Feel in the Blogg

Bloggaren är inte det minsta pryd av sig. Lider heller inte av någon form av sexuell frustration. Men hon är född på 50-talet och har varit med ett tag.
Igår fanns ovanstående artikel med i Bärgslagsbladet/Arboga Tidning och bloggaren blev bara sååå trött. 
Gubbsen gör det igen! Kan inte få nog. Måste vältra sig i kön både bokstavligen och bildligt. Peter Nádás (71 år) och Bengt Ohlsson (50 år) hoppas kanske tjäna grova stålar med de nya böckerna som andra gubbsjuka kan dregla över?

Bengt Ohlsson tycker det är SÅ bra att vi alla vet vad orden nu betyder och använder dessa.
Redan Bengt Ohlsson?? Du är ändå över 50 och borde ha upplevt alla revolutionerna!

Fast den gode Ohlsson tycker kanske att det bör späs på lite mera? Kanske tänker att den yngre generationen inte fått nog än? Att rakat analsex med botoxkropp inte är enough liksom!?
  XXX XXX

Péter Nádas går ett steg längre och ser det som sin uppgift att likt en läkare förklara hur könsorgan fungerar. ??  Citat ur artikeln: ”- Precis som en patient av en läkare måste kräva att få klarhet i hur ett organ fungerar kan jag som författare inte hemlighålla saker för läsaren – tyvärr, jag beklagar.”
-Ha ha ha, är det sant!? Bloggaren skrattar gott! 😀

Svenska Dagbladets Fabian Kastner (36 år) är yngre än gubbarna och skriver så här i sin recension av Péter Nádas bok ”Parallella historier”: ”Det står en unken doft av röv och kön kring denna roman” –  när Peter Nádás bland annat berättar om hur bokens huvudperson går igång på partnerns fisar inifrån badrummet!

Vad Bengt Ohlssons bok heter? ”Swing”!
Förvånande – nej inte alls – bloggaren börjar fnissa igen.

För Ohlssons medelålders par i boken ska förstås besöka en swingerklubb och finner det SÅ stimulerande. Citat ur tidningsartikeln efter partnerbytet i boken: ”De hade det ju ganska bra, om det inte vore för den gnagande misstanken om att de kanske skulle kunna ha det lite bättre? Någon gång innan de dör.” 

Men så har ju också ”Åke” i boken chockerande minnen från sin sexualdebut i unga år av ”urinluktande trosor”. !!?? (Bloggaren skakar på huvudet.)

Alltsammans luktar gubbsjukt och bloggaren är SÅ trött på uppvisande av kön och sexakter i alla de möjliga varianter. Bokform är inte ens något nytt, Nádás och Ohlsson!
SvD recenserar HÄR!

Visst Nádás och Ohlsson kanske själva gått in i den sexuella väggen med sin klimakterietant – och klimakterieskammen är något som tas upp i en annan bok – av medelålders kvinnor!  ”Kerstin Thorvall Book Club eller Det mest förbjudna 2.0″, heter boken och Adlibris presenterar den så här:

”Ett tiotal välkända kvinnor direktrapporterar från sina bokklubbsmiddagar. Vad får en medelålders kvinna göra? När upphör man att vara ung och lovande? Hur står man ut med att bli osynlig? Är det okej att sörja att barnens barndom är över? Hur känns det att definieras som klimakteriekärring. Finns det ett värdigt sätt att åldras på?”

Bloggaren storknar nästan och känner inte igen sig ett dugg! Förundras faktiskt lite över att hon själv inte upplever sig drabbad alls.

Vadå ”det mest förbjudna”?? Klimakteriet hägrade länge när de jobbiga menstruationerna plågade en varje månad. Äntligen fri – vuxen, glad och fri!

Som 50-talist känner man sig fri i alla bemärkelser men sörjer de stackars unga kvinnor som nu ännu mer måste känna fasa inför att åldras och ”bli osynlig” – inte längre ”ung och lovande”.
Klicka HÄR för att läsa om hur skammen drabbar dig när klimakteriet är ett faktum – i Aftonbladet. !!

Lugn, tjejer, det är hur fantastiskt och roligt som helst att ha passerat 50!

