Drug preguntas

När politik spårar ur – Juholt fick ett ”mission impossible”.

Lokalt, Miljö, POLITIK, Sverige & Världen Inga Kommentarer »

Nu går drevet igen – mediadrevet! Åter fokuseras allt på Socialdemokraterna och ännu en gång inte på något bra sätt. Istället för att tala om viktiga, politiska spörsmål så saggas det om och om igen i media om Sossarnas partiledare.

   Håkan Juholt hade från första början ett ”mission impossible” – ett omöjligt uppdrag.
– Vem skulle dom välja sen Mona Sahlin körts i botten av sina egna? – Vem skulle kunna sopa igen spåren efter HSB – den maktfullkomlige Göran Persson med sina härskartekniker
?
Det var en urvattnad skara kandidater man rotade bland, för de från början givna hade redan kastat in handduken. Dom hade ingen lust med jobbet (Margot Wallström) eller hade lyckats förbruka sitt förtroende via USA-resa (Thomas Bodström).

Till slut plockade man upp Håkan från Småland. – ”Bravo! Excellente! Magnifico! Splendido! Honom ska vi ha!!”
Ja, sen vet vi alla hur det gick. Personligen tycker jag synd om Håkan Juholt. Han kastades in i en uppgift som var honom alldeles för stor. Men när partiet kallar, då kommer man. Till skillnad från Margot Wallström så följde Juholt det gamla kravet.
Nu hänger gamarna utan för Sossarnas högkvarter och vill ha nästa scoop.

  Pressen borde få skriva om det politikerna borde arbeta med istället! Arbetslösheten, Sjukförsäkringen, Skolan, Socialvården, Miljöfrågorna!
Om att den ena ministern i Reinfeldts regering vill ha mindre biltrafik i landet (miljöministern) medan den andra anser att bilåkande måste öka (infrastrukturministern)!! ??

Folket väljer sina politiker men jag kan inte tänka mig att någon på den vänstra planhalvan är nöjd idag.

Och handen på hjärtat – vem kan tänka sig Håkan Juholt som statsminister?? Någon?? Som sagt – Socialdemokraterna och Håkan Juholt är inne i ett ”mission impossible”!

Så självklart måste (s) byta partiledare! Det har gått alldeles för lång tid och skadorna för partiet blir bara svårare och svårare att reparera. Det talas i tidningar idag om en ”delseger” för Juholt när det verkställande utskottet nu gått med på ”rätt version” av budgeten. Delseger – för vem??
Byt snabbt, fixa till en hållbar röd strategi och se till att vi får en balans i svensk politik! Vid en röd valseger nästa gång finns flera tänkbara statsministerkandidater! De här: Eller den här: Ihop med ett sargat Sosseparti som ändå tagit lärdom och kommit igen – kan vi kanske se en grönare och rödare regering från 2014.

 

 

 

 

Bli som Pippi – en sakletare!

Bröderna katt och Vilda Wilma, Lokalt, Personligt!, Sverige & Världen 3 Kommentarer »

Pippi Långstrump var ju ”sakletare” och hittade en massa skojiga grejer genom det. Sakleteri har också bloggaren provat på – men lika bra resultat som Pippi! 😀

En dag var det bara STOPP! Nu får det vara nog! Och den dagen inföll igår. Så här såg stora skåpet i köket ut – då: Avskyvärt eller hur! Man blir ju trött bara man tittar på eländet!

Sagt och gjort – här skulle rensas! Massor sorterades bort i soppåsar men tänk så mycket kul jag hittade! Se bara!

En massa gamla fotorullar! Man kan undra vad som finns på bilderna?
En hel påse med nycklar!! Den orange nyckelringen känner jag igen! Den fick vi som tog körkort 1972 på Axelssons Trafikskola som höll till på Österled.
När jag väl tagit körkortet avslöjade min trafiklärare i ett något berusat tillstånd i Köpings Folkets Park att han varit SÅ kär i mig. ”- Men jag kunde ju inte göra något , jag var ju din lärare! ” (Tack och lov för det, tänkte jag…) Frid över hans minne – han är död sedan många år.

Och hur såg man då ut på den tiden? Tja, så här kanske – en tuff (= likgiltigt sur) version ihop med bästa kompisen Karin:
Eller så här, ett gladare fotot också!

Filmisar! Pernell Roberts – min favvo ”Adam” från ”Bröderna Cartwright” och Arbogastjärnan Bibi Johns!

