Feel in the Blogg

Ja ja, jag har pratat om det förr – värden i livet. Ämnet tål dock att tas upp igen och igen och igen. Idag läste jag detta på Facebook: Visst är det rätt! Ändå fick visdomsorden följande kommentar: ”men är det inte precis tvärtom, när vi mår bra och har ”allt” så kommer avundsjukan och allt annat elände så vi måste slå ner på alla andra? ”

För mig är detta en mycket märklig kommentar – och ändå antagligen mycket vanlig, tyvärr. Jag fick ju lov att besvara inlägget och skrev så här: ”att må bra är inte lika med att ”ha allt”. Och vad betyder ”allt” egentligen? För mig är må bra – inre harmoni. Ganska enkelt om vi inser vad lycka är.”

Det känns ledsamt att ”må bra” för många ska innebära fina saker och i en förlängning ännu fler och finare saker, en strävan som helt klart är släkt med avundsjuka och konkurrens.
Att aldrig vara nöjd och att förknippa nöjdhet och lycka med ting.

Jag hittade den här bilden via Google. Jag tycker den är rätt bra.

Så spara på energin och lägg den på annat. Inse att ”må bra” inte handlar om pengar eller det du kan/måste köpa för slantarna. Det handlar om betydligt enklare saker. Så enkla men ändå tydligen så svåra. Förmågan att inse att ”må bra” finns inom dig själv. Det är du själv som har alla ledtrådarna till lyckan och dom kostar inte ett dugg!

Imorse gick jag in på DN:s hemsida som vanligt och hittade detta: Fem människor döda i en olycka söder om Vara i Västergötland. En hel familj utplånad i en frontalkrock i det hala väglaget. En fruktansvärd händelse som också fick mig att tänka på vad som är värt någonting i livet.

Tänk till på vad som är viktigt – egentligen! Är det nyaste bilen, finaste möblerna, tjusigaste kläderna, bästa toppositionen på jobbet  i en hopplös tävling med vänner och grannar?
Eller är det något så enkelt som att dra in luften i lungorna en januarimorgon, känna njutningen av att finnas till och glädjen av att ha familj, vänner och en plats på jorden?

Så var då helgerna över och kvar är bara Knut som definitivt sätter punkt för julen på fredag.  I Ankdammens eget blad kan man läsa följande på förstasidan: Hemskheter men också lite guldskimmer över staden. Misshandel med rånarluva – hur kommer man på en sådan idé? Och så världsmästaren Johan Gustafsson som med laget hyllades i Kungsträdgården efter segern i JVM! (Foto från Magazin24)
Johan Gustafsson är visserligen från Köping men på Facebook kommenterade Arbogas ordförande i Fritid- och Kulturnämnden, Maria Fredlund, att killen faktiskt vaktat kassen i Arboga också! Så det så! 🙂

På tal om Maria som ju tillhör frälsarpartiet Vänstern så har just det partiet en insändare idag i bladet: ”Så vill V trygga välfärden”. Det är tydligen inget som Vänsterpartiet i Arboga ställer upp på för ingen av deras representanter finns med bland de som tecknat under.
Längst ner på insändarsidan finns bloggaren med – om vargen förstås! ”Människan har ansvaret – inte hund eller varg” är den rätt hyfsade rubriken som tidningen satt. Om det märkliga i att ropa efter skyddsjakt när hundar smiter hemifrån och träffar på varg i skogen. Man kan undra var någonstans en varg ska tillåtas få vara??

Svenska Jägareförbundet gjorde rubriker igår genom att kräva att vargen utrotas (!). Det säger väl mer om jägarna än om vargen. Det visar också att Jägareförbundet knappast är en seriös och ansvarstagande förening som verkligen inte ska tas på allvar.

Bläddrar man vidare i bladet kan man konstatera att Jantelagen kommit på skam nu igen! Gun Ranskär startade för flera år sedan underklädesaffären Behagfullt på Nygatan i Arboga. Det var många som skakade på huvudena åt det vågade tilltaget. – Vem vill köpa exklusiva underkläder i lilla Arboga?
Bloggaren erkänner att hon själv var en av dom som var mycket tveksam och anade en kommande konkurs inom en icke alltför avlägsen framtid. Men icke! Gun Ranskär utvidgar verksamheten istället! Hon är ny ägare till Te-Hå:s i stationshuset och tänker driva båda butikerna under samma tak. Jag tycker det låter som en alldeles utmärkt idé! Skam den som ger sig! Lycka till Gun!

