Feel in the Blogg

Arboga Tidning tar idag åter upp Larz-Thure Ljungdahls filmer om Arboga förr. Det känns väldigt hedersamt och bra att den mannen filmar och därmed dokumenterar Arbogas historia men allt är tydligen inte intressant…

Bosse Jansson, välkänd Arbogabo, har massor att berätta och det känns angeläget att han får komma till tals i den tredje film som Ljungdahl kommer att visa  i oktober för intresserade i Arboga. Samtidigt undrar jag hur Ljungdahl väljer och prioriterar?
 Bibi Johns är fascinerande tycker Ljungdahl, P-O Nilsson likaså. Lite stjärnglans över Arboga via Johns kanske kan blända men P-O Nilsson är väl dokumenterad både utan och innan sen tidigare – eller?

Att CVA etablerades i Arboga gjorde staden välkänd, Arbogaöl och leverpastej likaså. Det känner ”alla” till!
Mekens historia kan många men när har det berättats om en världsberömd borrmaskin från just Arboga?
Pelarborrmaskinen var eftersökt världen över på Arboga Maskiners tid!
Min far Göte Wahlfeldt kunde berätta massor av intressant om Arboga Maskiner och dess verksamhet och om den berömda borrmaskinen.
Om lansering i Sydafrika och om hur förra kommunalrådet Nisse Brodin slog näven i bordet och såg till att verksamheten stannade i Arboga.
Om alla turer kring ägarbröderna de la Cour och om företagets uppgång och fall.

Arboga Minne har hört av sig med foton till pappa för att han ska identifiera en rad personer på bilderna. Där finns foton där pappa tar emot Kjell-Olof Feldt på Arboga Maskiner bland mycket annat.
Förmodligen anser föreningen Arboga Minne att Arboga Maskiner och dess verksamhet är väl värda att bevara för framtiden.

Conny Hjalmarsson i Arboga kontaktade också pappa för att de tillsammans skulle skriva en artikel till Arboga Minnes årsbok. Conny finner också denna bit av Arbogas historia intressant – men det gör inte Larz-Thure Ljungdahl.

Bloggaren drar den slutsatsen – för den 24 mars 2012, alltså förra året, skrevs ett brev till nämnde Ljungdahl: I brevet berättar bloggaren om sitt intresse för Arbogas historia och föreslår att Ljungdahl tar kontakt med Göte Wahlfeldt om intresse finns att berätta Arboga Maskiners historia.

Bloggaren skrev vänligt och delade bara med sig av ett förslag. Alltså inte alls på något otrevligt eller krävande sätt som kunde tas illa upp.
Bloggaren fick inte ens ett svar på brevet!! Oavsett om Ljungdahl fann det hela ointressant eller inte borde ett besked ha lämnats. Det hör väl till god ton!?

Nu kan dock Ljungdahl andas ut. Det kommer inga fler brev från bloggaren. Pappa Göte Wahlfeldt är död och med honom har en stor mängd av Arbogas historia gått i graven.
  Pappa var även kommunpolitiker i många år och med sitt glasklara minne hade han massor att berätta. Som kyrkvärd i mer än 30 år likaså.

Det är synd att det han hade att berätta gått förlorat. Fotona från Arboga Minne ligger kvar hemma hos mamma. Pappa han aldrig börja granska dem…

Machinery Skandinavia har inte helt stavat rätt på bilden ovan men deras hemsida hittar du här HÄR!

Självklart är det jobb Larz-Thure Ljungdahl lägger ner väldigt bra. Samtidigt finns det så mycket mer att bevara. Berättelser, historier som mycket snart kommer att gå förlorade.
Gamla människor har en förmåga att dö ifrån och tyvärr har inte alla kvar minnet på ålderns höst. Bloggaren hoppas att Arboga Minne via duktiga Lotta Yngve fortsätter att dokumentera och då bland annat om just Arboga Maskiner!

Vi firar Karin och Kajsa idag! Grattis på namnsdagen!

Den här bilden cirkulerar nu på Facebook och visar Stina och hennes mamma. Aftonbladet skriver om hur invånarna i Glasberga  i Södertälje rasar mot att människor med Downs syndrom och autism planeras få boende i området.

”Vi tänker på våra barn som inte kommer att känna sig trygga i sitt eget bostadsområde”- är ett av argumenten från Glasbergaborna.
Skrämmande människofientlig inställning! Tänk om det var ditt barn med Downs syndrom? Kanske just ditt framtida barnbarn föds med ett handikapp som kräver LSS-boende på sikt! TÄNK!!