Sorterande fortsatte i många timmar…

Knivar i parti och minut!! och en stämpel från ”när det begav sig”!! Läs spegelvänt och ni ser texten ”CASABLANCA NIGHT CLUB”!
På den gamla goda tiden hade vi en fest med namnet Casablanca Nightclub i Arbetarföreningens lokal på Nygatan.

Den gjorde sådan succé att folk trodde att vi faktiskt startat en nattklubb och ville komma tillbaka lördagen därpå!!
Vi hade tidsenligt klädkod och den skulle vara anpassad till nattklubbsmiljö. Jag ska INTE avslöja vad jag hade på mig. Förhoppningsvis finns inga bilder kvar från den tiden… Vågat, så mycket kan jag avslöja!

Det var inte bara fest på den tiden – vi bakade också! I lägenhet ovanpå vår bodde Tobbe och Ylva. Tobbe och jag bakade olika sorters bröd – ibland t o m på nätterna! Sen bjöd vi våra respektive på en god macka. Vi kunde sitta och äta på trappan sent en ljus sommarnatt. Vilka fina minnen.
Några av våra egenhändig komponerade recept hittade jag också i skåpet! 3 juli 1983 är det ena receptet daterat.

Ett urklipp på brorsdottern hittade jag också! Bettan äter i skolbespisningen.
Den här baljan var full med saker.  På sidan av baljan står äldste sonens namn skrivet. Det var hans badbalja när han var spädbarn. Jag kan inte fatta att han varit så liten en gång!!

En skolbok från mellanbarnets tid fann jag. Direkt var man tillbaka i skolan på 1990-talet och det var inte bara bra minnen…
En tidig bild från ett kalas på gräsmattan vid vårt hus. Mimmi fyller 2 år och firas! Det var äldste sonens bästa kompis och se så glada de ser ut! Emilie bodde i porten intill och varje morgon rusade sonen till hennes dörr, öppnade brevinkastet och skrek: ”-Mimmie! Mimmie”! Lyckliga barndomsminnen.

Här är han lite äldre på Kyrkans Barntimmar! Lillebror syns bakom. Bröderna är klädda i likadana kläder inklusive slips!! Det var förmodligen julgransplundring eller något annat trevligt i kyrkans regi.

Lillasyster var inte stor här! Tummen i munnen, klappandes katten Siv, som kallades Sippan och som egentligen hette Frasse och var en hankatt.

På tal om Sippan så var det en alldeles särskild kisse! Han fick t o m julkort av sina kamrater! Framsidan på kortet såg ut så här: En bild som bloggaren särskilt gillar!
Sippan blev hela 18 år – en mycket älskad och saknad katt.

Allt det här fanns i högarna som jag vräkt ut från skåpet och ner på golvet. Och det fanns mer…
På tal om katter så hittade jag s k egna frimärken! ”Hasse 1995” står det och det är förstås inget riktigt frimärke. Man kunde få sina foton tryckta till brevmärken genom ett företag som hette Letterface. Tyvärr hittar jag inte företaget längre när jag söker på Internet.

Hasse kom efter Sippan och blev en lika högt älskad kisse! Tyvärr fick han problem med njurarna och levde endast till 12 års ålder.

Andra märken jag hittade! Passar väl verkligen även idag!

En hopskrynklad tjuga hittades! Så lite lön för mödan fick jag! Tur att det inte vara en massa värdelösa 25- och 50-öringar…

Klart! Drygt 5 timmar tog det! Men sen började jag ju leta efter den där lilla pillerasken… Jag visste att det fanns två! Men VAR hade jag lagt den minsta?? Leta, leta, leta! Hälla ut alla kassarna och leta igen! ”- Inte kunde jag väl ha slängt den??”
Ett tag tänkte jag att jag misstagit mig. Det kanske bara fanns en enda ask… Men – jag hittade den! Felsorterad i mitt nystädade skåp!

Nu finns dom där i skåpet, båda askarna, bredvid varandra.

Och visst blev det fint! Ordning och reda – och även om det var trist och tröttsamt mot slutet – tänk så mycket kul saker jag hittade!

Bli en sakletare du också! 🙂

Avslutar med en bild på en av arvtagarna efter Sippan och Hasse – katten Felix!
Ha en fin dag! Tips: Städa ett skåp! 😉

 

 

Lyckan kan vara en vaxduk!

ARBOGA, Lokalt, Personligt!, POLITIK, Sverige & Världen Inga Kommentarer »

I min barndom hade vi alltid vaxduk på köksbordet. Det var nog en trend på den tiden – något som försvunnit. När nu vårt köksbord började bli lite trist och slitet kom jag att tänka på mammas vaxduk när jag var liten!

