Småstäder har mindre antal invånare och i småstäder märks du – på gott och ont. Så är det på de flesta ställen och så är det i lilla Arboga!
Bloggaren är helt säker på att hon inte ens vet bråkdelen av vad det snackas om vad gäller henne själv. Det är sådant man får stå ut med i småstan! Det bästa är att inte bry sig. Stå upp för sina åsikter och ta diskussionerna när dom kommer (vilket dom sällan gör för tisslet och tasslet sker mestadels bakom ryggen på folk).

Jag säger bara en sak: Stackars invandrare som placeras på en flyktingförläggning i Arboga! Knappt hade branden på Nalles startat förrän skitsnacket var i gång! (Foto:Polisen)

Antingen var det dom själva som tuttat på – bortskämda och odrägliga som flyktingar är! Eller så var det några ”motståndare” som gjorde processen kort. Oavsett det ena eller andra – så är det flyktingarnas fel, enligt en viss del av småstadsinnevånarna.

Det är så pinsamt och dåligt så jag skulle helst inte vilja skriva om det! Fast om ingen tar bladet från munnen och hävdar att det finns helt andra åsikter även i en småstad – så får ju dumskallarna regera! För det är dumhet – okunskap – parat med rädsla som göder främlingshat.
Dessutom vill jag att Arboga ska vara en stad jag slipper skämmas för! En stad med ett öppet, kunnigt folk som ser medmänsklighet och välvilja som självklarheter.

Andra invandrare i våra trakter är vargarna.  Fast de har ju varit här från första början förstås, utrotats men försöker nu komma tillbaka.
Men vargar är också ett sådant där förtalat släkte! Just nu gror den ena dumheten efter den andra på insändarsidorna i Västra Mälardalen. Trots att organisationer försöker ”tala folk tillrätta” så växer rädslan och hatet. Människor törs inte gå ut, vargen ska äta hunden till förrätt och barnbarnen till efterrätt! Middagen blir väl älgen som jägaren hade velat nöjesskjuta…

Nej, skärpning mot alla dumheter! Tänk till innan du dömer ut andra! Om du skulle tvingas fly för att Sverige blivit en katastrof – hur skulle du då själv vilja bli mottagen? Skulle du vilja bli spottad på och förtalad där du står långt, långt hemifrån med några få ägodelar kvar i handen?

  Och vargarna – glöm dom! Var glad om du ser en! Annars bör du mycket hellre se upp för lösspringande hundar, skenande bilar och ilskna rasister.

Nej, låt oss göra Arboga känt för sin goda vilja! Nu har mord och bränder satt Arboga på kartan på ett icke positivt sätt. Låt oss vända trenden och göra det positivt att bo i den lilla fina staden vid ån!

Lite plåster på såren kan man få genom att stryka honung på det onda! Det skriver Svenska Dagbladet idag! Jag citerar: ”Honungen har visat sig skydda mot omkring 80 olika sorters bakterier och ingår redan i ett stort antal mediciner för sårläkning.” Läs mera genom att klicka HÄR!

Avslutar med en bild som tagen från en liten stuga på landet. Rimfrostrosor på fönstret. Men fotot är faktiskt från en liten stuga mitt i stan!

Imorse blev det åter stora rubriker kring vår stad Arboga – och åter igen, inte på något bra sätt. Via nätet fick jag höra talas om två (2) stora bränder tidigt på morgonen i  vår lilla stad. En villa på Kolvägen nedbrunnen och flyktingförläggningen vid gamla Nalles. Jag blev alldeles förskräckt och när jag skulle uträtta några ärenden kom jag att köra förbi flyktingförläggningen. Röken syntes på långt håll.

Det jag inte trodde var sant – var faktiskt det. Det välkända Nalles snart i ruiner.

80 flyktingar har evakuerats tillfälligt till Trefaldighetsgården i Arboga. Tre har förts med ambulans till lasarettet med lättare rökskador. Någon av alla journalister och fotografer på platsen sa att bostadsdelen troligen var intakt. Men frågan är väl om flyktingarna kan återvända – eller orkar, vågar och vill?