I bladet förekommer även annat än lokala händelser – man vill vara lite kulturell också. ”Skrivredskapet ger litterär kvalitet”. Frågan gäller – skriva för hand eller s a s maskinellt?
Den rumänske författaren i artikeln, Mircea Cartarescu, hävdar att texter bör skrivas för hand. Han säger sig hylla långsamhetens lov.
Jag har också hört antydningar om att det inte är riktigt fint att använda datorn för att skriva. En ”riktig författare” ska skriva för hand!
Själv är bloggaren alldeles för snabb i tanken för att krafsa ner det på papper för hand. Men smaken är ju som bekant som baken.

På tal om kultur så tänker bloggaren se den här i eftermiddag:  
”Fram för lilla Märta”, svensk långfilm från 1945. När jag var liten såg jag den på TV ihop med pappa. Filmen måste ha varit gammal redan då. Jag fullkomligt älskade ”Märta” – Stig Järrel. Vi får se om jag uppskattar honom lika mycket idag.

Ikväll sänds ”Hinsehäxan” i en TV-serie – också i SVT. Jag hoppar nog den. Har läst boken och tyckte den var ”så där”.

Ja, vardagen är här och allt återgår så sakteliga till det vanliga igen. Mellanbarnet for till sina studier igår. Ja, ni vet vad jag tycker om avsked vid tåg…

Solen strålade så här fint igår när den sakta gick ner bortom Sturevallen intill Arboga Station. Denna fantastiska idrottsplats som de styrande i Arboga vill lägga ner. Storhetsvansinne är det! Att tycka Sturevallen är för dålig att träna på och satsa på konstgräs och ny anläggning istället när plånboken är näst intill tom och de sista korvören borde gå till Socialomsorgen och skolan istället! Men men, det är en annan blogg! Vill ni läsa lokalbladet via nätet – klicka HÄR!

 Så här på söndagen kan man ju komma att tänka på kyrkan. Via kyrkan vandrar tankarna vidare till kyrkogårdar och därifrån till gravar – att gräva grav. Gräver sin egen grav gör Socialdemokraterna och har gjort så länge.

Genom att inte ta in omvärlden, vara maktfullkomliga och tro att gamla segrar står sig – går sossarna mot stupet och det med fart. I dagens DN ser jag denna rubrik: ”Undersökning visar att vi röstar som våra föräldrar.”
Bilden visar Thomas Bodström och hans far Lennart vilket är signifikativt alldeles speciellt för Socialdemokraterna. ”En gång sosse alltid sosse” och en partipiska som viner över de röda ryggarna! Livsfarligt och hur fel som helst – om man är det minsta realist med intresse och förståelse för utveckling och framtid. För sina medlemmars väl och ve – och för demokratin i det svenska samhället.

Dödgrävare nummer 1 är Håkan Juholt!
Han har fått uppdraget och skottar jord för allt vad han är värd! Ibland kvicknar någon sossedrogad medlem till och häver upp sin stämma, protesterar lite vagt men tystas snabbt ner av de rödas gäng. Här gäller det att hålla ihop. ”Alla ska med!” Rätt ner i svarta hålet och fort ska det gå!

Men hur ska det bli? Hur länge ska folk gå på det här tricket?? 
Eller det här?   Moderaterna – arbetarparti!? Kyss mig!!

Sossarna är så självgoda och så självcentrerade att det går käpprätt åt helvete – sagt så här på söndagen! Dessutom kräver de detsamma av alla sina medlemmar. Skrämmande och förnedrande för ett parti som säger sig stå på de svagas sida!

Men så har vi då en frälsare så här på söndagen! Jonas Sjöstedt, nyvald partiledare för Vänsterpartiet!
Han kommer att sopa mattan med sossarna – sanna mina ord! Finns det inget Socialdemokratiskt parti värt namnet att rösta på längre – då går man till Vänstern. Ni ska få se att jag får rätt!

Socialdemokraterna kommer att tappa stort mot Vänsterpartiet men även mot 

  Åsa Romson och Gustav Fridolin känns unga och fräsch och tillsammans med den nyaste partiledare för V kommer de att sno väljarna från Socialdemokraterna nästa val. Men det viktigaste av allt – Mp och V kommer att borga för en motvikt till högeralliansen! Se till att få balans i den svenska politiken!

Jag avslutar dagens predikotext, förlåt blogg, med en bildtext från DN:s ledarsida som är ord jag präntat in i mina barn sedan de var små: PENGAR ÄR INTE ALLT!! Artikeln i DN handlar om åldringsvården men kunde lika gärna gälla dagis, skolan, sjukvården, socialomsorgen –  you name it – men framför allt vårt eget förhållningssätt! Vad som är värt någonting i livet!

