Feel in the Blogg

Tänk så man kan ändra sig. Jag vägrade se Idol och kände likadant för Talang. Bert Karlsson var den värsta jag visste! Och varför? Jo, jag hade hört rykten. Läst tidningskommentarer. Inte bildat mig en uppfattning själv.

Barnen fick mig att börja titta. Det var inte som jag trodde! Man är väl  inte sämre kvinna än man kan ändra sig! Sen måste jag tillstå att koncepten blir lätt uttjatade. Idol blir jobbigt och alla talanger som söker sin lycka är inte riktigt klara för en publik. Bert Karlsson är plump och störig men det han säger bland alla buffliga tölpigheter är ofta sant! I senaste Talang höll jag med honom i det han sa. Helena Salo var inte Talang 2010 – även om man inte behöver uttrycka som Bert: att sjungande hemmafruar inte har en chans.

Lyckliga slut! Talang 2010 fick Jill Svensson som segrare. I pressen kan man läsa att hon fått sin revansch. Bara 14 år och stor stjärna redan. Revanschen kom till sist. Alla mobbarna får stå där med lång näsa. Den duktiga brotterskan tillika sångerskan Jill är inte slagen till slant. Dom lyckades inte trycka ner henne helt. Någonstans därinne fanns lite, lite självkänsla kvar. Med hjälp av föräldrar och nya skolkamrater började läkningen och nu – vilken upprättelse för Jill Svensson från Huskvarna! Lyckliga slut – vi älskar alla lyckliga slut.

Jag själv har känt på vad Jill Svensson fått uppleva. Utfrysning, trakasserier, mobbing. I skolan – förstås – var annars börjar utslagningen av oss människor!? Jag blev en liten, livrädd flicka som inte vågade öppna munnen till sist. Strykrädd, tilltufsad med ett obefintligt självförtroende.
Men precis som hos Jill – fanns det något kvar längst där inne. Något som fortfarande levde. Något som kämpade emot alla elakheter. Som fortfarande trodde på MIG!

Det tog sin tid – men det gick – och jag tror jag blev starkare än alla mina mobbare tillsammans. Idag vet jag vem jag är och står för det. Jag vill kämpa för alla i underläge! Alla nedtryckta, mobbade. De svagaste i samhället. Sådan blev jag.

Hur Jill Svensson kommer att bli återstår att se. Jag känner inuti mig att hon kommer att bli en stor, stark stjärna med en varm ödmjukhet inom sig.

Alla älskar lyckliga slut. Låt oss se till att sluten blir lyckliga för så många som möjligt. Låt oss också se till att vägen dit inte blir så svår. Tro inte allt du hör. Gå inte på alla rykten. Häng inte på mobben! Var dig själv och bilda dig en egen uppfattning. Så får vi alla en lyckligare tillvaro och slut.

Tusensköna!
Alla är vi tusenskönor!

Det är strålande tider för marknadsundersökningsföretagen (långt ord!) Demoskop, Temo, Sifo – och allt vad dom heter – ska nu mata oss månad för månad fram till valet med ”den senaste opinionsmätningen”. Så ofattbart tråkigt!!

Ena dagen upp, den andra ner! Ena veckan ras för Sossarna och nästa för Alliansen. Beroende på hur man ställer frågorna och hur man presenterar det hela. Pressen hänger på och kvällstidningarna publicerar ömsom bilder på en ledsen Mona Sahlin, ömsom en glad variant.  Demoskop erkänner idag Moderaterna som segrare medan Sossarna är de stora förlorarna. Så nu är det den bedrövade varianten av Mona…

Till slut kommer dessa undersökningar att helt tappa värde. Ingen kommer att bry sig om procenter hit eller dit. Det viktiga är 19 september och vad nuvarande regering har hittat på tills dess. Om dom tänker reparera skador som åsamkats och om de har några guld-och-gröna-skogar-löften som vi möjligen kan tro har ett liv också efter valnatten?
Eller om de rödgröna verkar tillräckligt förtroendeingivande för att ta över rodret av Moder Svea?