Nu väntar bloggaren bara på att trenden ska vända. Är inte kvoten fylld snart vad gäller vika ut kön och sex i alla former och sammanhang? Eller är det gubbsjukan som regerar fortfarande år 2014?
När har vi blivit så kloka och förståndiga att intresset för mer avancerade känslor blir möjliga? När ”klimakteriehäxan” och ”gubbslemet” kommit underfund med att det faktiskt finns mer att utforska tillsammans? Kärlek 2.0 – kanske!
Att slit och släng inte är särskilt kul utan snarare kan ge en enorm tomhetskänsla så småningom.

När ska kärleken börja värderas? Den djupare varianten och inte bara som en rå sexualakt utan med det där andra också som är roligt om det finns med.
Till exempel: Ömheten. Tilliten. (Bilderna kom upp när bloggaren sökte på just orden ömhet och tillit.

Länge leve kärleken – med hela dess rika innehåll!

Plötsligt gick luften ur bloggaren…

Varför då? Jo, tandläkarbesöket är över…   Så skönt! Då kan man slappna av ett tag igen.

Bloggaren gillar inte att gå till tandläkaren – men det är ett nödvändigt ONT som gör ännu ondare ju längre man väntar!
Skräckexempel!
Och OBS – inte bloggarens mun, tack och lov!

Det gäller att borsta och sköta sin mun för att slippa skräckversioner av tandgarnityret! Bloggaren borstar morgon och kväll och använder också sådana här: Och idag inhandlades även en sådan här förpackning: Tunn tandtråd av satin som dessutom smakar gott!

Smakar gott gör också sötsaker men aj aj aj!
Det kan ge skräcktänder och dessutom en klart läckande spargris!
Och det är inte bara mynt som måste skakas ur grisen då… Många hundralappar och kanske även flera sådana här:

Nej, var rädd om tänderna och keep smiling!

Nu törs bloggaren visa gaddarna igen! 🙂

Jesper Waldersten syns då och då i DN med klurigheter. Här kommer en av dessa:

Sant!!

Jesper Waldersten har ett galleri på nätet! Klicka HÄR för att komma dit!
Bloggen avslutas med en olja av nämnde Waldersten. Den blir din för 16 000 kronor!
Sköt dina tänder så slipper du slösa pengar på tandläkarbesök och kan unna dig lite kultur istället! 😉

49 kronor glädje – ja, det kan man unna sig en grå februaridag!
Underbara tulpaner som doftar vår! SOM vi har väntat – och väntar på våren!

Särskilt när julen i december gör allt för att hålla sig kvar – i alla fall hemma hos bloggaren… I form av en julgran med stor livslust! Bloggaren låter granen växa och stå kvar så länge den vill! 🙂
Toppen! 😉  

SOM vi har väntat gäller också det här: HUR ska Tekniska nämnden kunna behålla sin ordförande efter valet i september??
Eller rättare sagt – hur ska Carl-Erik Almskoug kunna klamra sig kvar vid jobbet? En fråga som Arboga Tidning ger en del svar på idag.

Minimala Omsorgspartiet som ingen längre minns vad det stod för en gång för 12 (!) år sedan lyckades med det otroliga att skaffa sig en ordförandepost i förra valet!

Den gode Almskoug borde kanske inte göra en ”Rosenkvist” för att få behålla sin maktposition – och även han hoppa över till partiet som tog honom under sina vingars beskydd för att kunna regera vidare i Arboga?

Det vore möjligen lite väl magstarkt  men vem vet!? Allt kan tydligen hända inom politiken och i ”Den lilla onda, förlåt fina, staden Arboga”!

Kanske blir vi kända också som staden där småpartiernas toppolitiker klumpar ihop sig i ett enda parti för att nagla sig kvar vid sina maktpositioner?
Tejpar ihop sig, om uttrycket tillåts. Tillsammans med silvertejp och andra märkligheter som pågår i denna småstad?

Bloggaren suckar och förundras och drömmer sig sen tillbaka till något helt annat! Middagen igår. Det blev sill i ugn med rödlök och grädde!

Vem har sagt att en ensam måltid måste vara trist och tråkig!? 🙂

Lev och njut!
Unna dig en bukett blommor och en god middag!

Bloggaren skäms över sin hemstad Arboga!

Dagens Arboga Tidning skriver att läraren i Arboga som tejpade igen munnarna på sina elever nu har sagt upp sig. Halva sidan täcks sedan av nästan enbart positiva kommentarer om läraren!!  ???