Inte långt från bloggarens hemort finns liknande människofientlighet. I Nannberga! Arboga Tidning gör ett uppföljande reportage idag:
Plötsligt låtsas Nannbergaborna oroa sig över flyktingpojkarnas placering i Nannberga med argument som ”-Här finns ingenting för ungdomar”.
Men vad vet de om flyende pojkars behov? Kanske lite vänlighet och tryggt boende räcker?

Andra tror att de nio pojkarna ska duscha så otroligt ofta och dricka sådana ofantliga mängder vatten att grundvattennivån ska rubbas!!
Men kom igen!!
Säg heller som det är: – VI VILL INTE HA ER TILL GRANNAR!

Människor med handikapp, människor med invandrarbakgrund är inte välkomna – vad blir det härnäst? Förbud mot skånsk dialekt i Norrland? Eller neka glada, positiva människor boende i tungsinta tristbyn!?

Var inte så fruktansvärt rädda! Nya saker är inte farliga! Var istället nyfikna och intresserade – välkomnande! 🙂

Minns den Gyllene regeln! Allt vad I viljen att människorna skola göra eder, det skolen I ock göra dem!
Går lika bra omvänt: Gör intet mot andra vad du inte vill att de skall göra mot dig.

Klicka HÄR för att läsa reportaget i Bbl/AT!

På tal om boende så firar bloggaren 35 år i sitt hus idag! Det ska förstås firas! 🙂

 Runt år 1900 såg det ut så här på bloggarens gata!
Huset några år senare: Glasblåsargården, då arbetarbostad för glasbrukarna vid Arboga Glasbruk.

1 augusti 2013 flaggas det!

 Firas ska det och kanske med något av de goda som finns på gården. Mums!
Blir till ett härligt lunchmål!

Lite blommor finns det också – och en hel del ogräs… Som kan vara nog så vackra!

Insekter! Och ett och annat kräk som benämns ohyra… Fångad av de duktiga katterna och den fick en hederlig begravning!

GRATTIS! Per och Pelle har namnsdag idag!

Ha en fin torsdag, denna första dag i månaden augusti. Och var inte så rädda!

Det finns farliga saker i världen som man bör har respekt för. De allra flesta människor tillhör inte den kategorin.

När man sitter där med frukostlatten och har katten i knäet kan man komma att bli lite nostalgisk. Tänker på dagar som flytt.

Bränsle till sådana tankar får man helt klart vid en vindsröjning! Bland all bråte som ska gallras bort finns fynd och minnen, minnen från en svunnen tid.

Den här hittade sonen i en låda: En brudklänning!
Brudklänningen i genombruten spets med släp bars av hans farmor en gång för länge sedan. Det måste ha varit på 1940-talet då hon ung och kär gifte sig och bosatte sig i Paris.
För att mycket kort tid efter bröllopet bli änka då hennes älskade hastigt dog i en svår sjukdom…

Minnen poppar fram överallt där i vindsvrårna. Berättar om en tid för länge sedan…

Den lite barnsliga teckningen är ritad av sonens far. Förmodligen i mitten av 1960-talet. En japanska! Så märkligt när tecknarens dotter långt senare fick just Japan och det japanska språket som största intresse.

På tal om Japan så dök det här spännande paketet upp igår! Poststämpeln såg ut så här: Postat i Nara, Nippon!!
Många vet förmodligen redan att Nippon på svenska är Japan!
Paketet innehöll en bok: ”A travel guide to Kyoto & Nara”. Paketet innehöll fler saker: Och ett brev!!  Liiite svårläst för bloggaren som inte likt dottern kan språket – men tack Haruko, det fanns en översättning! Haruko från Nara i Japan hade skrivit brevet i två exemplar! Så snällt och förståndigt!

Från pappans teckning av en japanska vidare över dotterns intresse för Japan från tidig ålder till ett paket från landet till bloggaren! Hur kommer det sig!?
En lång och lite märklig historia. En av sönerna lärde känna en familj i Himmeta, utanför Köping. Familjen blev snart vän med resten av bloggarens familj. Det visade sig att familjen i Himmeta en gång haft en utbytesstudent boende hos sig – Haruko från Nara i Japan!

När två av bloggarens barn reste runt i Japan för fyra år sedan kom de att tycka särskilt mycket om staden Nara där hjortarna strövar fritt i staden!  Men – då visste de inte att Haruko som bott i Himmeta under ett år jobbade på turistbyrån i Nara…
Via Internet fick vi alla kontakt och den snälla Haruko skickade i lördags paketet till mig! 🙂

Herrens vägar äro outgrundliga, brukar man säga, och visst stämmer det.

