Feel in the Blogg

DN har av förståeliga skäl vigt stora delar av sin söndagstidning inklusive förstasidan till 日本国 – Japan.

Det är en fruktansvärd händelse som inte heller är avslutad. Efterskalv och kanske flera större skalv kan inträffa. Det är svårt att överblicka konsekvenserna och ingen som inte befinner sig där kan nog riktigt förstå vad jordbävningen innebär för det japanska folket.

”Japans nöd är vår” – skriver DN. Javisst, men glöm inte allt annat…

Mina tankar går hela tiden till Japans folk men jag oroas samtidigt öven en sak: Libyen! Khaddafis hänsynslösa slakt av sitt eget folk blir andrasidesnyhet nu. Det får inte hända!

DN har tiotalet sidor om Japan och först på sidan 27 finns denna artikel: Veckorna går och ingenting händer! Fler och fler människor dödas och folket skriker på hjälp och undrar: VÄRLDEN VAR ÄR NI?
Jag skäms! Jag skulle vilja sända ett meddelande till de frihetskämpande människorna i Libyen: Vi vanliga medborgare i Sverige vill göra något NU! Och har velat göra någonting för länge sen!! Och jag tror jag talar för många andra länders invånare.

Hur kan veckorna få gå och vi bara ”tittar på”?? Tänk er själva in i deras situation! Det är ju ofattbart att oppositionen lyckats hålla diktatorn stången så länge som den gjort! Mot en galen envåldshärskare och diktator med alla medel till buds att fortsätta slakten!

Gubbar på hög nivå – sluta tramsa! Lägg av med era egoistiska tankar på att ”rädda oljan” åt er själva! Gör något för Libyens folk NU!

Andra nyheter som liksom kommit i skymundan är Håkan Juholt. Det ska tydligen vara en gubbe med mustasch! Hjalmar Branting! August Palm! Många har förundrats över Juholts gummiansikte som passar in än på Tom Selleck, än på Burt Reynolds, än på Turkisk Yoghurt-reklam och än på mindre trevliga look-alikes…

Hur som helst så skriver DN idag om valet av Juholt men framför allt om HSB – han som bestämde – och därmed omintetgjorde en mängd spirande kandidater till kommande ledande poster inom Socialdemokratin.

Peter Wolodarski skriver idag på ledarsidan i DN om ”Priset för Perssonåren”. Ja, och det visste vi andra hela tiden! Det var bara den Socialdemokratiska partipiskan som gjorde att de egna inte vågade eller ville erkänna detta! Men men, man får det parti man förtjänar – och den ledare man är värd. Tyvärr spiller det över på alla andra också och på landet som helhet.

Wolodarski hyllar skuggan Ingvar Carlsson och skriver, citat: ”Om Ingvar Carlsson var fotbollsdomaren agerade Göran Persson som en självsäker enmanstrupp. Han lät sina medspelare i regeringen förstå att han visste och kunde allt, vilket manifesterades genom långa utläggningar när statsråden samlades.” Läs hela ledarartikeln genom att klicka HÄR!
Som sagt – som man bäddar får man ligga. Margareta Winberg var en av de som vågade reagera och opponera sig. Hon förpassades snabbt till Brasilien av nämnde Persson.

Andra nyheter i söndagens DN. Farmor och farfar går till tinget för att få träffa sitt barnbarn en gång i månaden.

Eller den här: I någon form av märklig jämställdhetsiver fick pojkarna på ett fritids i Hemse på Gotland inga semlor på Fettisdagen tillika Internationella Kvinnodagen. Grabbarna fick knapra knäckebröd när tjejerna mumsade semlor!

En hel del konstiga människor beskyller mig ibland för att vara manshatare tillika sakna varma känslor för barn. Jag kan tala om för dessa personer att karlar är det bästa jag vet – näst efter barn! 😀 Att vara för jämställdhet är varken att trycka ner män eller kvinnor – utan att se alla människors rätt till lika värde. Det inkluderar naturligtvis barn. Hur mycket jag älskar barn kan de som vill läsa om i bloggen imorgon!

De myckna sidorna med dödsannonser gör en ödmjuk och tacksam över att man kan sitta där vid köksbordet i lilla Arboga och bläddra i söndagsmorgonens tidning.
Alltmedan en liten, röd kisse följer händelserna på sitt vis.

Vädersidan gör mig glad! Spana in det ljust gröna!! Underbart!!

Ha en skön söndag! Ta tillvara stunderna och ögonblicken! Stöd Libyens kamp för demokrati och hjälp Japan på det vis du kan! Avslutar med Japans statsvapen.

Fröken Vår har gläntat på dörren! Visst märker ni det!?

Man blir alldeles varm och glad i sinnet. På utflykt västerut såg himlen lovande blå ut. Dock höll Kung Bore landsvägarna i hårt grepp fortfarande… Trots att bilen bara for fram i 30 km i timman försiktigt, försiktigt – var den på väg ner i diket vid ett par tillfällen. Vi stadsbor får se upp när vi kommer ut på landet i dessa tider! 😉

Väl framme blev då så mycket bättre! Lapa sol på verandan och inta lunchen där också! Underbart!

Att det fanns en katt dit jag kom också gjorde inte saken sämre!