Floskler ger jag inte mycket för! Sak samma i min egen lilla kommun Arboga. Läser på Facebook hur en lokal politiker ledsnat på bristande stöd från ”de styrande”. I detta fall ideella föreningar som sliter i det tysta och som får kalla handen när de önskar stöd – såsom lån av kommunens lokal eller tillfälligt använda någon av kommunens bilar. När det ideella genererar så mycket reklam för staden och på sikt också inkomster.
Till råga på allt har Arboga som sitt slagord ”Arboga – en plats för inspiration”. Inspireras gärna och använda din kreativa sida, sprid reklam och goodwill för Arboga – bara den inte kostar ett öre för kommunen!

Floskler och tomma ord. Precis som Demoskop och alla andra mätningar hit och dit.

Som Thomas Di Leva sjunger: ”Vem kan man tro på, tro på??”

Igår skrev jag om semester i sin egen hemtrakt – men en semesterdag på den egna gården  är inte heller att förakta dessa soliga, varma dagar!

Före klockan 10 var vi ute! Katterna älskar när vi människor också går ut! Här busar Curry och Wilma i gräset.

Lunchen – kaffe och macka + kall Ramlösa att svalka sig med – intogs förstås på en filt i det gröna! Blir det för hett i solen kan man alltid slå sig ner i skuggan:

Om det gick att förmedla – skulle jag låta er känna den underbara doften från den vita syrenen invid trappan! Ljuvligt! Jag har planterat syrenen själv för flera år sen från ett litet skott som fanns i gräsmattan.

En härlig dag med en förhoppningsvis lika härlig avslutning! Vi har bokat bord på Restaurang Ågården! Premiär ikväll för deras grillbuffé! Klicka HÄR för att komma till Ågårdens hemsida!

NJUT AV DENNA FÖRUNDERLIGT LJUVA TID!

Drömmen om Vasastan…

För mig lever drömmen vidare.

Är det möjligt att göra drömmen sann?

Självklart!

Här kommer ett nytt inlägg i den riktningen!

Att vandra i Vasastan är en vandring som gör en både glad och ledsen. Glad över allt det vackra, gröna. Glad över den potential som stadsdelen utgör. Ledsen över förfallet, över det bortglömda.

Vasastan ligger ett stenkast från centrum av Arboga. På bilden ses Köpingsvägen med järnvägsspåren längre bort där ett tåg just passerar. Längs med Köpingsvägen som alltså utgör en yttre gräns till Vasastan finns flera busshållplatser. Här kommer bussen en tidig morgon för att transportera skolungdomar till Ullviskolan i Köping och kanske ta med någon lasarettsbesökare också.

Intill det vackra gamla stationshuset stannar numera inga tåg… Själv undrar jag varför kommunen inte tog tillvara det äldsta av Arbogas stationshus (vi har numera tre!), rustade upp det till ett modernt, funktionellt stationshus med ett yttre som anstår en gammal stad som Arboga. Det hade förmodligen gjort att Vasastan börjat blomstra också!

Blomstrar gör det visserligen ändå i Vasastan – bokstavligen! Förutom alla maskrosor och nässlor frodas lupinerna! Syrener växer vilt liksom en hel del andra buskar och träd. Den här busken trodde jag var en schersmin men när jag tittade närmare så är jag tveksam. Schersminens doft finns inte heller. Någon som vet vad detta är för växt med så vackra blommor?

Grönt, grönt i Vasastan! Stora grönytor är lätta att hålla fina med kommunens åkgräsklippare. Värre är det runt buskage och bänkar… Här en parkbänk som håller på att ätas upp av allt det gröna.

Och så förfallet… Precis som bilen på en parkeringsplats i Vasastan har husen glömts bort och sjangserat. Sönderslagna rutor och lappade fönster. Ruckel med flagnande fasader, söndriga balkonger och nedrivna persienner i de tomma fönstren. Tomma fönster, tomma lägenheter –

förfall.
Man blir faktiskt förfärad över hur många tomma lägenheter det finns i alla husen i Vasastan! Mina tankar vandrar iväg i fantasin till hur det skulle kunna bli på sikt… Om oönskade, kriminella gäng slår ner sina bopålar här och belägrar Vasastan. Arboga – ett nytt Borlänge?

