusgrader men snart slår kylan till och halka gör risken för benbrott mycket större. -2 hos bloggaren denna morgon! 🙁

För bloggaren hände det hela efter en skön och oskyldig långpromenad den sista soliga söndagen i oktober. Tillsammans med en väninna gick vi ”hur långt som helst” och möjligen var det därför som olyckan inträffade. Bara plötsligt så där då bloggaren korsade Skepparegränd på sin väg hem. 

En hastig blick på armen och bloggaren förstod att detta är inte bra… Det såg ut som om strålben och armbågsben körts ner i handen – och det blödde… Ont gjorde det också – väldigt ont.
Bloggaren är inte van vid olyckor, tack och lov, och provade att ringa 1177 för att få lite information. Väntetiden var dock 10 minuter och det kändes inte OK att vänta så länge… Efter ett samtal med 112 var snart en ambulans på väg.

Trots svåra smärtor var det omöjligt för ambulanspersonalen att få in en morfinspruta i bloggarens ådror som sprack eller gled undan. Samma sak på Västerås lasarett. Flera sjuksköterskor försökte och till sist fick en spruta läggas i muskeln i låret – och smärtan dämpades.
Bloggaren som är blodgivare är inte svårstucken annars men sköterskorna trodde att kroppen var i chock och att det därför inte gick att få i ens den tunnaste nål.

Det visade sig vara ett lite ovanligare armledsbrott. Armbågsben (ulna) och strålben (radius) hade gått skilda vägar så att säga. Efter röntgen drog en läkare armen rätt… Jo, bloggaren blev bedövad först – men det kändes ändå.
Här är en bild på hur det kan gå till:   ”-Klick” – hördes det när benen la sig rätt igen…

Bloggaren skickades sen hem med sjuktransport för att invänta kallelse för operation. Dottern hade omedelbart satt sig på tåget hem från Stockholm och fanns hemma då bloggaren tilltufsad anlände.

Redan dagen därpå ringde en sköterska från Operation och bloggaren skulle opereras på tisdagen. Rigorös hygien krävdes före och bloggaren fick duscha och tvätta håret två gånger vid två tillfällen, kvällen innan operationen och morgonen innan resan till lasarettet. Inte lätt att utföra denna tvagning med en värkande arm i en ICA-kasse…

Sjuktransport igen. Och väntan… Sjuktransporten kom 06.00 och vi var framme i Västerås strax före 07.00. Ortopeden öppnade inte förrän 07.30. Jag hade fått uppgift om att opereras kl 08.00 men det ändrades till 11.00 och sen gick tiden…

 Vid pass kl 14.00 rullades bloggaren in på operation och då hade det först lagts en så kallad plexusblockad. En bedövning som ges i armhålan för att förlama den del av armen som behövs – i bloggarens fall underarmen. Det var en väldigt märklig känsla – att ha en underarm utan kontroll. Narkosläkaren berättade om en del patienter som knockat sig själva genom att lyfta en lealös arm som for upp och slog patienten i ansiktet med brutet näsben som följd… Läs mer om plexusblockad HÄR!

Nedsövd och med bedövad arm opererades bloggaren under en timma. Och så här ser armen ut efteråt.
  – och så här: Platta och skruvar av titan att ha för resten av livet.

Det blir att se upp i säkerhetskontrollen på flygplatserna! 😉 Skämt – det är ingen fara! 😀

Solen på väg ner över Västerås tisdagen den 29 oktober och bloggaren plus dottern inväntar åter sjuktransporten – denna gång hem.

När bedövningen gick ur fick bloggaren fruktansvärt ont. Ingen av tabletterna vi fått med hem hjälpte. Det blev sjuktransport till Västerås igen mitt i natten. Sjuktransporten kom 1,5 tim senare, 01.40. Ny starkare medicin och så sjuktransport hem igen. Vi var hemma vid 06-tiden på morgonen…

Ett par timmar senare var det dags igen! Dottern blev väckt på förmiddagen av att ortopedläkaren ringde. Röntgenbilderna hade inte blivit bra – vi måste in till Ortopeden i Västerås igen. Sjuktransport! Tur att det finns – 020-21 21 21 – 100 kronor resan.

Nya röntgenbilder och nytt recept på något starkare värktabletter. Ortopedläkaren berättade att operationen lyckats bra och att bloggaren skulle få ha gipset några veckor för att sen kallas åter för att ta bort operationsstygnen och få ett nytt form av bandage runt armen.

