Feel in the Blogg

Vad är konst? Fantastiskt eller bara konstigt? Kanske både ock?

Med en arbetskamrat som vurmade för Konstfrämjandet och såg till att arbetare och tjänstemän fick vila ögonen på såväl oljor som akvareller under lunchen lärde jag mig en del. Sen kom svärmor, intendent på Västerås Konstmuseum, att bidra med ännu mer till min fascination för konst.

Läs mer om målarkonst på Wikipedia genom att klicka HÄR!

Vem kan då kalla sig konstnär? Självfallet är det upp till var och en som känner sig kallad men ändå är det alltför många som inte faller inom ramen (!) för epitetet.

Att bara ”måla av” någonting är väl ingen konst!? Nja, många håller kanske inte med mig. Men faktum är att den mest perfekta avbild inte ger någonting om den inte har en själ. Det där extra, från konstnärens innersta – som gör att verket ger så mycket mer än bara en fotografisk bild.

Länge har jag önskat att få se mer av Birgitta Alvinzis konst och igår fick jag chansen! Birgitta Alvinzi är en kvinna i Arboga som alltid skapat. För skapar gör hon på olika sätt och i olika former! Se här! Överallt finns hennes verk!

Främst i hennes målarrum.

Men också runt om i villan! På väggarna, bakom en fåtölj, i badrummet…

Naturligtvis också i det härliga vardagsrummet!

Att besöka Birgittas hem är som att komma in i en ny, förunderlig värld! Först tänker man: ”- Men oj, så mycket saker överallt. Här verkar lite rörigt.” Men efter en kort stund märker man att det är tanke bakom allt. Röran är inte alls rörig utan fascinerande fantastisk! Mitt i alltihop finns denna spännande kvinna!

Självklart bor det katter hos henne! Här är en:

Timmarna for iväg under eftermiddagen i Birgittas hem! Jag bara hoppas att fler människor får möjlighet att ta del av hennes konst. För jag anser att det Birgitta får till genom sina händer och sitt hjärta är konst, verklig konst!

När novemberrusket smetar sig runt hus och gård kan man göra upptäckter som påminner om sommaren. Det gjorde jag – i mitt källarförråd! För lite drygt 3 månader sedan befann sig bloggaren framför detta marknadsstånd under Medeltidsdagarna i Arboga! Där inhandlades 1 st korv! Korvhandlaren påminde om att korven inte skulle ätas direkt utan hängas upp någonstans lite torrt för att plockas fram och avnjutas om cirka 3 månader.

Igår när jag tittade in i källarförrådet upptäckte jag korven! Fantastiskt! Nu hänger den i köket istället. Tyvärr hänger den där, ska jag kanske säga. För nu ser jag den varje dag och frågan är om den finns kvar till jul… Den borde göra det för att förgylla julbordet – men det vete tusan… Den är nämligen så otroligt god!!

God är Felix också – men som husdjur och inte som tilltugg. Se här hans morgonvanor! Sitta i fönstret och dricka vatten! Inte som vanliga katter utan genom att doppa tassen i en mugg och sen slicka av tassen! Se hur det rinner vatten om tassen!! En riktigt tokig liten goding är Felix!

Nu till något helt annat – utlovat igår. Onsdagen bjöd på fantastiska scenerier ute. Jag tänker förstås på frosten som förgyllde allt. Buskar och träd – allt förvandlades! Blad och bär blev till fantastiska smycken! Så vackert! Som ädelstenar… Juveler…

Utsökta klenoder… Överallt och gratis… 

Eller som utsökt konfektyr! Underbart.

Vad Farbror Frost kan! Bara att njuta…

… … …

Minsta lilla gren blev till något förunderligt vackert! 

Njut! Det enkla, vackra. Nära dig.

Farlig med brödkaveln? Icke – bara om det gäller bullar och vetedeg!

Här om dagen upptäcktes att bullarna i frysen var slut! Dags att fixa nya innan stora julbaket då det bara är saffransbröd som gäller!

Med nya bakformar som egentligen är till muffins, enligt förpackningen,
blev det extra kul! 

Så behändigt att ha några påsar bullar i frysen ifall man får oväntat besök! 🙂

Mer väntat besök blir det  till i jul då barnen kommer hem. Det är så sorgligt att vinka av dom när dom åker…

Väntan på stationen……på ett tåg som bär bort…

Finns det något sorgligare… …än avsked på en järnvägsstation… Tåget rullar iväg och hon är borta…

Då bullar man gärna upp med färskt i frysen till nästa gång vi ses!
Välkommen hem älskade barn!

Dampunge är ett skällsord som används av en del. DAMP är en gammal beteckning för ADHD. ADHD är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar översättas med uppmärksamhetsstörning med överaktivitet.

ADHD-unge går inte lika lätt och ledigt att vräka ur sig när man vill mobba någon – och det känns skönt. Att någon skulle vara idiot för att han eller hon har svårt med uppmärksamheten eller ha svårt att sitta stilla verkar faktiskt, ja rent idiotiskt!

ADHD och andra neuropsykiatriska egenskaper har ingenting med intelligens att göra, snarare tvärtom. Det finns väldigt många smarta personer med just ADHD, Aspergers syndrom och andra diagnoser inom Autismspektrat. Tommy Mäkelä är en av dom! Reportaget här intill är taget ur DN Söndag 14/11 och finns i Ekonomidelen. Tyvärr har jag inte hittat den än i nätupplagan.