Här Lilla Stjärnan: Ett anskrämligt hus som politiker länge förfäktat ska finnas kvar pga sin unika byggstil. Precis som om någon bryr sig om byggstilen när huset mer eller mindre är en ruin idag pga misskötsel!

Sen finns det ljuspunkter i allt det eländiga. Bostadsrättsföreningar och hyresgäster som vägrar ge upp. Ompysslade små gårdar med utegrill och lekplatser – och naturligtvis – hyresgäster i alla lägenheterna.

Man lägger märke till att ju närmare centrum ju ”finare” Vasastan! Här Stationsgatan.

Här en bild med byggnaden där Vasa Livs fanns. Vasastan hade faktiskt egen  livsmedelsbutik en gång!

Drömmen om Vasastan – är det en omöjlig dröm? Finns drömmen hos någon annan än hos mig? Jag hoppas att Miljöpartiet i Arboga kan driva frågan efter höstens val. Vasastan ska leva – inte bara överleva!

Varför inte skippa tanken på höghus i kvarteret Porsen och rusta upp ett par av fastigheterna på Vasastan till äldreboende! Grön, skön miljö med parker och landsbygden precis runt hörnet med bl.a. Koberg. Har hittat en bild på Harry Holms hemsida från just Koberg:

Bussförbindelser på nära håll och centrum av Arboga inpå knuten. Här skulle säkert gamla, trötta arbogainvånare kunna trivas! Kaffe i bersån – inte balkongfika på nionde våningen! Ett äldreboende som skulle tilltala äldre!
När man ändå är igång – riv några fastigheter och låt radhus och parhus växa upp istället. Rusta de hyresfastigheter som finns kvar och få ett nytt, attraktivt och grönt Vasastan i Arboga! En stadsdel med lägenheter och småhus blandat plus ett trivsamt äldreboende mitt i.

Vilda blommor från vilda Vasastan!
Låt oss tämja stadsdelen!

Kärt barn har många namn. När jag tittar på en av mina favoritsidor på Internet – Synonymer.se så kan man läsa följande:

”återvinning: återbruk, återanvändning, regenerering, recirkulation, recycling”.

Förra veckan besökte jag och Kajsa Återvinningen i Kungsör – eller Kungsörs Återvinning och Secondhand – som det står på hemsidan! Klicka f.ö. HÄR för att komma till den! Det var första gången för mig och jag kom hem med en byrå för 175 kr!

Det fanns massor av olika fynd att göra – dock mest glas, porslin och prydnadssaker. Men för den grundlige som söker något särskilt går det förmodligen att hitta nästan vad som helst om man tar tid på sig och återkommer med jämna mellanrum.
Trevlig personal fanns på plats och ett litet café i affären sålde kaffe, te och hembakat! Fort och lätt fick jag hjälp med min byrå av de tjänstvilliga flickorna och snart vilade möbeln i baksätet på Kajsas bil!

Här ses några ur personalen samt en del av sortimentet!

En annan sorts återvinning kan man väl kalla detta! Kajsas Mercury från 1959! Om denna bilmodell kan du läsa genom att klicka HÄR och komma till Wikipedia! Där står bl.a.  att namnet Mercury kommer från guden Mercurius inom den romerska mytologin. Mercurius, en gud som var skyddspatron för handel och köpmän – avbildas ofta med en bevingad hjälm. Bilmärket Mercury förknippas med bra prestanda, skriver Wikipedia. Här en bild på guden!

Återvinning, recycling – kalla’t vad du vill – är av godo! Oavsett om du vill ha en läcker kärra från 50-talet eller en lätt sliten byrå till hallen! Så satsa på att återvända saker och ting! Själv känner jag att jag lätt skulle kunna öppna egen secondhandaffär efter en blick på den överfulla vinden… Men det är en annan historia!

Avslutar med en annan form av återbruk. Äppelträdet på vår gård. Återkommer, återanvänds varje år. Sorten är Maglemer – läs om sorten HÄR! Färdiga äpplen ser ut så här: Men just nu, i försommartid, så här: