Feel in the Blogg

Jag går i väntans tider. Ja, inte går – absolut inte – och inte i de väntans tider som ni först förmodligen tänker på. Min väntan gäller blåsan – att få tömma den.

Så kan det gå när ryggskottet sitter som en smäck dagarna före jul! Ligga i sängen och vänta på att dottern ska vakna och följa mig på toaletten. Hjälplös och ynklig är bara förnamnet.
Men det ger mig tillfälle att tänka till på hur bra man har det och hur bortskämd man är – egentligen. Tänker på alla de  som aldrig tar sig upp – förlamade, rullstolsbundna, gamla och sjuka.
Tänk att ligga på ett sjukhem bland hundra andra åldringar och vänta på att biträdet ska komma för att hjälpa en upp. Eller vända på en så man slipper värkande liggsår. Eller bo i ett land utan vård och hjälp över huvud taget!

Nej, jag har det så bra! En varm säng, ett underbart hem och en älskad familj.

Och min laptop! Trots en värkande rygg kan jag ligga här i sängen och skriva min blogg! Kolla min e-post och pladdra med vännerna på Facebook!

Jag ska inte gnälla! Jag är lycklig och nöjd! Det finns dom som har det mycket, mycket värre.

Det finns dom som har det lite varmare också… Mitt kylslagna sovrum denna morgon. Ja, ni ser rätt! -12,8 utanför fönstret och +12,9 innanför… Men vad gör det! Jag fryser inte! Kalla fötter och varmt hjärta – det är jag det!

NU! Nu har dottern vaknat! Dags för kisspaus.

Var rädda om er! Akta er för halkan! Men framför allt – VAR TACKSAMMA FÖR VAD NI HAR!

Jaha! Så ligger man då här och kan inte annat. Snömassorna och en skenande snöslunga har golvat mig… Ryggskott! Alla som råkat ut för eländet vet att det är en sjuhelvetes värk. Sen känslan av att vara helt hjälplös är hemsk. För jag kan faktiskt inte göra någonting mer än  ligga raklång i sängen på min värmedyna. Kan inte ens sträcka mig efter ett glas vatten på nattduksbordet. Ett toalettbesök är en fasa och hade jag inte dottern hemma till hjälp vet jag inte hur jag klarat allt.

Jo, en sak kan jag! Röra på fingrarna och har man då en bärbar PC så kan man också blogga! En liten ljusglimt i det värkande svarta.

Jag var dålig redan igår men inte lika illa däran som idag. Tur var väl det för jag kunde  besöka Konsums Julbord här i Arboga! En riktig höjdare! Personalen hade dukat upp ett riktigt härligt julbord med alla högtidens läckerheter! Tomtenissar i rad serverade skinka, sill, köttbullar, prinskorv, bruna bönor och mycket annat. Till efterrätt bjöd Tomtemor ostkaka med sylt och grädde! Och mitt i alltihop satt Togge, en gitarrspelande tomte och sjöng julvisor för fulla muggar! Fulla muggar med Julmust fanns också liksom glögg ute i affären, serverad av Malin! Kanske ser julfesten inte  ut mycket för ögat – uppdukat på lagret som det var – men det fanns inget av lagerkänsla där igår. Bara god och glad julstämning!

Sen att allas vår Emma fanns där denna dag gjorde inte saken sämre! Som  söt och rar liten tomteflicka lyste hon upp hela julfesten med sin ljusa, varma utstrålning där hon gick omkring och småpratade med alla och hjälpte till där det behövdes! Den flickan är fantastisk! En särskild hälsning till Emma Jangestig!

Någon lucköppning i Adventskalendern blir det tyvärr inte idag. Kan man inte ta sig ur sängen så får man snällt lägga alla andra saker åt sidan. Nu gäller bara ryggläge och vila.

Ha en fin torsdag – veckan före jul!

Dags för lucka 16 i det fina huset i den juliga staden.!

Lite närmare om jag får be!Här! Med blå gardiner!

Vi öppnar! En liten hund! En klok pudel! Han leker med en fjäril!? Det verkar konstigt. En fjäril mitt i vintern! Det måste vara någon som övervintrar i lägenheten. Eller också är det helt enkelt en leksaksfjäril som barnen leker med tillsammans med hunden.

Ha en fin och vit onsdag! Kram på er!

Jag var en av dom som jublade högst över snön! Så vacker, så vit, så stämningsfull och lagom till jul. Men det finns en del nackdelar också med snö… Skottningen!!

”-Det har inte kommit nästan någon snö i natt” tänkte jag för mig själv när jag sömnigt spanade ut genom sovrumspersiennen. Men där hade jag fel!! Ett par decimeter hade fallit på gården upptäckte jag när jag sopade av trappan.

Ut med snöslungan igen! Jag gillar att köra snöslunga! Det är lite tufft, tycker jag. Och bra går det! Om den fungerar… Det gjorde den – hela trottoaren och nästan hela garageplanen – men sen började den leva sitt eget liv! Något hände som gjorde att maskinen inte gick att stänga av. Lite läskigt faktiskt. Ni kan väl se framför er hur snöslungan far fram på eget bevåg med mig hängande efter. Till sist drog jag ur pluggen som får allt att stanna. Då låste sig hjulen… Jag fick släpa kolossen tillbaka till redskapsboden. Och då! Då knäckte det till i ryggen!

Nu blir det ryggläge med värmedyna… Lagom till jul… Vojne, vojne

Men visst är det vackert! Grannhuset!

Och här halkar man cykel på egen risk:

Jag stannar inne nu på min värmedyna och gör som tjuren Ferdinand: Luktar på blommorna! Huset fullt av hyacinter! Det är lycka!

Det snöar. Det snöar mer och mer.

Hur ska en katt då klara av sina toalettbestyr…

Snön är kall och blöt. Skulle du själv vilja gå ut barfota på dass!!??

Felix är mycket, mycket tveksam. Ska det bli kisspaus eller ska han hålla sig?

Men hur länge då? Till töväder? Och när kan det bli?

Han vågade. Men fy tusan så obehagligt! Ena tassen upp!

Matte går före.  OK – då kan man kanske försöka hänga på.

Matte är i alla fall lite hänsynsfull. Fotograferar inte allt när det äntligen är dags att slå en drill.

Sen tillbaka igen. Det tar sin tid. Matte är ju så snabb. Som katt måste ju hålla lite koll på småfåglarna också. En och annan husvill mus kanske man skulle kunna knipa? Fast matte blev ju skogstokig igår över sorken…

Nästan hemma. Ska man ta den egna ingången kanske?

Nja… Jag tar nog trappan ihop med matte.

Tänk på kattens lott i livet! Var tacksam för inomhustoan!