På Wikipedia, som tack och lov INTE håller sina svenska sida stängd idag i protest mot en antipiratlag i USA (läs mer HÄR), står detta bl.a. om vaxdukens historia:

  Vaxduk är en föregångare till vävburen plast med tryckt mönster. Dagens vävburna plast kallas ofta oegentligt för vaxduk. Den har ofta använts som duk på köksbord, som skyddsbeklädnad på hyllor och skåplådor m m, eftersom den är tålig för spill och lätt att torka ren.

Ursprungligen var vaxduk verkligen duk impregnerad med vax. Man spände upp stora stycken lärft i ramar och beströk tyget med vaxlösning, som fick torka. Proceduren upprepades ett flertal gånger, tills vaxlagret blivit tillräckligt tjockt. Detta var omständligt och tidskrävande. Dessutom sprack vaxskiktet i köld, det klibbade i normal temperatur och luktade illa i värme.

Så småningom bytte man ut vaxlösningen mot fernissa, som också pålades i flera omgångar. Namnet behölls, trots att produkten inte längre hade med vax att göra. Denna s.k. vaxduk kunde tryckas med olika mönster, och fick då ett dekorativt plusvärde.

I slutet av 1940-talet kom den nyuppfunna plasten – i tidigt stadium behöll man det engelska namnet plastic – att ersätta fernissvarianten av äkta vaxduk. Den korrekta benämningen blev nu vävburen plast som till sin natur avlägsnar sig ännu mer från första tidens vaxduk. I dagligt tal lever benämningen vaxduk fortfarande kvar.

Bilden ovan är från Trolle-Ljungby, tidigt 50-tal. Jag hittade bilden på Internet och visar den bara med anledning av den då moderna nyheten – vaxduken på bordet!

Sagt och gjort! Vaxduk på 2 meter skulle införskaffas! Den gamla hederliga sorten, inte den mer vanliga s k akrylatbehandlade duken. Det visades sig inte vara så lätt. Tack och lov för Internet för där fanns Broarne!

Vem är Broarne, undrade jag! Men Broarne är ingen man utan en plats! Den här: På Broarnes hemsida står följande om platsen: ”Broarne är en fantastisk liten oas i världen! På kurorten Sätra Brunn, ligger Broarne – de äldsta husen på den 300 år gamla brunnen. Broarne heter stället för att man förr i tiden tvingades att lägga s k kavelbroar på platsen för att det var sankmark där malmfororna från Bergslagen skulle passera på sin väg mot havet.”

Klicka HÄR för att komma till Broarne!

Broarne hade vaxdukar! Här om dagen kom leveransen till mig och jag upptäckte först då att Broarne finns så nära som i Sala! Så nästa gång blir det besök där istället för postorder!

Mitt köksbord FÖRE: Och EFTER:

Visst blev det fint! Och funktionellt! Lätt att torka av och mindre slit på träbordet.

Tänk att en vaxduk kan få en att känna sig gladare och lyckligare! Den lyser upp och förnyar tillvaron! 🙂

Lyckan fullständigt på morgonen! 😉 Ny vaxduk, tulpaner, en stor kopp kaffe latte och Arboga Tidning!

Bloggaren hoppar över insändarsidan idag där Centerpartiet skaffar sig blod på händerna bara för att vinna röster. Det kan dom kanske behöva – men till vilket pris… Dåligt!

Det här dåliga hittade jag också: Arboga Södra har glömt betala in pensionspengar och hela personalen får gå. Det slår hårt mot kommunen. Med intresse läser bloggaren att det här kommer i bladet imorgon: Vad som hänt får jag och alla andra veta imorgon. Bloggaren blir dock glad om ytterligare argument MOT konstgräs kommit fram.

Så här står det om konstgräs på Wikipedia: ”Konstgräs är ett underlag för bland annat sportutövning. Vanligast idag är på fotbollsplaner, amerikansk fotboll, baseboll och landhockeyplaner. Konstgräs förekommer också allt oftare även på golfbanor, tennisbanor och i andra anläggningar som trädgårdar, altaner, terrasser, lekplatser med mera.
Den stora fördelen med konstgräs är en mycket högre utnyttjandegrad, speciellt på nordliga breddgrader där naturgräset inte kan användas alls under vintern.”