Tommy Mäkelä har båda diagnoserna ADHD och Aspergers syndrom. Han sågs som ett ”problembarn” i skolan och har alltid fått höra att av honom skulle det inte bli någonting. Men hans mamma och pappa trodde på honom, stöttade och kämpade. Tidningen skriver, citat: ”Det är en viktig förklaring till att han har lyckats överbrygga sina svårigheter.”

Men vad gör det barn som inte har någon mamma och pappa som förstår? Eller som har föräldrar med samma svårigheter och därmed svårt att förstå både sig själv och sitt barn?

En del av dom sitter på Kumla. Det är nämligen bra med intelligens och smarthet när man planerar grova brott…

Tommy Mäkelä hade tur. Trots oförstående lärare och skolor som helst vill göra sig av med ”problemen” på enklaste sätt – klarade han sig. Tommy är idag verksamhetschef för Olivia föreläsning, som är en del av Olivia. Klicka HÄR för att komma till Tommys företag!

Så här säger Tommy: Att göra saker som andra inte riktigt vågar, den erfarenheten har jag också av personer med ADHD och Aspergers syndrom.

Att våga ta steget! Våga välja nya vägar! Våga satsa! Våga se saker och ting på annorlunda sätt. Det är finessen med ADHD och Aspergers syndrom! För det är en finess om man använder den rätt. Något extra, lite Människa+, brukar jag säga.

Människa+ ska självklart ”användas”. Dessa personer vågar och kan uträtta stordåd om de får chansen. Det gäller inom alla områden. Att våga tänka annorlunda, våga utmana och våga kämpa.

Det gäller, som sagt, inom alla områden. Får de här människorna inte en ärlig chans att leva som andra, uträtta sina stordåd för samhället – så kan de komma att göra det inom den kriminella världen.

Ett välfärdsland speglar hur väl man tar hand om de som har det svårt, är min absoluta synpunkt. Sverige är därmed inget välfärdsland. Alltför många människor far illa på olika sätt – och personer med ADHD och Aspergers syndrom är några av dom! En skam för Sverige! Förutom att det är en oerhörd tragedi för de drabbade människorna är det vansinnigt rent samhällsekonomiskt.

Klicka HÄR för att komma till Autism- & Aspergerförbundet och HÄR för att komma till Attention – intresseföreningen för människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Gårdagen gav två bloggar vid handen och självklart måste den sista följas upp idag – särskilt med tanke på att icke-solidariteten fortsätter inom Socialdemokratiska partiet.

Precis som om vi inte förstod det redan tidigare! Margot Wallström vill inte ta över efter Mona Sahlin! Thomas Bodström vill inte heller bli partiledare!

Med vilken rätt tackar de nej? Jo, självklart är alla i sin fulla rätt att avböja erbjudanden om jobb. Ingen är heller livegen i ett parti i Sverige.

MEN – lojalitet och solidaritet gör att människor ställer upp, går ihop, sluter sig samman när det blåser isande vindar.
Alldeles särskilt gäller sådana oskrivna regler när det handlar om en förening där man delar uppfattning, ett parti där man kämpar för åsikter, för rättigheter och medmänsklighet. När det går illa för partiet ställer man upp, kämpar för partiet och dess medlemmar!
Speciellt gäller detta om man tillhört gruppen/partiet länge och tillhörigheten dessutom gjort en till den man är. Gett personerna uppmärksamhet, poster, fina jobb och bra med inkomst.

Min personliga åsikt är att Socialdemokraterna ska klippa med Margot Wallström och Thomas Bodström! Är dom inte intresserade av att hjälpa det egna partiet i hårda tider så har de inget i partiet att göra!

Margot Wallström vill bli stor utomlands, leva ljuva livet inom EU.
Thomas Bodström, stjärnadvokaten siktar på USA.

En annan kandidat som nämnts? Ulrica Messing som gift sig med en miljardär och numera VD för ett inredningsföretag, Porthouse Interior AB, där hennes make är styrelseordförande.
OK – kärleken råder man inte över men då hon avgick som riksdagsledamot år 2007 försäkrade hon att hon inte tänkte utnyttja den statsrådspension som hon då kunde börja ta ut. Hon motiverade i samband med detta sitt beslut att avstå statsrådspensionen med att ”det är en plikt och en integritetsfråga att ha en egen försörjning så länge man är arbetsför och har hälsan”.
Ändå ansökte hon i augusti 2007 om statsrådspension och beviljades denna, för att sedan under år 2008, förutom en inkomst på 431 000 kronor, komma att ha en statsrådspension på 20 000 kronor i månaden. Vilken favorit till partiledarposten för ett arbetarparti…

Upprensning inom partiet Socialdemokrater! Det krävs en annan inställning från sossar i allmänhet och ledande befattningshavare i synnerhet för att vända trenden. Det går inte att leva på gamla lagrar.
Var har kampandan tagit vägen? Kämparglöden? En för alla – alla för en? Lite vanlig, enkel hederlighet!?

En självrannsakan av stora mått måste till för att vända den nedåtgående trenden. Frågan är om viljan finns? Om raset blivit tillräckligt stort än för att Socialdemokraterna ska förstå hur illa det är ställt?