Tack för våren, tack för solsken på verandan, tack för katter och tack för verkliga vänner. Kort blogg idag pga vår och vänskap. 🙂

Men mina tanker går naturligtvis också till Japan och dess folk idag. Bilden från Svenska Dagbladet visar explosionen i kärnkraftverket Fukushima 1 pga jordbävningskatastrofen i Japan. Stöd Röda Korsets katastrofhjälp till Japan genom att klicka: HÄR!

Sol ute!

Sol inne!

Sol i hjärtat, sol i sinnet! Ja, så känns det verkligen idag. Solen strålar så vackert denna fredagsmorgon och strålarna smälter in och lägger sig som bomull kring hjärtat.
Detta behöver vi och naturen efter en lång, kall, snörik vinter! Sol och lite vind, gärna en skur då och då – gör att alla snömängder snart försvinner när Gumman Tö med sin kvast får  lite hjälp!

Solskenet strömmar rätt in i sinnet och gör det lättare att leva.

Så gör också vänskap!

”Stjärnor är som vänner. Du ser dom inte alltid men du vet att dom finns där ändå.” Ja, så är det. En riktig vän finns där alltid. Jag önskar att alla människor skulle kunna säga att de åtminstone hade en riktig vän.

Jag har vänner, riktiga vänner och det är jag så oerhört tacksam över. Idag ska jag besöka en av dom. Det kommer att ge mig ännu mer ”solsken i hjärtat och sinnet”.
Därmed kan bloggen imorgon komma lite senare än vanligt. Hoppas ni står ut med det. Hoppas också att ni kan njuta solsken och vänner.

Tillägnat särskilt mina kära vänner,
ni vet vilka ni är,
ingen nämnd ingen glömd.

Jag känner en kvinna som lever utan sammanhang. Där dagarna flyter i varandra på ett nedbrytande sätt. Upp på morgonen, vandra runt, lägga sig på kvällen.

Den här kvinnan står liksom utanför samhällets omsorg och regler. Det har bara blivit så. Hon är sjuk men får ingen rehabilitering. Hennes sjukdom anses inte vara nog för sjukskrivning och hennes dagar är räknade. Tja, hon är kanske inte uträknad på det viset (jo förresten, det är hon nog också…) – men Försäkringskassan vägrar betala ut mer ersättning.

Sjukskriven av läkaren, IG från Försäkringskassan och snart utan pengar. Hur gör man då? Det går inte att söka jobb om man är sjuk? Ingen vill anställa en sjukskriven person. Och om så ändå vore fallet – hur länge orkar en sjuk jobba? Och i vilken omfattning? Men det viktigaste – vad händer sen?

Vad händer om en sjuk person blir utan pengar och tvingas, lyckas, få tag i ett arbete? Jo, bortplockad ur sjukersättningssystemet och med rivet läkarintyg – står hon sig slätt den dagen sjukdomen visar att hon faktiskt inte orkar.

Det blir ett moment 22. Ingen vågar ta steget att försöka börja jobba för det slår stenhårt tillbaka. Landet är fullt av människor som kvinnan jag känner. Bortkastade resurser! Kasserade tillgångar pga en liten defekt som inte möjliggör 180 %  råstyrka. För det är bara 180%-are som räknas i vårt land – blått som rött, ingen skillnad.

Vad gör vi med den här kvinnan? Vad gör vi med alla andra bortslösade tillgångar i form av människor? Dom där kvinnorna och männen som skulle kunna göra en insats för landet – och sig själva – om det bara tilläts existera. Bara tilläts få vara som dom är och ges möjligheter därefter.

Fundera på det en stund och se er sen omkring. Det finns många, många som den där kvinnan jag känner.

Hur blev din dag igår? 8 mars 2011 var både Internationella Kvinnodagen, Fettisdagen och en underbar vårdag, åtminstone här i Arboga!

Lite bilder från bloggarens dag! Flaggor!

Internationella Kvinnodagen är inte fastställd som allmän flaggdag i Sverige men kommunerna kan själva besluta om det lokalt. Genom Miljöpartiets Agneta Lambert Meuller är 8 mars flaggdag i Arboga!

Här är bild inifrån Rådhuset igår ut över Stora Torget i Arboga.

Min egen gård lystes upp på eftermiddagen av en fantastisk vårsol!

Självklart skulle dagen firas med en semla! Från Hå-Ge:s – förstås!

Hetvägg ska hanteras som hetvägg bör! Varm mjölk, kanel och socker – sen NJUT!

Vårsolen var som sagt fantastisk igår! Det var underbart att höra takdropp och se smältvatten rinna nedför trottoarerna.

På kvällen en fantastisk föreställning i Medborgarhuset och Rotundan i Arboga. ”Skamlösa förbindelser” med texter av Kerstin Thorvall.

Annika Augustsson framförde en enmansföreställning med den äran! Skådespeleri, humor och fantastisk sång. En pianist tillika gitarrist ackompanjerade. De kraftfulla applåderna visade att alla tyckte det var en fantastisk föreställning om kärlek och känslor.

Flera kända melodier framfördes bl.a. ”Mitt hjärtas fågel” av Mikael Wiehe. Klicka HÄR för att se hela meloditexten. Och HÄR för att höra den sjungas.

När du ser mej
när jag finns i dina ögon
när du ser att jag finns till
när du hör mej
när jag är i dina tankar
när jag kan vara den, jag vill

då flyger mitt hjärtas fågel
då stiger den upp mot skyn
då svävar den över markerna
och högt över skogens bryn
När du ser mej
när jag är i dina ögon
då stiger mitt hjärtas fågel
upp mot skyn.