Men – det gick inte att lösa ut receptet på nya värktabletter! Apotekets datasystem var ur funktion… Vi uppmanades att återkomma, gick och åt kvällsmat på Café Bigarrå men när vi kom tillbaka var det samma strul med datasystemet.
Bloggaren med den ångestladdade natten av värk dygnet innan i åtanke – vägrade åka hem utan värktabletter! Apoteksteknikerna föreslog att vi gick tillbaka till Ortopedmottagningen för att få med några tabletter hem så vi kunde lösa ut receptet i Arboga dagen därpå.
Vi krånglade oss fram till Ortopeden igen men den var stängd nu… Panik igen hos bloggaren! Dottern fann på råd och haffade en sköterska på språng och förklarade vår belägenhet. ”- Prova med akuten”, sa sjuksköterskan,”- de blir nog inte glada men gör ett försök.” Vi gjorde så OCH de förbarmade sig över den stackars bloggaren med värk i arm och panik i blick.

Sjuktransport hem igen och i säng vid 20-tiden.
Bloggaren åkte ambulans en gång och sjuktransport sju (7) gånger på fyra dagar. Det är tufft att bli sjuk…
Bloggaren tog morfintabletterna enligt ordination MEN mådde mycket psykiskt dåligt av dem, lite av hallucinationer…
Natten blev en fullkomlig mardröm av värk, snurr i skallen och ingen sömn.

 Nu har tiden gått, värken har gett med sig och trots att sömnen mer eller mindre uteblir hankar sig bloggaren fram och hoppas på ett under idag – gips bort, äntligen sova!

Här är några bilder på bloggarens arm:

Armen är blå! Gör lika ont som det ser ut…

Handen först: Tjocka blåsvarta prinskorvar.
Och idag:

Det finns ljuspunkter och de stavas barn – katter och vänner! Barnen som ställde upp till 100 % för sin mamma och särskilt dottern som inte vikit från bloggarens sida! Ovärderligt! SÅ ödmjukt tacksam. Hade inte klarat det utan henne.

Sängkamraterna, Felix och Wilma:
De höll koll på matte när det var som värst: Wilma.
Och Felix: Curry väntade på stolen vid datorn.  ”- När skulle hon egentligen börja skriva blogg igen…”

 Blommor fick det att gå också! I olika former och med kära hälsningar. Teckningar från brorsbarnbarnen förgyllde upp – liksom ovärderliga tjänster. Kära vänner såg till att älskade pappas krans hamnade där den skulle på Alla helgons dag.   Katterna fyllde 8 – och plötsligt hade tiden gått.

Ja, det här var en BBB-berättelse som det idag skrivs vidare på genom besöket på Ortopeden i Köping.

TA DET LUGNT!! Se upp nu när snö och is gör marken riskabel. Det tänker bloggaren göra – inget benbrott mera! Det får räcka så här!!

Denna grå novembersöndag infaller Fars Dag.
Jag tänder ljus för min älskade pappa Göte.
Pappa som tillsammans med mamma är orsaken till att jag lever.
Pappa som var vår klippa i livet finns inte längre här på jorden…

Söndagens mycket korta predikan önskar att alla pappor får en fin dag – var än de befinner sig.

Tänk på, du som har din pappa i livet, hur enkelt det är att ge honom en kram eller ringa och tala om hur mycket du tycker om honom. En dag är det för sent…

Men ett budskap också till alla så kallade ”frånvarande pappor”: Ställ upp för dina barn! Inse vilken viktig roll du har som far! Använd den här dagen till att bli början på en återförening.

GRATTIS PÅ FARS DAG!

Bloggen har legat nere på grund av värk och sömnbrist samt oförmåga att hantera ett tangentbord.
Det är lite si och så fortfarande med det ovan nämnda men nu blir det en liten blogg i alla fall.

Skåpmat då!
Och skåpmat det är ju redan den där tårtan! Meningsmotståndare bör debattera med ord och inte med tårta enligt bloggaren.
Självklart inte heller med järnrör! Sen tycker ju bloggaren att politiker som slåss med järnrör är betydligt allvarligare än en 60-årig kvinna ur allmänheten som serverar en rasist en tårta.