På Facebook läste jag direkt kommentarer som: ”-Det var väl väntat!” Sådana yttranden gör mig upprörd. Väntat – av vilken anledning då??

Det första jag tänkte när jag hörde talas om branden i flyktingförläggningen var: ”- Kan jag hjälpa till? Kan några flyktingar komma och bo hos mig? ”
Om alla tänkte så skulle boende snart vara ordnat. På köpet kanske en hel del människor blev av med sina fördomar.

Länken HÄR går till Nerikes Allehanda som bad bloggaren om en intervju.

Samma morgon brann en villa ner på Kolvägen – också här i Arboga.

Nu får det snart vara slut på dåliga nyheter från den lilla fina staden Arboga! Läs mer på Magazin24 genom att klicka HÄR!
På Wikipedia läser jag detta på en sida om ”Länsväg U572” (klicka!): ”Efter en lång raksträcka är man nästan framme i Arboga efter att först ha passerat f.d. Nalles motell, som före den nya motorvägens tillkomst var ett populärt rastställe för långtradarchaufförer.”

De här bilderna hittade jag på ”Grandprix63:s” fina hemsida!

Numera ett minne blott.

Jaha, då var det måndag igen… Gröten är uppäten i arla morgonstund och en blick på termometern gav upplysningen om att kylan kopplar greppet. -13,1 då jag gick upp. Burr!!

Arboga Tidning har bläddrats igenom och idag hittade jag ingen varghets. Värre var det i torsdags då någon som kallade sig ”viltmästare från Munktorp” på insändarsidan beskrev i sju steg hur vargen går till attack mot människan! Det är förvånande att tidningen släpper igenom sådana insändare.

De sju stegen sades vara hämtade från någon okänd professor i Kanada. Kanada som har mellan 50-60 000 vargar! Vari ligger logiken att jämföra det med de dryga 200 vargar vi har i hela Sverige? I en lokalblaska med läsare i Köping, Arboga och Kungsör. ??

Och vad vill man med en sådan insändare? Lugna gamla mormor i Munktorp?? Nej, skäms Arboga Tidning som inte kan hålla en saklig och etisk insändarsida!
Det är tur det finns andra lokaltidningar som inte väljer sida för att ligga bra till hos viss del av befolkningen.

Idag finns dock denna lilla notis i den aktuella tidningen: En liten notis, som sagt, som borde ha fått större rubriker. Fler föreläsningar med saklig information om vargen behövs! Utan skrämselpropagande och utan blodtörstiga jägare som självutnämnda förstå-sig-påare!

I gårdagens DNblev jag förtjust i den här bilden som var del av en annons om auktioner: Det är foxterriern i förgrunden som gör mig glad! Einar Jolin är konstnären och tavlan inbringade 912 000 kr!

Den här bilden gjorde mig också glad – fast på ett annat sätt. 😉 Magnus Bard – favorittecknaren har slagit till igen!

Annat i DN var det här: Ja, det där med Facebook är inte lätt…

 Halva Sverige är nu i dagarna engagerade i ett för och emot ”tidslinjen” på Facebook! Vad är nu det – undrar någon? Jo, så här såg det ut för bara ett par dagar sedan på en vanlig sida på Facebook: Igår dök den här frågan upp på bloggarens egen sida: ”Är du redo att publicera din tidslinje?” Fast det är en fråga som ingen förväntas svara på. För under står det: ”Kom ihåg! Din tidslinje publiceras den 5 februari!” Vare sig man vill eller inte alltså. Vare sig man är redo eller ej.

Den nya påtvingade tidslinjen ser ut så här hos bloggaren. Tjusigt och flashigt med bilder kanske men längre ner är allt en röra. Man uppmanas publicera allt i en tidslinje daterad från användarens födsel!! Hur kul är det??
Det är möjligt att unga människor tycker det är ”nice” att lägga upp händelser 20 år tillbaka i tiden – men för en gamling som jag känns det inte ett dugg inbjudande! Tänk hur lång den tidslinjen skulle bli!! 😉  Dessutom har bloggaren inte alls lust att dela med sig av livets alla händelser på Facebook! För mig är det här och nu som gäller.

