Feel in the Blogg

”Ett brev betyder så mycket” – är ett talesätt och det handlar förstås inte i första hand om att gynna några av de olika postdistributörer vi har utan om att hålla kontakt.

I någon tidning läste jag också att vi svenskar föredrar handskrivna julkort istället för digitala varianter.

Men hur är det nu då med postleveransen? Hur sköter sig ?
Har det blivit något bättre med konkurrensen via ?

Svaret måste väl ändå bli NEJ! Bloggaren har en del exempel. 121212 ville bloggaren gärna ha ett stämplat kuvert för att liksom fira detta unika datum. Sagt och gjort – ett kuvert med fullt porto och med bloggarens fullständiga adress lades på brevlådan i centrala Arboga på förmiddagen den 12 december. Kom brevet fram? Ja, inte dagen därpå i alla fall!!

Det tog från onsdag 12/12 till fredag 14/12 för brevet att komma fram! Men jag fick min stämpel i alla fall och det var det viktiga! 😉

Annat viktigt som inte gick bra var julklappar via nätet… Trots att böcker beställdes i god tid kom de inte fram till julafton… Enligt Posten låg paketet kvar på en terminal i Stockholm i en vecka. Någon lämnade det bara där den 20 december och där fick det ligga… Så jultomten fick göra ett återbesök igår, fredagen den 28 december och lämna över resten av klapparna. Då hade nämligen någon på postterminalen i Stockholm vaknat till…

Ett julkort som bara tog 8 dagar på sig var det här: Poststämplat 20 december i New York anlände det bloggaren igår 28/12. Men det var ett kärt julkort, värt att vänta på. Stephen Gold från New York i USA träffade jag vid pyramiderna i Mexico 1980 och sen dess har vi haft kontakt. Inte särskilt frekvent men alltid ett julkort med några rader.
I år skrev Steve om ”hurricanes” i sin hemstad och naturligtvis om den hemska skottlossningen i Sandy school med tillägget ”We need to have guncontrol soon!”

För övrigt postade jag 50 julkort i år. Alla lades på brevlådan 12 december och alla korten behövde minst 1 vecka på sig att komma fram… Ja ja, någon gång anlände väl det välmenta kortet till sin adressat.

Avslutar med ett klipp från Steves julkort som visar hur vi traditionellt vill se julen – även om man som Steve inte alls har lantlig miljö utanför knutarna utan bor i ett fint hyreskomplex i Bronx.
Ge inte upp! Fortsätt att posta brev och vykort och ett och annat paket – det betyder faktiskt väldigt mycket! 🙂

”Ett hem utan en katt är bara ett hus” – finns ett ordspråk som säger och för mig och familjen stämmer det väl!

Så här kan det gå till på Glasblåsargården! 🙂 Badrummet är en spännande plats och då särskilt badkaret.

Vad händer på andra sidan? Wilma kikar ner på Curry som tycker att utsikten under badkaret är betydligt mer intressant! Där inunder kan det ju rulla in så många spännande föremål…

Men vad nu!? Curry upptäcker att någon faktiskt sitter i badkaret! Nu blir det leka av!! 😀

Som alltid slutar med kramkalas! Det är Curry och Wilma det!

Felix – vaktmästaren och ensamkatten i familjen – har istället helt lagt beslag på lillhusse som kommit hem på julledighet. Är inte lillhusse i närheten så inväntar Felix honom troget på sängen…

Allt medan kompisarna umgås i tid och otid… Varför utnyttja den jättestora ytan i lägenheten när man kan pressa sig samman på ett linneskåp!? 😉

Men det kan bli för mycket fotograferande i katternas tycke. Då blir Vilda Wilma så här trött!

”Värnlösa barns dag” idag. Dagen som tidigare hette ”Menlösa barns dag”. Benjamin har namnsdag. Grattis! Njut dagen och kvällen och natten – för kalendern berättar också att det är fullmåne!

Ja, ett hem utan en katt är bara ett hus. Ett annat ordstäv säger:
”Ett hem om det är gott är livets bästa lott”!
Jag håller med om det också och önskar alla ett gott, harmoniskt och lyckligt hem!

I skuggan av julgranen lyser solen in!

Solsken och vackert väder!

Utetemperaturen är inte alls så hemsk som för bara några veckor sedan. Ändå lockar det inte bloggaren till utevistelse alls! -Jag tycker vi hoppar januari och februari och ger oss direkt på vårmånaden mars istället!

