Feel in the Blogg

God fortsättning på påsken – med betoning på GOD i olika avseenden! Det blir det enda predikandet denna söndag.

Påskafton i goda vänners lag – eller som för bloggaren, med sin älskade lilla familj – blir GOD i ordets godaste bemärkelse.
Sen var påskbuffén så fantastiskt GOD att matkoman snart infann sig. Det där tillståndet då man är så mätt och däst och trött att man inte orkar göra någonting.
Ändå trycker man i sig ännu mer från fina påskägget man fått! Det fullbordar matkoman definitivt!

Även katternas koma inföll på påskaftonskvällen efter det att bloggaren försett de tre med extra god kattmat – inte de vanliga torra bitarna.
Ändå fick inte den vackra påskgruppen stå ifred…
Fjädrarna var förstås fåglar i Vilda Wilmas värld och skulle fångas!
Åja, det gick att rätta till och kissen fick ju röra på sig lite – bra för koman! 😉

Annat som händer denna påskdag är att en timma gick förlorad efter midnatt! Då infördes sommartid för året och bloggarens Iphone hoppade från 01.59 till 03.00 på ett litet kick! Aldrig har väl tiden gått så fort som då!
Så glöm inte att klockan ska flyttas fram 1 timma! 

Ester har namnsdag denna söndag och påskdag! Grattis!

Fortsätt att njuta en god dag och kom ihåg att se upp direkt imorgon bitti! Då infaller nämligen Annandag påsk men också 1 april!

Ibland tänker jag på åldrandet, på livet och på hur fort tiden går.
Bara för en kort stund sedan var jag en liten flicka, nyss fyllde jag tjugo, för inte alls länge sedan föddes mina barn…

Då tänker jag också på mamma. Jag kunde lika gärna tänka på pappa men det blir mamma nu, kvinnor emellan. En hyllning till min älskade mor.
Min mamma som kom till tack vare det här paret, min mormor och morfar. Fotografiet är taget strax efter 1920.

Mamma! Bara för en kort stund sedan satt hon där på trappan till huset som kallades Bläckhornet. Satt där med sina lekkamrater, hon som skulle bli min mamma.

Bara för en kort stund sedan var hon en liten flicka. Här med sin storasyster intill sig.
Jag vet allt om mammas lyckliga barndom. Om hennes lekkamrat Set och hur sorglös hennes första sex år i livet var. Hon har berättat. Det blev till spännande sagor när jag var liten.

Hon växte upp, här till vänster med en väninna. Blev till en ung, vacker kvinna.  Allting hände alldeles nyss.
Vad drömde hon om? Hur såg hennes planer ut?
Vad tänkte hon på där hon satt med en kattunge i knäet.

Vad hoppades de på, mamma och  lillasyster –  här med hästen Frej. En av alla djur som de älskade och värnade om.

Mamma träffade sin livskamrat och snart kom barnen – här jag. Åren virvlade iväg. Blev det som hon hade trott? Hann hon över huvud taget tänka när vardagsstöket fordrade sitt?

Nyss var hon ung, så fylld av kraft och styrka. Tiden går. Här är mamma fyra-fem år äldre än jag är nu.

På ett ögonblick försvinner alla vår år. Plötsligt är den lilla flickan, den unga kvinna, modern med de små barnen – gammal.

Hur kunde allt gå så fort? Var tog den lilla lekande flickan där på landet i Östergötland vägen, den flitiga tösen i folkskolan, den unga kvinnan som dansade på Hasselbacken, hustrun, mamman – nu mormor och farmor, ja även gammelfarmor?
Blev det som hon hade tänkt sig? Slog drömmarna in?

Min mamma är lika klok och kärleksfull nu som då – men skinnet har åldrats, kroppen är utsliten och synen har tagits ifrån henne.
Hur kunde åren virvla så snabbt undan – barndom, ungdom, medelålder, allt hände ju bara för en kort stund sedan…

När jag tänker på livet och åldrandet så är jag medveten om att jag själv befinner mig i precis samma snabba, hastande ögonblick.

….. ….. ….. ….. ….. …..

Ett liv är så flyktigt – bara ett kort ögonblick i en enorm tidsrymd. Ingen vet heller när den sista stunden är kommen. Så var rädd om livet. Ta det till vara. Lev så att varje dag blir en unik och sällsam gåva. För en dag är allt över…

Avslutar med denna vackra dikt av Bo Setterlind:

Var rädd om livet det ska glädja dig.
Var rädd om ljuset, det ska leda dig.
Var rädd om mörkret, det ska skydda dig.
Var rädd om slutet, det ska rädda dig.

 Denna långfredag blev det mycket av nostalgi och tänkvärda ord. Nu är det dags att tänka på morgondagen – påskafton. För tiden går… och påskägg ska gömmas för att sedan letas på. För mina barn, precis så som jag upplevde påskafton hemma hos mamma och pappa en gång – alldeles nyligen…
Jonas och Jens har namnsdag denna långfredag. Grattis!

Bloggarens frukostkaffe ska se ut så här!

Det gör den inte alltid…

Bloggaren vill ha skummande mjölk i sin kaffe latte och genom dotterns försorg försågs bloggaren med en sådan här:
OBH Nordica kallar den Latte Pronto.

