Feel in the Blogg

Mina drömmars stad – Arboga. Staden jag föddes i och som blev min barndoms stad.
Jag vill kunna vara stolt över min stad men det går inte längre…

Utvecklingen skrämmer mig. Om och om igen rubriker om  rasism,
inbrott, misshandel,
droger, mordbrand och ond, bråd död.

Jag är rädd för den stad som Arboga har blivit – eller kanske är på väg att bli. Jag är ännu mer rädd att alla andra små och stora städer ser likadana ut. Att vi går mot ett samhälle av rädsla där människor inte vågar gå ut på kvällarna och där ropen på hårdare tag skallar.

Vad beror utvecklingen på? Jag tror att det är en mängd faktorer som spelar in.
Överfulla dagis men personal om inte orkar. Dålig skola med lärare som inte orkar.
En jämställdhet som inte fungerar och som får kvinnor att inte orka – men som även får män att kollapsa.

Dålig sjukvård. Dålig psykvård. Dålig kriminalvård.
Dålig vård och omsorg över huvud taget.

Hur tar vi oss ur detta dödskallesamhälle!?

Trots allt är jag optimist och vägrar tro att det inte finns lösningar.
En lösning, en stor sådan, är en förändrad syn på samhället – vad som är viktigt och inte.
Viktigt är INTE högre löner åt höginkomsttagare eller storsatsningar på skrytbyggen eller sprängfyllda aktieportföljer!
VIKTIGT är alla ”mjuka frågor” som handlar om hur vi behandlar oss själva och varandra.

Bland det viktigaste i ett samhälle är barnen, den kommande generationen. Därmed blir SKOLAN en av de absolut viktigaste satsningsområdena! Läraryrket måste uppvärderas mycket, mycket mera och elevers skolmiljö måste ha prioritet 1.

Därefter kommer vården – ALL VÅRD! Uppvärdering också av alla vårdyrken!  Högre löner och bättre arbetsförhållande!

 Sen måste det vara otroligt skamligt av ett land som Sverige att vanvårda sina gamla – de människor som en gång byggt upp vårt land!

71-åring kvinna med liggsår… Vi borde skämmas!!

Allt är politik och politiker kan förändra om vi tvingar dom genom att kräva handling och att sen rösta rätt.

Göra lite som katten Curry! Kräva kärlek och omsorg! Med upprepade försök får han som han vill. 🙂

Jag ger aldrig upp! Arboga – mina drömmars stad…

Söndag och dags att predika!
En kyrka, grannhuset, pryder inte helt oväntat söndagsbloggen – men det är inte en dagsaktuell bild!

Denna helg har bjudit på ovanligt varm väder – termometern har visat + 10 på morgonen! Bilden på Nicolaikyrkan i Arboga – liksom bilderna som följer här under – är tagna för snart 1 månad sedan då Kung Bore tillfälligt besökte vår trakt.

Oktober – utsikt över Sturegatan och Stureparken i Arboga.

Frusna tassar har markerat kattstegen in.

Bänken, inte lika inbjudande att slå sig ner på som i somras…
Frusen scilla och höstlöv.

Kyla gör en frusen och i oktober bjöd dottern på god kantarellsoppa! Härligt värmande!
På tal om mat – bloggaren fick bild på mellanbarnets fredagsmiddag: Vegetarisk pyttipanna – ser verkligen gott ut!

Men vi skulle ju cirkulera denna söndag, sa bloggens rubrik! Så här: Avfallsmagasinet, som det kallas, berättar massor av intressanta saker om att cirkulera, återvinna och minska sopberget.

Skrämmande är att läsa detta: ”Var fjärde matkasse kastas”! Så mycket mat slänger vi i soporna! Hemskt med tanke på att i stora delar av vår värld har människor inte mat för dagen.

Frågor får svar i magasinet! Till exempel lärde sig bloggaren att tuggummi INTE ska slängas i kompostpåsen!
Det tar otroliga 25 år (!) för ett tuggummi att brytas ner, skriver tidningen! Skrämmande fakta!

Informationsbladet Cirkulera ges ut av Vafab Miljö. Du kan läsa tidningen direkt HÄR!

Allwin heter företaget i Sverige som startats för att ta tillvara ”var fjärde matkasse”!

Som hindrar fullgod mat från att hamna i soptunnan och istället kan delas ut på härbärgen runt om i landet.