  Bloggaren tycker det är lite storhetsvansinne att anlägga konstgräs i Arboga. Speciellt när den kommunal plånboken är mycket tunn och korvörena som finns kvar borde gå till den sociala omsorgen istället.
Frågan är vad som är viktigast? Det basala, med bl.a. tillräckligt med pengar för Socialförvaltningens behov eller möjligheten för en liten grupp människor att spela fotboll på vintern?
Finns det inget som heter rätta mun efter matsäcken?

På radiosidan hittar jag denna notis. På lördag är det 10 år sedan Fadime mördades. Om det skriver jag i bloggen på just lördag!

Bloggen avslutas med två bilder. Den här som visar en av de fina julklappar som barnen förärade mig! En värmefilt! In med kontakten i väggen och mys sen i soffan! Kan behövas i en gammal, kylig kåk.

Och en bild på ett vackert ägg som kokades till frukosten! Så här fina ägg kan man inte köpa i affären! Det här ägget kommer från min vän Ingrid som har lyckliga hönor!

 

Etik på nätet – finns det? Om mord i Arboga. Men också om att göra deal med en gran.

ARBOGA, Brott och straff, Lokalt, Sverige & Världen, Två små barn Inga Kommentarer »

Så här ser Arboga Tidning ut idag. ”Misstänkt dubbelmord i Arboga”. Vi var många här i Arboga som reagerade starkt när vi fick höra tals om händelsen igår. Inte bara för att det rörde sig om ett misstänkt mord utan för att det gällde en mor och hennes lilla barn. Tankarna gick direkt till Emma och hennes två små barn som mördades för fyra år sedan. En iskall känsla i magen som lugnades först när jag och andra kunde läsa på Facebook att Emma och hennes lilla dotter inte var de drabbade.

Självklart är händelsen fruktansvärd i alla fall. Och förmodligen redan innan de döda kropparna förts bort hade pratet satt igång. – Vem är kvinnan? – Är det någon vi känner?  -Vem är mördaren?

På Internetsidan Flashback kom det snart fram vem kvinnan var. Flashback kallar sig, citat: ”Sveriges största forum för yttrande- och åsiktsfrihet samt självständigt tänkande.” Det betyder fritt fram för allt – oavsett om det är sant eller inte. Och etik vet man inte vad det är där.

Via Flashback kunde man få veta mera om den mördade kvinnan genom hänvisning och länkar till nättidningen ”Realisten” som visade bild på kvinnan och barnet men också talade om vem den troliga mördaren är!
”Realisten” beskriver sig själv så här: ”Tidningen Realisten är en nyhetstidning som vilar på en realistisk idébas. Tidningen ägs av det politiska partiet Svenskarnas parti, men ideologiska avvikelser från partiet förekommer. Tidningen ska ses som ideologiskt fristående och publicerar nyheter och artiklar utifrån ett brett spektra.”

  Om ”Svenskarnas parti” skriver Wikipedia så här:

”Svenskarnas parti (SvP) är ett svenskt högerextremt politiskt parti som definierar sig som nationalistiskt men ofta kallas nynazistiskt i media. Partiet bildades, under beteckningen Folkfronten, den 22 november 2008 efter att Nationalsocialistisk front lagts ner. Partiets tidning som ges ut på Internet heter Realisten. Svenskarnas parti hör till de grupper som bevakas av svenska säkerhetspolisen, och anses av dem ingå i vit makt-miljön.”

Med den informationen kan vem som helst ana varför tidningen ”Realisten” hade information om en mördare i Arboga. 🙁

Etik hör inte hemma hos vare sig ”Realisten” eller ”Svenskarnas parti”. Men Facebook då? Där allt startade. Där jag kunde lugna ner min iskalla rädsla. Tja, det beror ju på hur man menar? Och vad man tänker om etik?  Om den egna nyfikenheten väger tyngre än de etiska grunderna?

Så här står det på Wikipedia om ordet etik: ”Etik, (från gr. ethos; sed), eller moralfilosofi, sedelära, en moralvetenskap, den del av filosofin som försöker besvara frågor som ”vad är det goda”, ”vad är det rätta”, ”hur bör man bete sig”.
I mer allmän bemärkelse: en uppsättning regler för uppträdande och förhållningssätt.”

Med andra ord – lite av oskriven lag kanske – och särskilt i sammanhang som t ex Facebook. För hur höga moraliska värderingar man än har kan det vara lätt att falla till föga för skvallret. Det ena ger det andra, någon frågar och du svarar.
Du försvarar dig kanske med att du faktiskt inte sagt allt, inte nämnt namn eller detaljer – men ändå tillräckligt för att få igång kedjereaktionerna, tisslet och tasslet.

