Drug preguntas

Lokala händelser i dåtid och nutid

Lokalt, Sverige & Världen Inga Kommentarer »

En händelse för 50 år sedan som bloggaren aldrig hört talas om sätter rubriker på lokaltidningen idag. Jag skäms faktiskt för att jag inte kände till denna tragiska händelse. Ett militärplan kraschar i ett bostadshus på landet utanför Köping och dödar sju personer.

En minnesgudstjänst ska nu hållas för offren och deras anhöriga. Nu när också kyrkan i Köping gått med på en gudstjänst… Läs mer i Bbl/AT!

Andra händelser kan vara – hus. Detta fina hus på 9 rum och kök finns till utförsäljning! Edsborg, centralt i Arboga blir ditt för sisådär 2 miljoner kronor. Läs mer HÄR hos Svensk Fastighetsförmedling.

Att ta sig till Edsborg om man går via Östra Nygatan kan vara svårt. Ännu har ingenting gjorts åt snårskogen/trottoaren längs med fastigheten Östra Nygatan 2 B. Bloggaren har en känsla av att det inte lär bli bättre när snön lägrat sig…

Utefter Veterinärsvillan – Östra Nygatan 7 – kan det också bli problem att gå. Här har marken satt sig pga byggställningarna som tungt pressat ner trottoaren. Huset har renoverats och ställningarna har stått en längre tid. Vem som får stå för eventuella kostnader kan man undra?

Byt däck! Vintern är snart här – i alla fall halkan! Själv anlitade jag bröderna Larsson som vanligt på Arboga Gummiverkstad. Här byter Mikael däcken på min bil! Tack för det!

Lite smått och gott blev det idag. Avslutar med något annat smått och gott! En bild på ett par av mina Maglemeräpplen!

Mitt rehab

Allmänt, Lokalt, Sverige & Världen Inga Kommentarer »

Här följer lite bilder från ”mitt eget rehab”…

Ett ställe där man kan koppla av… Ett fönster mot rekreation och vila.

Att finna vägar mot ljuset.

Nära naturen… Fridfullt…

Välja rätt vägskäl…

Njuta av blommorna… …här en bukett Tobaksplanta som spridit sig till gångplattorna. Precis som välbefinnandet sprider sig inombords efter ett par dagars rehab.

Även det iskalla kan värma… …eller värmas.

Här kan även DU köpa dig en rehab-plats! ”Till Salu-skylt” från Svensk Fastighetsförmedling.

Njut av en väns gästfrihet istället för att äga ditt eget ”smultronställe eller gör ett tillfälligt besök i naturen…

Finn din egen väg till rehabilitering. Jag har funnit min…

Har du ESP eller bara lite magkänsla?

Lokalt, Sverige & Världen Inga Kommentarer »

I senaste numret av boktidningen Gondol, en bokklubb jag inte rekommenderar av flera anledningar, har förläggare Lisa Ydring refererat en bok av Kristoffer Ahlström som heter ”Magkänslans anatomi”.

Jag tänker inte läsa boken. När Lisa Ydring hänvisar magkänsla till att gå på gatan en vinterdag för att inte få istappar i huvudet så antar jag att hon, och förmodligen inte Kristoffer Ahlström heller, vet vad magkänsla innebär.

Ydring skriver, citat: ”Men rädslan för istapparna talade inte till förnuftet, utan kändes mer i magen, och gick inte att argumentera bort”. Ydrings rädsla för att få ”mördarspetsarna”, som hon kallar dom, i huvudet gjorde att hon gick ute på gatan och då höll på att bli överkörd av en bil istället.

Jag som anser mig ha gåvan ”magkänsla” förstår att det Ydring upplevde i vintras var ren och simpel rädsla. Något som inte har med magkänsla att göra.

Magkänsla – vad är det egentligen? Jag kollar Wikipedia och läser där bl.a: ”ESP refereras också ofta till vardagligt som ett sjätte sinne, magkänsla, en föraning eller en intuition.”
ESP betyder Extrasensorisk perception och beskrivs så här i Wikipedia: ”ESP är den påstådda förmågan att skaffa sig information med paranormala metoder oberoende av några kända fysikaliska sinnen, eller slutledning från tidigare erfarenheter.”