Så här läser bloggaren om Allwins hemsida: ”Mängder av förstklassig mat går till hungriga biogasstationer där maten ruttnar bort genom rötning, eller används som “biobränsle” för att tillverka fjärrvärme eller El till bostäder. ”

Läs mera om Allwin HÄR!

Vi kastar massor av mat och samtidigt går människor hungriga – och det inte bara i de så kallade U-länderna. I Sverige finns det nu så många fattiga familjer att en grupp på Facebook startats under namnet ”Matkassen”.
 Människor skänker matkassar till mindre lyckligt lottade i Sverige. Läs mer på Metro HÄR!
HÄR hittar du gruppen om du är medlem av Facebook.

Bloggaren undrar hur människor i vårt land kan gå på att Sverige är ett välfärdsland? Kan man prata välfärd när det finns så många fattiga människor utan hjälp här i landet att medmänniskor på privat initiativ måste komma till räddning!?

Samhällsansvar?

De här frågorna kommer i alla fall bloggaren ha i klart minne den 14 september nästa år!

Bloggaren kan skatta sig lycklig över att ha ljus, värme och en tallrik havregrynsgröt på morgonen. Funderar samtidigt på orättvisor och skänker pengar till Filippinerna, glömmer inte Syrien och undrar över fattiga småbarnsfamiljers situation till jul.

Plötsligt känns vinden isande kall
och tillvaron lika frusen som för några veckor sedan…

Bloggen är terapi för den här bloggaren – alldeles särskilt nu när den brutna armen gör att dagarna blir långa, jobbiga och lite trista. Vips kan man skriva en blogg!

Ja, om inte vissa lägger sig i det hela förstås…

Det är liiiite svårt att skriva när en katt hela tiden vill ha uppmärksamhet! 🙂

Och han ger sig inte!

Men när Felix fått tillräckligt med gos och smek, enligt hans egen uppfattning, kunde han gå med på att lägga sig ned i knäet och spinnsnarka istället.

Här är den blogg som kunde åstadkommas idag:

Bloggaren vågade sig ut på en kort, försiktig promenad i morse och anledningen var brev som måste postas.

Eftersom det endast finns två postlådor som tömmer på helgen i Arboga (söndag klockan 13) gick bloggaren till den ena av de två – den vid Arboga Station.

Där var det tyst och öde. Affischer var uppklistrade på alla fönstren till det tidigare caféet i stationsbyggnaden. ”Här kommer något nytt” lovar en av affischerna – och det kan man verkligen  hoppas! Ett fik att få sig en kopp kaffe på och kanske en macka är viktigt när man väntar på bussar och tåg. Väntan är ju vanlig numera särskilt vad gäller tågtrafiken…

Hur man får tag i en tågbiljett om man reser på helgen vet inte bloggaren. Informationen på dörren säger att biljetter säljs på Arboga turistbyrå som har öppet måndag – fredag 08.00 – 16.00.

”Arboga – plats för inspiration” står det längst ner på affischen ovan –

och ovanför den tomma lokalen sitter skylten ”Utvecklingscentrum, Näringsliv och Turism”.

Man får verkligen hoppas att de inom kommunen som är satta att utveckla hittar inspirationen och att de snart, mycket snart kan leva upp till löftet om något nytt!

Arboga är en fin liten stad – värd att upptäckas av fler- och värd att bevaras. På Facebook finns en grupp där det läggs ut många fina gamla Arbogabilder. En av de aktiva i gruppen har ett skyltfönster på Östra Nygatan i Arboga som ser ut så här:

En närmare titt:
Fullt med unika gamla bilder från ett Arboga förr i tiden! Kom och titta!

Den här bilden finns i Arboga Minnes kalender för november månad 2013: Fotot är taget 1988 av Nerikes Allehanda och föreställer en glad Inga-Lill Frössman i Medåker.
Förmodligen beror inte hennes strålande leende på det faktum att bilden talar om en epok som är slut – Medåkers Handel. När handelsboden slår igen brukar det vara en av dödsstötarna för en by.

Arboga Minne/Arboga Museum hittar du HÄR! För 220 kronor kan du bli medlem och får då också Arboga Minnes Årsbok.
Kalender för 2014 kan du säkert beställa även på denna sida via en kontakt med Arboga Museum.

Se, det blev en blogg trots allt!