Man är inte mer än människa. Jag tog också reda på mera men gjorde det icke-officiellt s.a.s. Jag gick inte ute på Facebook och berättade utan höll det för mig själv.
När folk berättade öppet med namn och detaljer på Facebook samtidigt som man i de lokala nättidningarna skrev att de anhöriga inte var informerade ännu – då kändes det osmakligt. Inte etiskt alls!

Så se upp med pratet! Du vet aldrig när det du säger eller skriver kan hamna i orätta händer! Eller när din nyfikenhet blir till skada för andra människor.

Jag tände ljus för den döda kvinnan och hennes lilla barn igår. Mina tankar går till deras anhöriga.

Så lite annat. Löftet att inte kasta ut granen kom på skam igår. När jag väl plockat undan alla julsaker följde julgranen med av bara farten… Dock gjorde jag en deal med granen (om man nu kan göra det?). Jag ställde ut en hink med vatten och placerade den vackra granen i den. Förhoppningsvis kan den dricka vattnet då och då när det inte fryst till is och visst är den vacker där den står – där också?

Och inne blev det skönt och julfritt överallt! Och inte ens en halv sopskyffel med barr lämnade granen efter sig! 🙂

Var rädda om er – men också om varandra!

 

 

 

 

Skyddsjakt på jägare och ADHD

ASPERGERS och ADHD, Bröderna katt och Vilda Wilma, Lokalt, Miljö, POLITIK, SKOLAN, Sverige & Världen, VARGAR, djur och miljö, Västra Mälardalen, Vården Inga Kommentarer »

Först vargen! När ska denna inkompetenta, absurda hantering av de svenska rovdjuren ta slut!? För nu är det dags igen – skyddsjakt på varg!

Dagens Arboga Tidning har detta på förstasidan: Det blev alltså inte mycket bättre sen vi blev av med Andreas Carlgren och istället fick Lena Ek som miljöminister. Men varför skulle det bli det? Samma regering – samma inställning! 🙁

  Naturvårdsverket, ett statligt verk under regeringen, har genom ett så kallat delegationsbeslut överlåtit ansvaret till länsstyrelserna för skyddsjakt på enskilda vargar. M a o ”high chaparall” råder i landet när länsstyrelserna själva, med hårda påtryckningar från jägarna, ska ta beslut. Så otroligt fegt och ansvarslöst av regeringen!

Så här står det på Wikipedia om Naturvårdsverket, citat: ”Naturvårdsverket är en svensk statlig förvaltningsmyndighet på miljöområdet och ska vara pådrivande och samlande i miljöarbetet. Verkets arbete ska syfta till att främja en hållbar utveckling med utgångspunkt i den ekologiska dimensionen.” Ha! Pyttsan!
Läs mer om Naturvårdsverket HÄR!

Vargen har alltså inte en chans! Så här säger ordförande i Västmanlands Jägareförbund Thorbjörn Larsson enligt Bbl/AT: Han anser, självklart, att 25 dödade vargar i Mellansverige inte räcker och säger så här: ”– Vi är absolut inte nöjda, det förbättrar inte situationen. ”Vi har stora problem i Västmanland och vill ta bort hela Skultuna-Västerfärneboreviret”. !!
Thorbjörn Larsson säger sig som mest kunna acceptera ett (1) vargrevir i länet. ”-Resten vill vi ta bort”.

När blir det skyddsjakt på jägare, tro? Nu menar jag naturligtvis inte att vi ska jaga rätt på gubbarna och mörda dom – men leta upp dom och ta ner dom på jorden! Se till att dom blir mindre styva i korken och lära dom lite om ballansen i naturen. Minska deras makt och deras sätt att skrämma upp folk för egen vinning.

Skandalöst att det ska råda en form av ”hela havet stormar” vad gäller svensk rovdjurspolitik. Finns det ingen vettig person på regeringsnivå som kan sätta foten i backen och få till ett seriöst, genomtänkt förslag vad gäller de svenska rovdjuren!

  Så här skriver Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen, i Aftonbladet, citat: ”Ska vi tro den bild som vissa ger sken av så dödas tamdjur i en skrämmande takt. Människors liv i vargens närhet slås sönder. Det är en vilseledande beskrivning av ett fridlyst djur som svenskarna vill ha kvar och som är skyddat i internationell lag. Trots det rustar nu tusentals jägare åter för jakt.” Läs mer genom att klicka HÄR!

LÅT VARGEN LEVA!!