Vad  är det för folk som tycker det är positivt med lärare som går över gränsen? Ska Arboga åter bli riksrubriker i kvällsblaskorna!?
Tidigare för mord, droger, främlingsfientlighet och nu också för invånarnas minst sagt märkliga syn på undervisningspedagogik!? Man baxnar och skäms!
På nätet kallas Arboga ”ond stad”… 🙁

Inskränkta, trångsynta människor som inte ser längre än näsan räcker! I flera avseenden – och nu också vad gäller skolundervisning. Varför ser skolan ut som den gör idag? Hur prioriteras lärare och undervisning i Sverige? Får alla elever den grundskoleutbildning de enligt lag har rätt till?
Silvertejp är definitivt inte svaret på dessa frågor!

En som möjligen kunde ha hotats med silvertejp en gång i tiden men som förmodligen inte kommit lika långt genom det  är ”The Mauler”. Alexander Gustafsson, kampsportsmästaren från Arboga.

Och hur kommer bloggaren in på honom? Jo, på väggen hänger den här almanackan: ”Årets kvinnor & män 2014” – en kalender för Fryshusets verksamhet med foton av Caroline Roosmark.

För februari månad finns just Arbogagrabben som kalenderbild!
Bloggaren undrar vad Fryshusets grundare Anders Carlberg hade tyckt om att silvertejpa ungar? Nej, man behöver inte undra – det är så självklart vad han och alla andra borde tycka.

Klicka HÄR för att komma till Caroline Roosmarks hemsida och HÄR till Fryshuset.

Ett par vykort från Arboga som bloggaren hittade i sina gömmor. Labron och Kapellgatan.

Baksidan: ”Förlag: Gunnarssons Tobakshandel Arboga.”

Avslutar med ett vykort från bloggarens kvarter.
Arboga – en liten fin stad – låt oss behålla det epitetet! Även om de gamla bilderna är vackra så var det inte alltid bättre förr. Vi vill INTE ha tillbaka skolagan! 🙁

”Grabben i graven bredvid” – det är nästan så bloggaren tvekar. Är det en smula respektlöst? Nej, det är inte alls så menat!
Igår var en speciell dag för bloggaren med familj. Vi kunde inte fira en älskad far och morfar på vanligt sätt…

Skogsborgskyrkogården i Arboga var täckt av djup kramsnö. Vissa gravstenar syntes inte under snötäcket och den fina ljuslyktan fick vi gräva fram. Vi tände tre ljus för pappa/morfar – denna kyndelsmässodag tillika Götes födelsedag.
Sen gjorde vi en fin snögubbe! Bloggaren är av den åsikten att kyrkogårdar ska vara mer levande, om uttrycket tillåts. De ska vara mera av samlingsplatser – ställen att mötas och minnas på i lite större omfattning. Ta med kaffekorgen sommartid och ta en fikastund tillsammans med minnena. Eller som här – bygga en snögubbe som vaktar en älskad avlidens grav. ”Grabben i graven bredvid”.

”Grabben i graven bredvid” är titeln på en bok som sedan blev film. ”Flickan i den röda kappan” är också en boktitel. En självbiografisk roman av den judiska kvinnan Roma Ligocka.  En oerhört fängslande bok om hur en liten flicka undkom förintelsen i Polen på 1940-talet. En bok som gör att bloggaren har en ständig längtan att någon gång få besöka Krakow.
Klicka HÄR för att på Bokus läsa om boken.

Bloggarens egen flicka med röd kappa syns här – och om hennes speciella kappa utlovades mera i bloggen igår. Framsidan – och baksidan av kappan: Bloggarens gamla mamma, född på 1920-talet, säger att kappan är så lik de kappor man hade i hennes ungdom.

Detaljerna på kappan är fantastiska!
Bilder från sagovärlden
broderade på tyget!

Rödluvan och vargen:
Snövit:

Kappan är av detta märke:
Hell Bunny, köpt i London i december.

Till det har dottern en rolig axelväska nyligen inhandlad i Stockholm.

Bloggaren är inte särskilt mycket för mode, inte dottern heller men hon har en egen stil och den stilen gillar bloggaren! 🙂

Från London fick bloggaren karameller! 😀 Sug på den! 😉