Tack kära Haruko för den fina presenten! Bloggaren hoppas kunna använda reseguiden till Nara själv en gång…

Här om dagen satt bloggaren ute i solskenet och blev nostalgisk igen. Via hörsnäckorna från Iphonen strömmade musik ut från 1960-talet. ”Those were the days” med Mary Hopkin.
Bloggaren erkänner villigt att några tårar letade sig ner för kinderna. Those were the days…

Så här går en del av texten:

Those were the days my friend
We thought they’d never end
We’d sing and dance forever and a day
We’d live the life we choose
We’d fight and never lose
For we were young and sure to have our way.

Just tonight I stood before the tavern
Nothing seemed the way it used to be
In the glass I saw a strange reflection
Was that lonely woman really me …

Those were the days my friend
We thought they’d never end
We’d sing and dance forever and a day
We’d live the life we choose
We’d fight and never lose
For we were young and sure to have our way.
La la la la… Those were the days, oh yes those were the days

Ja, dagarna flyr iväg – fortare än man tror – och kvar blir bara minnena.
Så här såg Mary Hopkin ut 1968 när skivan ”Those were the days” kom ut:
Och idag: Those were the days…

Klicka HÄR för att lyssna på låten via Youtube.

Man får trösta sig med att livet går vidare och vara glad för varje dag man får. Ta tillvara stunderna – och minnena! För varje dag är en skimrande vacker gåva!

Och – bloggarens misskötta azalea fortsätter att glädja henne! 🙂

Helena och Elin ska gratuleras på namnsdagen idag! GRATTIS!

Avslutar bloggen med svaret från SMHI och klimatolog Sverker Hellström. Det var ett Altocumulus stratiformis som såg så här vackert ut på himlen här om kvällen – ett så kallat böljemoln.
Sverker Hellström skriver också: ”Om man tittar riktigt noga ser man att det finns några tunna partier med cirrus (fjädermoln) ovanför altocumulusskiktet.”
Tack för det SMHI och Sverker Hellström!

Hört talas om begreppet ”mina barn och andras ungar”?

Så här ser dagens förstasida ut på den lokala Arboga Tidning: ”Nannberga skola trygg flyktingmiljö”. Visst ser det idylliskt ut – så välkomnande för ensamkommande flyktingbarn! Eller…?

De två eldsjälarna på bilden har förvandlat den gamla skolan till en trygg plats för de nio (9) flyktingbarn som kommit till Sverige och som är en del av Arboga kommuns beslut om att ta emot just ensamkommande barn.

Eller är det ”en trygg plats”??

För det är tydligen skillnad på våra barn och andras ungar! Beslutet om att ta emot nio pojkar i åldern från 15 år har fått Nannbergas boende att protestera vilt!

Livet på landet är alltså inte alls så mysigt och hemtrevligt som man kan tro… Trots att bara 4-5 grannfastigheter berörs av flyktinghemmet har mer än dubbelt så många boende protesterat genom att överklaga till länsstyrelsen och även till Mark- och Miljödomstolen.
Man tar alltså till alla knep och möjligheter för att ”bli av” med flyktingbarnen. Skrämmande! Här en bild från Heby som också tar emot ensamkommande flyktingbarn:

Varför är vissa människor så rädda? För vad? Vad ska hända? Hur tror ni att dessa flyktingar känner när de får ett sådan här ”välkomnande”? Kan det faktiskt tänkas att de blir lite misstänksamma mot omgivningen och inte särskilt vänligt inställda? Vems fel är det då?

Förr i världen var familjerna i Sverige stora. De kunde bli ännu större med lite god vilja. Bloggarens mor har berättat att i byn Regna i Östergötland fanns när hon var liten en barnrik familj där både mor och far hastigt avled i svår sjukdom. Plötsligt stod 7-8 barn föräldralösa!

Invånarna i byn vägrade låta ”myndigheterna” ta hand om barnen och ungdomarna utan alla i byn ställde upp. Snart hade barnen fördelats ut i andra familjer. Någon tog ett par stycken barn, andra tre och några kom ensamma till sin nya familj.
Men de fick ha kvar tryggheten att bo kvar i samma lilla by. Tryggheten och värmen att veta att byn brydde sig och värnade om dem.  Mamma minns detta med glädje och kan berätta att alla barnen klarade sig bra sen i livet.
(Bilderna är hämtade från nätet och har ingen koppling till berättelsen från Regna.)

Förr kunde det vara fattigt och svårt men ändå fanns givmildhet och värme – men hur ser det ut idag? Var det bättre förr?

Bloggaren kan bara hoppas att folket i Nannberga kommer på bättre tankar och inte fortsätter att bete sig så här ogint och inskränkt framöver. Ge ungdomarna som flytt en chans! Det är väl det minsta man kan begära!