Men vad är då intuition? Jag fortsätter i Wikipedia och läser: ”Intuition kommer från latinets intueri, som betyder åskåda, se på eller betrakta. Intuition är förmågan att bilda en omedelbar uppfattning eller göra en omedelbar bedömning utan att (medvetet) ha tillgång till alla fakta, och ställs ofta i motsats till att resonera och förstå logiskt.”

När ni, som jag, tagit del av dessa uppgifter från Wikipedia så förstår vi att magkänslan inte alls spelar in när någon parerar mellan istappar på en vintrig trottoar. De gångerna är det frågan om erfarenhet, fakta och logik. Magkänsla är något annat.

Men vad är det då?? Magkänslan, det sjätte sinnet, intuitionen som poppar upp och berättar saker för oss? Genom att ha läst lite här och där, gått på egen erfarenhet så tror jag att magkänslan är något nedärvt sen långt tillbaka i tiden. Något, kalla det djuriskt, som många människor tappat på vägen under evolutionens gång.
Men magkänsla är riktig! Och den kan utvecklas. Lyssna på intuitionen, följ magkänslan och du kommer att lära dig mer och mer om detta sjätte sinne.

För mig är magkänsla en ganska obeskrivbar förnimmelse. Plötsligt slår det mig någonting – bortom saklighet och logiskt förnuft. Litar jag på magkänslan, intuitionen, så leder den mig rätt.
Jag har testat! Jag har kollat upp händelser, val och alternativ som jag valt kontra de jag valt bort – och min magkänsla har gett mig rätt.

När jag jobbade som personalchef och rekryterade personer till olika tjänster kunde jag ibland gå på magkänslan. Mina uppdragsgivare lärde sig rätt snabbt att min intuition var något att räkna med.
Jag minns alldeles särskilt ett tillfälle då en hög chef skulle anställas. Vi hade många kandidater och snart utkristalliserade sig ett par tänkbara aspiranter.
Den man som cheferna ville ha – sa min intuition nej till. Hur skulle det gå!? Hur skulle jag kunna framföra den åsikten som relevant? Det var innan uppdragsgivarna fått förtroende för mitt sjätte sinne.
Jag försökte förklara om och om igen. På ett så bra sätt att det inte skulle verka som trams eller ”kvinnligt larv”. En av cheferna tog mig mer på allvar än de andra. Han gick på mitt bud – att inte anställa mannen och fick med sig även de övriga mer tvivlande.
Efter en tid hörde den lyssnande chefen av sig  och berättade att han nu fått sådan information om jobbkandidaten att han visste att min magkänsla var riktig och han tackade mig för det! Vilken seger!

Så lita på din magkänsla! Och utveckla den! Men ta först reda på vad ”magkänsla” är för något. Magkänsla har inget att göra med ren fakta, logiskt tänkande eller kunskap genom vana.

Nu säger mig en annan sorts magkänsla någonting!

Dags för morgonens Kaffe Latte och en macka! Det sitter fint efter den dagliga morgonpromenaden som gjordes i regn och blåst.

Och med tanke på Lisa Ydrings referat av boken här ovan vill jag bara säga:
Nej, magkänslan har inte spelat ut sin roll!

.



Tova

Bröderna katt och Vilda Wilma, Lokalt, Sverige & Världen Inga Kommentarer »

Liv och död – och en tunn gräns däremellan. Ibland är tråden stark, hur orubblig som helst – ibland kan nästan en vindpust blåsa ut livets ljus. Stundom händer sådant som man helst aldrig vill utsättas för – att tvingas välja mellan liv och död.
I människors värld finns sällan möjligheten att lagligt välja att avsluta sitt liv. S k dödskliniker finns bl.a. i Schweiz, ett faktum som ibland ifrågasätts också av Schweizarna själva.
Där kan djur ha fördelar – om rätten att välja döden tas på ett ansvarsfullt och genomtänkt sätt. En älskad hund eller katt slipper plågas till döds i en sjukdom eller genom en olyckshändelse. Slipper att bli liggande som människor måste göra till det oundvikliga slutet. Djur kan få ett fridfullt avslut innan plågorna alltför mycket tar överhanden.