Men varför blir då inte alltid latten till belåtenhet!? Det kan förstås bero på apparaten men bloggaren misstänker mjölken!

Kan det vara så att endast Arla feta kossor har?

För med Arlas ekologiska mjölk (1,5%) blir resultatet så här:
Och latten så här fin!

 Använder bloggaren COOP Änglamarks ekologiska med samma fetthalt ser mjölken ut så här efter vispning: och latten blir därefter…

Kanske COOP bara använder sig av magra och små kossor…

Bloggaren vill ha sin latte fluffig som den ska vara och gillar heller inte att bli lurad – så här ska undersökas! Slarvas det med fetthalten i mjölken!?
Mail med blogghänvisning går förstås iväg strax till såväl COOP som Arla och ni läsare ska få veta vilka svar jag får sen, om jag nu får några…

På tal om lurendrejerier så hann inte bloggaren själv anmäla den här reklamen först: Hur många kossor får njuta av en sådan här omgivning!? Arla ligger bakom Bregott och ska få en smäll från bloggaren samtidigt som detta med mjölken kontrolleras.

Så här ser verkligheten ut! Bilden är från Sveriges Radio och texten till fotot lyder, citat: ”Idag står hälften av alla mjölkkor i Sverige uppbundna när det inte är på sommarbete.”

Jag läser på Djurens Rätts hemsida, citat:
”På sommaren har alla kor, kvigor och stutar (kastrerade handjur) rätt att gå ut under 2-4 månader, minst sex timmar per dygn. Det är mindre än 10 % av djurens liv.
Betesrätten omfattar inte kalvar och tjurar, så de står ofta inne året om.
Kontrollen av att korna verkligen får komma ut på bete är mycket bristfällig och visar att många gårdar struntar i att släppa ut djuren.
Organisationen Sveriges Mjölkbönder har arbetat aktivt för att avskaffa beteskravet.”
Läs mera HÄR!

Att föreslå avskaffande av beteskrav är fruktansvärt! Den som varit med när kossorna släpps ut på våren vet glädjen! Lyckan över att vara fri och ute i naturen! Kossorna hoppar och skuttar i rent glädjerus!

Och glöm den här bilden! Dagens kossor står inte bara fastkedjade större delen av året – de berövas också sin kalv direkt efter kalvningen!
Som mor kan bloggaren verkligen förstå separationsångesten. 🙁

Det är Djurskyddet Sverige som anmält Arlas Bregott! Läs HÄR!

Vi som vill äta kött kan aktivt försöka välja produkter från alternativa gårdar – svårare är det att välja mjölk...

Hur behandlar vi våra djur!? Hur behandlar vi naturen och vårt vackra jordklot!? Hur kan den dumma människan tillåtas att låta pengar styra allt!?

Bild från en snart helt förgången tid…

Dagens namnsdagsbarn är Camilla! Grattis!

Behandla allt levande med respekt!
Tycker bloggaren och Wilma!

Kort blogg från Stockholm:

”En riktig jävla schlager” bekräftar alla mina fördomar om den s k Melodifestivalen!

Jag behöver inte ha sett programmet och inte lyssnat på låtarna. Det räcker med förhandsinformationen via blaskorna och sen läsa resultatet.

Att ”gubbröran” gick till final säger allt och melodins titel likaså. Christer Björkman  har lyckats igen. Målet är att totalt degenerera ett redan från början tveksamt sätt att tävla i musik.

Bloggaren är oerhört tacksam över beslutet sen flera år tillbaka – att vägra spendera värdefull tid av livet på ren dynga!

Pga virus i den lilla bärbara datorn blir tyvärr bloggens utseende så här trist idag! Budskapet är dock klockrent!!

Visst är det märkligt att gamla människor är så ointresserade och tråkiga, ja faktiskt rätt korkade! Eller är dom inte??

Dagens Samhälle hade i veckan temanummer om äldreomsorg.

Bland det som benämns som ”uppblåsta skandaler” hittade jag den här artikeln: Umeå har anställt en s k berättare. En person som med liv och lust berättar historier från förr och nu, spelar gamla slangdängor och fångar upp berättelser från gamla som hon sedan använder i sin berättarkonst. Allt för att glädja och stimulera de gamla.

För gamla människor har också en hjärna!  Gamla människor slutar inte gilla musik, konserter, böcker och poesi bara för att de passerat en viss ålder!

De gamla är liksom vanliga människor fast med rynkigare skinn och skröpligare kropp!

Det är inte så att intressen och hobbies har ett bäst-före-datum! Förmodligen ökar önskemålen om kulturell stimulans med ålder och ledig tid!
I samma Dagens Samhälle läser jag om Irma Holm, 95-årig bloggare – och jag bara njuter! Fortsätt så Irma Holm!

Sluta behandla gamla människor som en andra klassens samhällsmedborgare!

Förmodligen är det mer fel på en del av personalen än vad det är på de s k brukarna!
I alla fall om man läser det här klippet från Kristianstad!  En anställd på ett äldreboende har stuckit nålar i en voodoodocka föreställande en av de boende… 🙁
Stackars gamla människor!

Avslutar bloggen med årets Majblomma 2013 – och med en uppmaning att vara rädd om och ha respekt för de gamla! 

Julia och Julius gratuleras på namnsdagen! Grattis!