Några som verkar tycka likadant är de stackars pelargonerna i tvättstugan. Placerade där för att övervintra och klippas ner när ljuset blir klarare och dagarna längre – för att komma igen och åter pryda byttor och krukor ute på gården. Men visst kan man väl låtsas vår och släppa ett par blommor till bloggarens stora lycka! 🙂

Nej, vintern är ingenting för bloggaren men tyvärr är det bara att bita ihop och vänta. Den är snart här igen – våren!! Bilden tagen i slutet av mars i år. Underbart!

Underbar är också Ulf Lundkvists Assar! Här ur DN i söndags: Den som har ögonen med sig har koll på klistermärkena på resväskan! Arboga!
Den gode Ulf har viss förkärlek för Arboga och på en hemsida som heter Statskultminnen läser jag varför:

”Ulf Lundkvist föddes 1952 i Norrköping och flyttade nio år gammal till Stockholms¬förorten Trångsund. Under högstadie- och gymnasietiden tog han kurser i teckning och grafik. Ulf var inte den som fann något större värde i skolböckerna, istället var han full av fakta ifrån Bildjournalen och andra tidningar.
Det hände ibland att Lundkvist skolkade, och då kunde han vara borta i några dagar. Ofta gjorde han och en gotländsk kamrat små dagsresor med tåg till städer som Arboga eller Västerås. Eftersom deras fäder jobbade på SJ, fick dom fribiljetter. Man kan anta att det till viss del var deras resor som fick Ulf att intressera sig för Sveriges landsbygd och småorter.”

Läs mera HÄR!

Varken Assar eller Ulf har namnsdag idag men väl Johannes och Johan! Grattis pojkar!

Njut dagen – våren kommer snart!

Så har då både julafton och juldagen passerat för att ge plats åt annandag jul.

Juldagen som startade med en överraskning: Massor av snö hade fallit under natten. Så här såg det ut när bloggaren skulle ut för att hissa flaggan på juldagen: Snötäckt! Bara spåren efter någon ensam vandrare som pulsat förbi. Men flaggan hissades som sig bör fast stövlarna blev fulla med snö. En som förmodligen kände något av skräckblandad förtjusning var katten Felix.
Det är inte lätt för en liten katt att ta sig fram i snömassorna även om Felix tycker det är rätt så spännande och kul med snö. Att hitta en toalett som passar är inte heller det lättaste. Fotspåren mot flaggstången fick duga! 🙂

Ni som läser min blogg vet att jag har DN på söndagar och brukar citera ur den, puffa för intressanta artiklar som jag vill dela med mig av. Så ock idag, fast söndagen sedan länge passerat.  När jag njöt av lyckan och gemenskapen med min familj på julafton såg jag också den här bilden framför mig, den har fastnat på näthinnan:  Berättelsen om Inga från Litauen. Inga som var ett oönskat barn när hon föddes och som levt sina första tre år bland andra olyckssystrar och bröder på ett barnhem i Siaúliai i norra Litauen.
Titta på bilden. Titta in i hennes ögon. Fundera på vad hon tänker? Vad hon har varit med om i sitt korta liv? Och gläds åt att du har familj, vänner, någon som bryr sig om dig och som du också kan visa omsorg om.

”När Inga fick en familj” heter berättelsen som finns att läsa i DN från i söndags. Om lilla Inga som hittade hem och fick en kärleksfull och varm familj i Sverige.
Artikeln berättar också om hur svårt det är för barn som Inga, 3 år och äldre, att hitta någon som vill ha dom. Adoptivföräldrar vill helst ha spädbarn…

Så tänk på Inga och alla andra barn i världen som inte har någon att kalla sin. Tänk på hur det är att stå utanför och titta in…
Var nöjd och gläd dig. Var tacksam över det du har och önska inget mer. Krama om dina nära och kära lite extra!

Stefan och Staffan heter dagens namnsdagsbarn.
Grattis pojkar!

Julafton check, som man säger – och så nu juldagen!

Bloggaren hoppas att alla fick en fin dag och kväll igår och att natten varit lugn. Att de flesta hållit sig inomhus och inte behövt vistas ute för imorse var det vitt, vitt överallt – snötäckt!

Med de här fina bilder från Arboga vid ån, från Luciadagen, tillönskar jag alla en god fortsättning på julen. Inget namnsdagsbarn finnes att fira denna dag som endast anges som ”Juldagen” i almanackan.

Vi ses igen en annan dag –
kanske annandagen… 😉