SD är ett parti som inte borde finnas, enligt bloggaren, och förhoppningsvis avtar deras eventuella popularitet med en ökad förbättring av allmänhetens kunskaper.
Här kommer lite sådan kunskap:
Annonsen är reklam för Taxi Kurir i Göteborg och där står om det tuffa jobbet att vara taxichaufför, citat:

”Det är långa timmar, krävande kunder, höga krav på service och säkerhet och det är inte vem som helst som klarar av det. Det krävs motiverade, engagerade människor som är stolta över att vara en liten men viktig del i samhällsmaskinen.
Vår erfarenhet är att de egenskaperna ofta finns hos personer som inte tar välfärd för en självklarhet.
Vi har många sådana medarbetare på Taxi Kurir. De kommer från jordens alla hörn och de har egentligen bara två saker gemensamt. De har en väl utvecklad känsla för service. Och de är en vass nagel i ögat på alla som tror att hudfärg har något att göra med karaktär och arbetsmoral.

Du håller förmodligen med. Drygt 90 % av svenska folket delar vår inställning till vit och svart och allt däremellan. De andra – de får gärna välja ett annat taxibolag.”

Mycket bra initiativ, tycker bloggaren!

Som patient på Ortopeden i Västerås är bloggaren evigt tacksam för våra invandrade specialister!
Ortopedläkaren Sirwan Kandal som tog emot när bloggaren kom med ambulans till lasarettet. Som med lugn, vänlighet och skicklighet ställde diagnos och sen drog armen rätt…
Narkosläkaren, kanske från Irak, som lugnade bloggaren inför operationen och den 25-åriga mannen från Somalia som lugnt och säkert körde sjuktransporten och bloggaren hem efteråt. Han hade förresten tagit kompletterande körkort i Göteborg och kört taxi där! Vårt samtal hem om bland annat Somalia med tips om somalisk mat fick bloggaren att tänka på annat än en värkande arm.

Här om dagen fanns denna bild i lokaltidningen: Bara bilden gjorde bloggaren jätteglad och snabbt infann sig följande tanke i skallen: – Tänk om dessa glada människor fanns i Arboga!”

Och det gjorde de!! Känns tryggt inför framtiden.
Läs mer HÄR i Bärgslagsbladet/Arboga Tidning.

Dagsfärsk är denna bild från Facebook:
En förtvivlad flyktingfamilj från Syrien ska utvisas på grund av inkompetens hos Migrationsverket. Det är Norea som lagt ut bilden på nätet för att ge familjen uppmärksamhet.
Norea är en kristen missionsorganisation och du kan läsa mera om den HÄR!

Här är en del av texten som ligger ute på Facebook, citat:
”En ung familj på flykt från Syrien kom till Sverige efter att ha mist sitt yngsta barn och mammans båda föräldrar. Pappan, 21, är svårt traumatiserad och har helt slutat tala. Mamman, 19, tar hand om barnen, 4 och 2 år gamla. Familjen kommer från en avskild bergsby och har ingen kunskap om omvärlden. Eftersom de inte heller har några identitetshandlingar utförde Migrationsverket ett språktest via telefon med mamman för att besluta varifrån de härstammar. Men eftersom Migrationsverket inte kände igen dialekten och kunde bekräfta att de talar en syrisk dialekt har de beslutat att familjen ska utvisas – till Armenien! Ett land som familjen inte ens vet existerar!”

Många har slutit upp kring den lilla familjen men det finns kommentarer på Facebook av typen: ”- Skicka iväg dom!” och ”– Jag firar utvisningen med tårta!”
Personligen känner bloggaren att människor med den känslokalla och trångsynta attityden bör göra Sverige en välgärning genom att själva försvinna ur landet!

Läs mera i tidningen Norra Skåne – klicka HÄR!
Namninsamling till förmån för familjen hittar du HÄR! Skriv på!

Dagsfärskt är även det här ur dagens Arboga Tidning: Vildsvin utanför Arboga förstör hur mycket som helst och inte bara här. Enligt artikeln finns det över 200 000 vildsvin i Sverige.
Det får jagas nästan året om och det är enligt artikeln bara att ta kontakt med närliggande jaktvårdsområde för att få hjälp. Ett elstängsel sägs också fungera för att hålla svinen borta.
Ändå är det det här djuret som hetsjagas… Vargen som är en positiv och värdefull del av det naturliga kretsloppet och som förstör minimalt om djurägare tar sitt ansvar.
Vildsvin finns det flera hundra tusen av – men av varg kanske 350 exemplar…

Skåpmat igen. Den här har legat ett tag hos bloggaren men nu kommer ett inslag ur Konsums Mersmak med: Uppmaningen till ”Köttfri måndag” – att låta bli att äta kött åtminstone en dag i veckan. Läs mer om organisationen Köttfri måndag HÄR!

Oj, det blev mycket idag trots allt. Och varav hjärtat är fullt det talar munnen – kan utläsas av dagens blogg!

Vi ses igen när orken tillåter!