För övrigt kan jag berätta att söker man på ”ensamkommande flyktingbarn” på nätet kommer massor av främlingsfientliga sidor upp. Vidrigt!

Hela artikeln om flyktingmottagningen i Nannberga skola kan läsas HÄR i Bbl/AT!

Fönstren på vid gavel igår – fy så varm det har varit. Något bättre idag men hett ändå trots att solen idag enbart lyser med sin frånvaro.

Himlen var så här fin igår kväll:  Kan det vara ”Cirrus uncinus” – s k skidspetsmoln? Bloggaren letar på SMHI:s sida men hittar ingen molnsort som riktigt liknar denna. En fråga har nu gått iväg till SMHI! Svar kommer här på bloggen så småningom!

Algot har namnsdag idag! Vad kan man göra annat än att önska honom allt gott på namnsdagen! 😉

Avslutar bloggen med stekt potatis och ägg!
Härliga gulor i äggen från Ingrids lyckliga hönor!

Idag ska bloggaren blixtra och dundra lite!

Så här ser den lokala Arboga Tidning ut idag! Ni förstår vad jag menar med att blixtra och dundra då!!

Men det som bloggaren vill ta upp först är den lilla rubriken till vänster ovanför den fetstilta som handlar om Arboga kommuns frikostighet med andras pengar – den här: ”21-åringen frias från överfallet”

En man blir överfallen i sin källare i Arboga, rånas och misshandlas så svårt att han måste vistas på sjukhus i 18 dagar – ändå frias den åtalade i brist på bevis. Skoavtrycket i den misshandlade mannens ansikte var inte tillräckligt…
Förmodligen får den misstänkte en del pengar av staten också för att han suttit frihetsberövad…

Bloggarens tankar går till ”Forensic files” i amerikansk TV där DNA och minsta spår nosas upp för att fälla en sannolik våldsman. Men men, det är USA och det handlar oftast om mord.

Lite skandalkänsla får bloggaren när rätt solklara fall sjabblas bort och skyldiga går fria medan våldsoffret får lida såväl fysiskt som psykiskt.
Självklart ska en oskyldigt anklagad gå fri – å andra sidan hoppas bloggaren att 49-årige Kider Thamer överklagar och har folk som backar upp honom! Fan tro’t! 🙁

Mer skandalkänsla: Arboga kommun är frikostig med skattebetalarnas pengar och en konsult har kostat över 300 000 kronor för mycket har Arboga Tidning nosat upp. Konsulten jobbar dessutom kvar!!
I tidningens artikel uttalar sig en annan guldgosse – kommunchef Jerker Parksjö, en man som kostat såväl Arboga som många andra kommuner multum med pengar. Se tidigare bloggar och nyhetsartiklar.

 Ur den kommunala skattkistan har tidigare betalats ut enormt överpris för renoveringen av fastigheten Gäddgården 1, frikostig ersättning till badhuschef som tvingades gå, ännu mer frikostig ersättning till kommunchef som fick sluta och som sagt lönen till guldgossen ovan – och nu detta…
Det verkar vara en minst sagt för lättvindig hantering av kommuninnevånarnas skattpengar!

Men över till verkligt blixt och dunder! I lokalbladet finns ”Dagens fråga” som handlar om åska!
Detta med anledning av åsknedslag i Lunger utanför Arboga.

Ja, hur skyddar man sig mot åskan? Bloggarens tankar går till vännen Lisa Bergkvist, tidigare bosatt i Glanshammar, och den minst sagt äventyrliga strapats hon var med om!
På väg till jobbet i Linköping träffades hennes cykel av blixten! Cykeln kastades åt ett håll och Lisa åt ett annat! Lyckligtvis verkar hon inte ha tagit skada av olyckan mer än en värkande, ömmande kropp.
Läs mer i Corren HÄR eller HÄR i Expressen!

Så hur skyddar man sig mot åskan? SMHI har en bra sida om hur man skyddar sig! Där står också att bl.a. cykling är en risk vid åskväder, citat: ”Att hålla upp paraply eller golfklubba, att cykla eller stå i båt vid fiske under åskväder innebär även det risker.”
Lär dig HÄR på SMHI:s sida hur du bäst hanterar åskan!

Alla läsvärda artiklar ur Arboga Tidning hittar du HÄR på tidningens webbsida!

Mulet och lite regn igår men fortfarande varmt. Fönstren på vid gavel! ”Tyvärr” är det sol och värme även idag… Positivt dock för de som nu börjar sin semester! 🙂

Olof har namnsdag! Han och Olle gratuleras så hjärtligt!  Och om Erik gav ax så ger Olof kaka idag! Allt enligt Bondepraktikan! 🙂

Avslutar med en riktig tok!
En ölandstok! 🙂