Är det möjligen så att tillverkarna av Facebook har fastnat i ungdomsfällan? Att de inte läser av vad användarna är intresserade av? Eller så är Facebook bara till för dom under 30.

Nog gnällt. Man behöver ju inte ha något konto på Facebook heller! Jag ska nog överväga tanken att logga ut för gott. Vi får se.

”Tidslinjen” hos mig såg ut så här igår kväll: Sorg och förvirring hos alla tre katterna! Lillhusse har rest till Göteborg! Felix tittade länge efter honom i fönstret…

”Blott en dag, ett ögonblick i sänder,
vilken tröst vad än som kommer på!”

Så lyder början på en välkänd psalm, skriven 1865 av Lina Sandell-Berg.
Den påminner om begravningar för en del men när texten plötsligt dök upp i mitt huvud imorse så kom jag på –
det stämmer ju med tavlan jag fick av en av mina bästa vänner: ”En dag i taget”

Ta en dag i taget – blott en dag i sänder! Vilken tröst vad än som kommer på.
Visst är det sant! Det är en dag i taget som gäller och vilken tröst är inte det. Inte oroa sig och tänka på kommande dagar. Inte fundera över händelser som faktiskt kanske aldrig inträffar.

Ibland tänker jag ändå framåt. Tio år. 10 år! 2022 – hur ser det ut då? Tänk på dig själv och dina nära och kära år 2022. Är barnen vuxna? Hur har det gått för dom? Är du kanske mormor eller farmor då? Kan du kalla dig morfar eller farfar med småttingar springande runt fötterna? Lever dina gamla föräldrar? Och – lever du själv…

Kalender 2022

På nätet kan man hitta allt! Här är en kalender för år 2022. Bredden är lite stor så det är möjligt att du inte kan se de sista månaderna år 2022.
Dagens datum infaller då på en lördag. Hur ser den lördagen ut? Mår du bra? Är du lycklig? Hur blev de senaste tio åren?

Ja, det kan du själv ordna med början idag! Du kan fr o m idag se till att dina närmaste tio år blir så som du vill ha dom – utifrån det du kan påverka. Så att du 29 januari 2022 kan tänka – ja, jag gjorde det bästa av de här åren! Visst känns det lovande?

Men lev! Lev nu! En dag i taget. Också. Det är en förutsättning för de kommande tio åren.

Tiden rinner undan så fort, så fort. Bilden här är snart tio år gammal: Vart tog de åren vägen? Och hur ser den här glada trion ut om ytterligare tio år?

Jag lovar att ta tillvara så mycket jag kan. Idag är en ny dag att göra det bästa av. Mina gamla föräldrar är hyfsat pigga, barnen mår bra, mellanbarnet är på besök och sover i sin säng, katterna ligger på sina vanliga platser. Curry på sängen vid fönstret.

Felix på favoritplatsen uppe på linneskåpet.  Vilda Wilma värmer sig invid elementet. Allt andas frid och ro. Att ta tillvara – just nu…

Och i mitt fönster har orkidén fått en knopp – nytt liv – och en föraning om vår…

Idag kan man läsa i DN om en s k överklassafari som anordnas idag i Stockholm! På DN:s hemsida kan man läsa, citat:
”I dag anordnar organisationen Allt åt alla en guidad busstur ut till Solsidan i Nacka för att berätta om ”Sveriges rikaste utsugare”.”

Jag citerar vidare ur DN: ”Den så kallade överklassafarin har väckt starka reaktioner på internet och kommunalråd Erik Langby (M) tycker att idén är barnslig.
Bussturen med ”Motborgarbussen Linje 99” avgår vid lunchtid från centrala Stockholm till Solsidan via Fisksätra och Grand Hotell i Saltsjöbaden. Ombord finns plats för 65 personer och resan är fullbokad sedan flera veckor tillbaka.”  (Personerna på bilder kommer troligen inte att dyka upp under safarin – eller – vem vet?)
Läs mera i DN om safari ut till överklassen genom att klicka HÄR!

Om föreningen ”Allt åt alla” läser jag: