Slutet av februari och Kung Bore av Stockholm har fortfarande greppet om huvudstaden.

Men inte så länge till! Så här såg det ut i söndags vid lunchtid på Robert Almströmsgatan. Sol och blå himmel – här utsikten från samma gata mot Kungsholms strand. Även om det inte syns på bilderna så var väldigt många människor ute på promenad i det härliga vårvädret.

Själv pyntade jag i dotterns lilla lya. För att i skymningen ta pendeln från Karlberg.

Flight AF1062 från Paris är på väg in. Jag tar en cappuccino medan jag väntar. Så kom hon då äntligen – min egen lilla fröken Vår! Jo, hon hade nog både vårvindar och vårkänslor med sig från romantikens huvudstad! 😉

Tillbaka till Vasastan och Norrbackagatan. Lampan som lyser så starkt är fullmånen! 🙂

Måndag morgon – utsikt från lyan på Norrbackagatan.

Sen bar det iväg hem för bloggaren. Fantastiskt vackert vårvinterväder i Stockholm.

Jag ser ljuset i tunneln! 🙂

På väg ut ur storstan. Fjärde huset från vänster – där har dottern sin boning. Som tur är med fönster mot gården. Järnvägen ligger ju väldigt nära.

Resan hem visade skiftande väderförhållanden. Disigt och dimmigt på sträckan Enköping – Västerås.

Köpings station hukar i gråvädret.

En bit utanför Valskog.

Grannas – snart hemma igen.

Utsikt mot gamla kyrkoherdebostaden, f d Pastorsexpeditionen i Arboga.

Imorgon blir det mer blogg om djurskydd – detta så otroligt viktiga ämne! Kom igen då!

Pojken Lage har namnsdag idag! Grattis!

Den här bilden är tagen på Centralstationen i Stockholm – uppgången till bussterminalen. Fin estetik, tycker jag.

 På fredag den 1 mars drar licensjakt på lodjur igång! Varför då? Obegripligt.
Licensjakt är en jaktform som beordras för att hålla nere en djurstam. I Västmanland ska två lodjur få sätta livet till enligt länsstyrelsen beslut. Det är nämligen så att regeringen och Naturvårdsverket delegerat ner beslutet om jakt på lodjur till just länsstyrelserna i landet.

 Två lodjur ska alltså dödas i vårt län! Det betyder att ansvarig på länsstyrelsen tycker att lodjursbeståndet är så stort att det måste hållas nere!

Hur många har sett ett lodjur i Västmanland? Hur många har ens sätt spår efter ett?

Nej, det är förstås bara för att göra en liten grupp med särintresse för jakt på ”de fyra stora” lugna och glada.
De gick ju gubevars miste om vargjakten!  

Regeringens och därmed också Naturvårdsverkets agerande gentemot våra rovdjur är skandalöst. Det vittnar om en rent löjeväckande dubbelmoral där man å ena sidan låtsas värna om rovdjuren men å andra sidan gynnar särintressen.

 Ett sådant särintresse är rennäringen som numera enligt uppgift upptar över hälften av marken i landet.
Handen på hjärtat – hur ofta äter du renkött? Och är det inte så att lite svinn får man räkna med?

 Svinnet – när vargen river någon av de hundratusentals renar som strövar fritt i skog och mark.

Den här bilden är tagen ur DT. Bildtexten säger, citat: ”Sedan renarna räknats och släppts för att delvis gå till slakt så kom en varg in i hjorden och splittrade den.”
Vargen räddade alltså tillfälligt livhanken på ett stort antal renar, kan man säga.

Men det handlar om mer än svinn. Det handlar om samerna och deras rätt att bedriva rennäring. Så här säger Wikipedia, citat: ”Den svenska lagstiftningen (rennäringslagen) begränsar renskötseln till dem som är medlemmar i en sameby och detta har lett till konflikter inom den samiska befolkningen. Lagen begränsar också utövandet av rennäring till den som är av samisk härkomst, vilket är kontroversiellt eftersom det kan anses vara etniskt diskriminerande.”

År 2000 fanns det, enligt samma sida på Wikipedia, 51 samebyar, 930 företag och 4525 renägare. Rätt omfattande eller hur? 930 företag som sysslar med rennäring. En näring som alltså ska hållas fri från svinn via regeringen!

En annan yrkesnäring det blev ramaskri om för några år sedan var yrkesfiskarna. Torsken höll på att utrotas.

Fisket begränsades och upprörda känslor kom i svall!” – Vad skulle yrkesfiskarna då livnära sig på??”

Svartfisket höll på att utrota torsken i Barents hav.

Varför ska vissa yrkesgrupper hållas om ryggen och andra inte? Hur många yrken har inte försvunnit bara på hundra år!?
Och varför ska regeringen värna om vissa särintressen?

Förlorarna är djuren!

Jägares rätt att få döda av rent nöje. Det går bra att skylla på en rädd allmänhet (när man tidigare skrämt upp dessa) och på fårägare som får djur rivna (för att samma ägare inte tar fullt ansvar för sina djur).

Yrkesfiskares rätt att utarma ett helt hav – eller som här – en fritidsfiskare rätt att få posera med ett byte…
Märkligt förresten hur många män som har en önskan om att ståta med nedlagt byte… Se även bilderna ovan på lodjursjakt.

Det är ren skandal hur djur och natur behandlas politiskt i detta land! Och hur särintressen gynnas framför andra!

 Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen ger sig inte i fallet Susi – vargtiken i Junsele! Idag skriver Maria Ågren, generalsekreterare, i Svenska Dagbladet om att vargen måste dödas! Läs HÄR!
Det handlar om rennäringen… Man prioriterar alltså ett smal yrkesgren framför den genetiskt viktiga varghonan! Snacka om dubbelmoral!

VÅGA VÄRNA VARG!
Värna om alla våra djur och vår natur!
Gå in HÄR för att stödja Naturskyddsföreningen!
Det kostar 295 kr per år.

Torgny och Torkel har namnsdag. Grattis!

På tal om sjuka näringsgrenar – den här bilden fanns i DN i söndags…

På resande fot och utan min laptop – då får ni vänta tills imorgon på den sedvanliga bloggen!

Sigvard och Sivert har namnsdag idag i alla fall! Grattis pojkar!

Vi ses imorgon igen! 🙂

”Lyckliga gatan” var en slagdänga på 60-talet som handlade lite om lycka. Om den lyckliga barndomens gata som inte längre fanns kvar.

Söndagens predikan handlar om lycka. Vad är lycka? Synonymordboken ger de här alternativa orden: djup glädje, glädje, djup tillfredsställelse, sällhet, salighet, upprymdhet, eufori.

Vad är det som ger lycka, som får en att känna den där lyckokänslan?

Självklart kan det vara lyckliga gatan. Husen utefter gatan där du bor, hemmet, de trevliga grannarna, atmosfären – att bara känna sig hemma.

Så är det för mig bland annat.   Att stanna upp och titta. Tänka: – Där är mitt hem och det hemmet är min borg!
Inte hemmet för att det är en bostad med en massa fina möbler, nya gardiner eller senaste accessoarerna – vilket inte alls stämmer in på min bostad. Utan hemmet för att det är just mitt. Att jag har någonstans att ta vägen, något som jag kallar mitt, trygghet.

  …även så mycket annat. Annat som vi också nästan tar som självklart.
Att kunna besöka sina älskade föräldrar med en påse semlor. Att sitta där och småprata och betyda för varandra.
Och där intill tallriken står kaffemuggen. Den mugg som jag förärade ett par glada morföräldrar för många år sedan.
Kaffemuggen med mina barn på – lyckan att ha tre älskade barn.
Barn som idag är vuxna och ändå alltid mina barn. Som studerar, jobbar, som klarar sig själva och som ändå alltid finns nära – bortom tid och rum. Barn som alltid finns i ens hjärta.
Lyckan att vara förälder men också kompis med sina barn. Dela vardagsliv och just – lyckokänslor.
Som nu med dottern som idag ska mötas på Arlanda efter vistelse utomlands.
En bukett vår väntar henne – bland annat…

Lyckan av en stekt bit lax och dillstuvad potatis. Lyckan av att faktiskt ha mat för dagen och till och med god sådan.

Enkla vardagliga ting som igår kväll fick mig att stanna upp och högt säga för mig själv:
”- Vad bra jag har det. Vilken lycka jag känner.”

Lycka handlar inte om prylar och saker utan om en känsla. En känsla av att höra till, att må gott, att vara tillfreds och faktiskt komma på att kunna känna just så.

Ta tillvara lyckan! Du har den – om du bara stannar upp och känner efter.

Skylten till mitt hem!
Nej, jag har ingen sådan.
Inte som kan ses med blotta ögat i alla fall. 🙂

Denna den sista söndagen i februari månad har Mattias och Mats namnsdag. Då kommer jag på ännu en lycka. Lyckan att ha en så fin och rar bror. Grattis Mats – och GRATTIS alla andra Matsar och Mattiasar idag!

 I Sverige har vi ett statligt verk som ska ta hand om och skydda vår natur. Det är bara en illusion.
Naturvårdsverket agerar på regeringens uppdrag och regeringen köps av den som bjuder högst! Det handlar förstås om pengar och röster i riksdagsval där naturen är den stora förloraren!

Urskogar, orörd natur och vilda djur har ingen rösträtt! Rovdjur har inga pengar att köpa sig makt för. Vargar kan inte tala eller protestera!
Därför måste vi göra det åt dom!

Citat från Naturvårdsverkets hemsida: ”Naturvårdsverket överklagar förvaltningsrättens beslut i Junsele. Naturvårdsverket har överklagat förvaltningsrättens beslut om inhibition av skyddsjakten på två vargar i Junsele.”

”Naturvårdsverket anser att förvaltningsrätten inte har redogjort vilka skäl som ligger till grund för att inte upphäva inhibitionsbeslutet. Därför har Naturvårdsverket nu överklagat till kammarrätten.
De skador som uppstår på rennäringen och de stora kostnaderna som detta medför genom att vargen uppehåller sig i samebyns vinterbetesmarker gör att det är angeläget att jakten återupptas.” (Bild Naturvårdsverket)

Visst är det sjukt? Trots att väldigt många människor engagerat sig i vargfrågan, även ansvariga inom EU, så lever Naturvårdsverket sitt eget liv.
Vad är det för naturvårds verk??

Istället för att låta djur och natur vara ifred och se till att människor anpassar sig, att djurägare vaktar sin djur och att allt inte handlar om pengar – så sysslar verket med sådana här suspekta åtgärder:

Vargpar kördes i bil söderut

Rubrik ur Göteborgsposten! Ett vargpar från Norrbotten har fraktats i bil till Tiveden på gränsen mellan Örebro län och Västra Götaland!! Helt sanslöst! (Bild Nerikes Allehanda)
Flytta vargar med bilar och med helikopter! Plantera ut vargvalpar från djurparker! Vad är det för sorts naturvård!? Och vad kostar sådant!?
Det står inte på förrän det deporterade vargparet har börjat vandringen tillbaka norrut och åter är på plats i Aaupa i Norrbotten. Läs hela den tokiga historien HÄR!

Den s k rennäringen kan inte få styra hela rovdjurspolitiken! Tidningen Djurskyddet skriver så här, citat: ”Renskötselområdet kryper allt längre söderut. Enligt de senaste uppgifterna från regeringen upptar det 54 procent av Sveriges yta.”
54 %!! Det är mer än halva vårt land!!

 Många ser kanske framför sig en grupp samer som vallar sina renar och vargen som hotfullt lurar överallt. Så är det ju inte. Renhjordarna är enormt stora och renarna hålls mer eller mindre vilda och får sprida sig över stora områden. De fraktas till och med med lastbilar till nya betesområden.
En industri alltså. Där vargen åter är den stora förloraren. Läs mer om renskötsel på Wikipedia HÄR!
Hur ska vargen veta att renen som står där i skogen inte är OK att ta – medan älgen och rådjuret kan gå för sig – om nu inte tokiga jägare ska lägga sig i också det (vilket de gör) . Vargen hotar ju gubevars nöjesjakten om hösten! 🙁

Nej, det finns en organisation som är värdig epitetet naturvård och det är
Över 113 000 namnunderskrifter hittills, redovisar Mikael Karlsson ordförande i föreningen, vad gäller vargtiken Susi. Klicka HÄR för att läsa reportage ur Västerbottenskuriren.
Varför ska vargen Susi skjutas? Hon är ryskättad och tillför nytt blod till vargstammen i Sverige.
Inavel och dåliga gener är ju just det som Naturvårdsverket påstår att de agerar mot. Verket är fullständigt ologiskt och inkonsekvent – läs: köpt!

I Västra Mälardalen gapar också jägarna om skyddsjakt och licensjakt på de få, skygga vargar vi lyckats få hit! Vissa jägare och tamdjursägare vill skrämma upp allmänheten och få människor att tro att det är förenat med livsfara att vistas i skogarna här omkring. Löjligt!
 Hundar är mycket farligare att råka ut för! Se här en insändare ur lokaltidningen i veckan som gick: Det handlar om Köping. Såväl människor som djur har attackerats av hundar. En hund skadades så svårt av en annan lösspringande hund att den blev tvungen att avlivas.
Skyddsjakt på hund – ni skrålande jägare i trakten!

Jag blir då och då utsatt för s k näthat för att jag vill stå upp för vargen. Illvilliga anonyma hotar mig och hoppas att vargen ska ta någon av mina katter.
Ja, Vilda Wilma skulle vara en munsbit för en hungrig varg.
Skulle vargen visa sig i centrala delarna av Arboga skulle jag självklart hålla mina katter inne i den mån det gick. Skulle jag få svårt att hålla katterna inomhus fick jag lov att låta naturen ha sin gång. Skulle vargen komma – vad skulle jag göra åt det? Absolut inte skrika på skyddsjakt!

Än så länge har ingen varg synts till och det lär inte komma någon heller. Vilda Wilma mår hur bra som helst och smaskar gärna lite av morsans grädde på semlan! 🙂

Pinsamt med ett Naturvårdsverk som sannerligen inte bryr sig om naturen och dess vård! Nej, gå in HÄR för att läsa mer om Svenska Naturskyddsföreningen och bli medlem där!

Torsten och Torun har namnsdag denna lördag! Grattis!