Närhet och omsorg värmer och gör gott! Pengar är iskalla!

  För någon månad sedan besökte jag en mycket gammal dam. Vi satt och småpratade över en kopp kaffe hemma hos henne. Om minnen och om livet. Den gamla kvinna var över 90 år, klar i huvudet men skröplig i kroppen.
Plötsligt fick jag en stark känsla av att den gamla kvinnan snart ska komma att göra en resa. En resa vi alla ska göra en gång. Resan mot okänt mål. Det var en mycket stark förnimmelse och den stannade kvar i mitt minne.

Alla gör vi en resa – livets resa – det har jag skrivit om tidigare. Vi reser genom livet, från små barn tills dess att vår resa här i livet är över. Då tar den andra resan vid – den okända. Den som vi inte inte vet vart den bär. Om vi kommer fram någon gång och i så fall till vad? En del funderar t o m över om det tar vid någon okänd resa över huvud taget…

Känslan jag fick när jag satt intill den gamla kvinnan var annorlunda. Den var sorgsen men ändå hoppfull. För visst finns det en resa mot okänt mål en gång! Inte behöver vi ha vetenskapliga bevis och belägg för det! Det är bara att tro på att människan inte kan förstå allting och ödmjukt finna sig i det. Och – vänta och se… Vi kommer alla en gång att få veta.

Och tills den dagen ditt tåg lämnar livets station för en resa ut i det okända – ta tillvara resan här! Ta tillvara stunden och låt inte förtretligheter och besvikelser förstöra den korta resa du får. Gläd också andra och låt deras resa bli ljus och fin. För resan här i jordelivet är kort, så otroligt kort. Var rädd om den!

Imorse när jag låg och drog mig i sängvärmen besökte jag både Rhodos och Regna. Ja, tänk (!) att det faktiskt är möjligt att i tankarna förflytta sig vart som helst. Vilken underbar förmåga!

Så förunderlig hjärnan är och så fantastisk. Vi människor kan tänka, planera men också minnas. Ena stunden kan vi ligga på stranden på Rhodos och höra vågorna rulla in, njuta av solskenet och känna värmen mot den solbrända huden.

För att i nästa sekund sitta på en brygga i Östergötland och meta!

Jag tänkte där i sängen imorse – hur konstigt det vore om vi inte hade en så sällsam hjärna. Om vi inte hade tankar, inte kunde minnas eller planera – utan allting var här och nu. Ingen bakgrund, ingen framtid – bara just nu. Så märkligt och så fattigt.

Jag funderade över hur djurs hjärnor fungerar? Om de lever på associationer – en figur betyder mat, en annan fara, en plats betyder värme medan ett annat ställe är jakt?  Eller om djur faktiskt kan tänka – mer eller mindre avancerat och beroende på sort av djur?

När min egen hjärna lät mig fara iväg i minnen och fantasier tänkte jag också på mina föräldrar. Mamma, en liten flicka en gång – här med sin storasyster: Döttrar till det här paret som träffades unga på landet en gång i norra Östergötland, kanske runt 1920.

Mamma som ung flicka – vad tänkte hon om livet? Vad hade hon för önskningar?

Och pappa – en stilig ung man – som blev mammas kärlek: Hur tänkte han den där gången på 40-talet, efter värnplikten, om livet och framtiden?

Idag har de varit ett par i nästan 65 år! Så fantastiskt – att både få bli så gammal men också ha sina sinnen i behåll – kunna tänka och minnas. Och att få ha kvar sin livskamrat i livet.
Här sitter de, mina älskade föräldrar. Bilden är tagen igår, trettondagsafton, då vi träffades i familjen och hade det så roligt och trevligt.
Jag är så glad och tacksam att jag har mamma och pappa kvar, att de kan sitta i soffan hemma hos mig och vi kan prata och skratta som alltid.
Det kommer en tid, som jag inte vill tänka på, då minnen är det som finns kvar. Då får jag vara tacksam över en hjärna med bilder och berättelser att tillgå.

Avslutar med en bild på mamma och hennes lillasyster i Östgötadräkten, som också kallas Skedvidräkten,  –  och en bild på ett av alla djur som förmodligen kan tänka mycket mer och förstå mycket bättre än vad vi människor fattar! Wilma!

Till sist ett foto på en bukett tulpaner som får mig att tänka på en av mina bästa vänner.
Njut livet, ta det tillvara och var rädda om varandra.