På tal om älskade djur som dör vill jag här citera en blogg från 26 mars 2009:

”Visst är hon otroligt vacker! Vem kan ana att hon föddes i en husvagn hos en kattsamlare i Köping för så där 5 år sen. En husvagn där de drällde av mer eller mindre förvildade katter både inne och utanför.
Polisen gjorde så småningom en räd och samlade in alla katter varav många fick avlivas direkt. Men dom missade lilla Tova, här ovan! Hon hittades pipande utanför husvagnen. En person kom till min väninna med det lilla pyret och bad henne ta hand om den lilla kattungen som då inte ens var 6 veckor gammal. Det kunde veterinären så småningom konstatera. För det blev många, många veterinärbesök för lilla Tova innan hon blev frisk från alla sjukdomar hon hade. Att hon överlevde är ett under och det kan hon tacka min väninna för.

Nu är hon inte alls så liten och ynklig! En stor, vacker, välmående kisse!”

Tova heter katten här ovan. Tova hette katten här ovan. Tova är död nu. Hennes liv avslutades genom att matte och husse tog ett beslut att Tova inte skulle plågas mera. Tova fick en sjukdom som kom smygande. Hennes ägare försökte under lång tid att hantera sjukdomen och vad den innebar. Dom gjorde det bra! Dom gav Tova en fantastisk tid.

Som ni kan läsa här ovan så gav Kajsa och Stefan, som ägarna heter, Tova livet en gång. Som uträknad hittekatt, räddad från en kattsamlare boendes i en husvagn, tog de hand om henne som en liten, ynklig kisse på bara 6 veckor. Med stor omsorg och mycket kämpande blev Tova en frisk, vacker, levande katt!

När Tova så blev sjuk och i veckan som gick – mycket sämre – gjorde Kajsa och Stefan en sista god gärning för Tova. Dom lät henne slippa plågas mera. När besvären blev för stora, när livet som katt blev svårt, fick lilla Tova somna in. En sista kärleksfull tjänst för en mycket älskad kisse.

Kajsa gråter, Stefan är ledsen, familjen saknar sin katt. Men de bör ta till sig att de gjorde det bästa för Tova. De gav henne livet en gång och de gav henne också ett värdigt slut. Tova blev 6 år.

Tänk så stor plats en liten hittekatt kan ta i människors liv.

Mina tankar går till Kajsa och hennes familj.

Kyrkogårdstur

Lokalt, Sverige & Världen, Två små barn 4 Kommentarer »

Jag har aldrig riktigt förstått det där med rädsla för kyrkogårdar. Vad är det som är så skrämmande? En viloplats för avlidna. Oftast är det väldigt vackert och parkliknande på en kyrkogård – som gjort för en vilsam promenad. Så ock i Arboga. Tidig morgon på väg in på Arbogas centrala kyrkogård.

Nästan längst bort ser man hur det lyser. En gravplats lyser upp de övriga. Det har alltid brunnit ljus på denna grav varje gång jag gått hit. Själv tände jag förstås också ljus för de små barnen.

Inte bara ljusen, deras leenden lyser upp hela kyrkogården!

Så glad man blir när man ser deras små ansikten – och så fruktansvärt ledsen… Max och Saga ska inte ligga här – de ska finnas levande hos sina föräldrar!

Men de finns ju ändå alltid levande mitt ibland oss. För oss som minns och tänker på dom.

Den här dagen var som alltid i barnens närhet magisk. På vägen hit låg plötsligt en kvist Kärleksört framför mina fötter. Jag tog upp den och la den på barnens grav.
Efter en stund på kyrkogården kom en helvit katt gående. ”-En lekkamrat till barnen”, tänkte jag direkt. Och visst kunde jag se och höra storebror och lillasyster igen. Visst fanns dom där – och överallt.

Så sorgligt men ändå trösterikt att ha en plats att gå till. För att minnas. Där man får ”träffa” barnen igen.

Jag tog Västerlånggatan hemåt. Gick längs med den vackra Arbogaån.

Ja, visst var det en magisk morgon…



Premium Wordpress Themes by Natty WP. Web Hosting
Images by our golf tips desEXign.