  Så till ADHD och den debatt som plötsligt blommat upp om medicinering eller inte. Förstå-sig-påare försöker få okunniga att tro att föräldrar med lätthet stoppar i sina barn piller. Självklart är det inte så! Det är med stor vånda man tar det steget men man gör det för sitt barns skull.
Andra vill få oss att tro att medicinen 1) är mycket farlig med förödande effekter i framtiden 2) är beroendeframkallande – d v s föräldrarna gör sina barn till narkomaner 3) är ett sätt att klara kunskapsintaget i en alltför stökig skola – d v s man tar medicin för skolans skull.

Alltihop är fel! Medicinen är beprövad sen relativt lång tid tillbaka, den ges i mikroskopiskt små doser i förhållande till vad en knarkare går igång på och barnen behöver det för sin egen skull – inte för skolans!

Sen är det så att medicinen inte har effekt på alla barn, men för de barn som får en förändring blir det ett otroligt lyft. Plötsligt kan de koncentrera sig, plötsligt får de en chans att ta in information och klara skolarbetet. Samtidigt klarar de bättre den sociala samvaron i klassen och skolan.

En kommentar på min blogg säger så här, citat: ”I vår skola har vi ett barn med diagnos ADHD, han är nu 11 år gammal. Terroriserat vår skola i 6 år genom att sparka, slåss med tillhyggen, spotta, kasta sten osv. För mig är det inte ok att mina eller andra barns säkerhet äventyras. Killen har och har haft assistent i 4 terminer men ingen bättring sker…i förra veckan slog han en förste klassare med bandyklubban…bakifrån… rakt över örat. Jag är helt med på att barn med speciella behov skall få den hjälp de behöver…prolemet är att hans mamma vill att han fortfarande skall gå i vanlig grundskola.”

  Det här säger väl en hel del. Hur mår den här 11-åriga killen som ”terroriserar” en hel skola? Vad får han för hjälp? Kanske medicin skulle få honom att klara såväl utbildning som umgänge med skolkamrater?
”problemet är att hans mamma vill att han fortfarande skall gå i en vanlig grundskola” står det i inlägget.
TACK för det – pojkens mamma! Hon kämpar för sitt barn och hans rätt att som alla andra få del av skollagen som säger att alla barn har rätt till en 9-årig grundskola. Det är skolan som brister här! Som på många andra ställen i landet.

Medicin kan hjälpa barn att klara skolan – också! Ett skolbarn har i sin dagliga verksamhet att ta till sig utbildning – medicinen gör att de får en möjlighet till det. Barnets problem kvarstår naturligtvis även på fritiden men där finns inte kraven från omgivningen på samma sätt.

Samtidigt krävs mycket bättre kunskaper från lärarhåll! Bättre skolor, mindre klasser, mer flexibel undervisning. Det är inte bara elever med ADHD som mår dåligt i den svenska skolan. Väldigt många skulle nog vilja ha en förändrad skola. Men – hur får man det när skola och omsorg är nedprioriterade områden. Det ska fungera – men för minsta möjliga penning!

Många viktiga ämnen i dagens blogg. Nu avslutar jag med lite flashbacks från min morgon.

Härligt att mötas av tre glada katter när man kommer upp! Man känner sig omtyckt liksom – även om det möjligen är maten dom är ute efter…
Och det blev en tulpanbukett igår på ”Tulpanens dag”! Även om jag tycker att den gamla också är vacker fortfarande: Julgranen skymtar i bakgrunden och den får stå kvar. Jag har inte hjärta att kasta ut en fin gran som fortfarande ”lever”. Den ska strax få sin dagliga dos vatten!

Dagens Arboga Tidning har lästs igenom och förutom ilskan över varghatet blev jag glad över den här lilla historian: ”Nästan alla deras drömmar har slagit in” står det om paret från Kurdistan.

På tal om invandrade människor så såg jag den här notisen i DN igår:   -Förlåt mig – nu generaliserar jag – men jag kan aldrig tänka mig att undersköterska på korttidsboendet i Båstad var invandrare. Av de människor jag träffat på inom äldrevården har de mest omtänksamma och respektfulla kommit från andra kulturer. Kulturer som känner respekt för åldrandet och vördar gamla. Där har vi mycket att lära!

Ha en fin dag fast det är måndag! Tänk lite längre än näsan räcker! Och – var rädda om er och om varandra!

 

 

 

 

 

 



Premium Wordpress Themes by Natty WP. Web Hosting
Images by our golf tips desEXign.