Mat också! 🙂 Snälla vänner ser till att bloggaren inte svälter ihjäl. Igår kväll blev det Janssons frestelse utan ansjovis men däremot med kapris och svarta oliver! Jättegott!

Njut av det milda höstvädret! Det gör sannerligen bloggaren och vill absolut inte ha snö, is och halka!

Bloggaren känner sig som en seg snigel dessa dagar.

Tiden snigelsegar sig verkligen fram…
Från starten på morgonen, alla sega timmar fram till kväll och sen seg sömn. Seg för att John Blund är en synnerligen opålitlig karaktär att dejta!

Igår kväll dök han upp redan vid 21-tiden! Toppen tyckte bloggaren och hängde på.
Bara för att dumpa mig fram på småtimmarna – och sen komma krypande på morgonkvisten. Trist typ…

Så vad får dagarna att gå? Jo, att saker och ting faktiskt blir bättre! Gymnastik enligt schema! Sen känns det SÅ skönt att låta stackars armen krypa in i sitt skal igen!

 I morse fick ”sjuka armen” hjälpa till att tvätta håret! 🙂
Armen fick då också sin första dusch utan plåster och ICA-kasse! = glad, fräsch arm! 🙂

 Annat som får dagarna att passera är vänner! Igår kväll kom grannarna in med kvällsmat! Underbart god spansk tortilla!
På morgonen kom ett SMS om någonting utanför dörren!
Och vips var kvällsmaten också ordnad!

 Fikastunden har dottern sett till att förgylla. Citronpaj med en klick vispgrädde, en av dotterns specialiteter! Mums!

TACK till mina barn och tack till alla vänner!
Via Iphone och PC är det lätt att slippa känna sig ensam. 🙂

Tack för allt pepp och alla glad tillrop från alla på Facebook också!

Icke att förglömma!

Några som  också piggar upp och gör sega dagar till mysiga dagar är katterna! Felix! Wilma och Curry! Visst bildar de två nästan som ett upp-och-nedvänt hjärta där de ligger!

Ja, så går dagarna och känns ändå hyfsat väl tillvaratagna. 🙂
TACK naturligtvis också till läsarna av bloggen! Bloggen – min terapi i alla väder och sinnesstämningar.

Avslutar med ”Mr Sandman” – motsvarigheten till John Blund.  Klicka HÄR för att höra melodin via Youtube!

 ”Mister Sandman, bring me a dream…” 😉

Novembermörkret lägger sig som en tung filt över allting och rädslan hugger klorna i en för det som är ännu värre – vinter, kyla, snö och is!!
Så känns det när man ser ut så här: Och den bandagerade armen inuti, så här…
Man inser att de två veckor som passerat är ingenting när två ben ska läka samman med titanplatta och skruvar…

Så vad göra? När man vet att grannskapet snart ser ut så här – som på det gamla fotot från förr: Jo, man förtränger helt eventuella dumma kommentarer om töntfaktor och inhandlar sådana här:

Nja, kanske inte riktigt sådana då… De här fanns redan hemma  – men de här har beställts som komplement: Finns att köpa på nätet för 179 kr, fraktfritt just nu på Apotea – klicka HÄR!
”Tvärstopp” kallas de och bloggaren hoppas våga sig ut sen med dessa på.
Fast tvärstopp är väl inte det man önskar – för med sådana tvära stopp kan man ramla också. Bloggaren är livrädd!!
Fast å andra sidan kan rädsla göra att man spänner sig och verkligen snubblar omkull… 

På tal om att falla omkull så tycker bloggaren att detta är smått fantastiskt: Intill grannhuset har denna spegel stått i flera dagar! Utan att den ramlat eller någon illvilligt knuffat till den!

Och på tal om falla omkull, vinter och kyla – det här tåget ska sättas in nästa höst – som konkurrent till X2000. 
MTR Express kallas tåget. Det sägs att det här tåget ska förstå svenska vinterförhållanden…

Men än ser vädret ut så här – ibland… Penséerna fortsätter att blomma – och en liten nyckelpiga vilar en stund på luktärten!

Om man nu inte törs gå ut så kan man trösta sig med TV4Guld och lite ”heartbeat”! 🙂 Fejka ett besök på Aidensfield Arms men det härliga gänget och istället för en pint trösta sig med snask! 😀

Varje vardag klockan 15.55! Repris dagen därpå och helgen efter! 🙂

Claude Jeremiah Greengrass och Alfred!