Feel in the Blogg

Vad tar du med dig på resan?

Kläder, tandborste och annat nödvändigt förstås.  Det kan lätt bli överfullt i väskan…

Är du som bloggaren – intresserad av fotografering – ta inte med bara kameran utan också den här boken som reselektyr:

”Bättre bilder/Grunderna” – den kan nog bloggaren behöva! Vill du också förbättra dina fotokunskaper – köp boken! Den finns bland annat på Bokus.
Boken är liten, mjuk och smidig. Får lätt plats tillsammans med kameran i det mest överfulla bagage! 🙂

Grattis Robert och Robin på namnsdagen!

    Idag är det Svenska Flaggans Dag som 1983 fick status som Sveriges nationaldag.
Mer information om dagen kan man få på Wikipedia – bland annat det här, citat: ”Sedan 1996 är nationaldagen en salutdag, och från och med 2005 är nationaldagen även en helgdag.”

Att fira sin nationaldag borde vara självklart. Så är det inte riktigt i Sverige längre. Smutsiga krafter lägger beslag på både dagen, flaggan och nationalsången. Ett sådant här gammalt vykort kan göra en obehaglig till mods…
Det borde alla protestera emot! Istället borde vi gemensamt fira Sverige för det vackra och demokratiska land det är! Gemensamt över de osynliga gränser som inte borde  finnas!

Du gamla, Du fria, Du fjällhöga nord
Du tysta, Du glädjerika sköna!
Jag hälsar Dig, vänaste land uppå jord,
/: Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.:/

Du tronar på minnen från fornstora dar,
då ärat Ditt namn flög över jorden.
Jag vet att Du är och förblir vad du var.
/: Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.:/  

Nu hissar jag flaggan för vår fina dag!!

GRATTIS GUSTAV OCH GÖSTA – namnsdagspojkarna idag!

Bloggen 31 maj 2013 tillägnas min älskade pappa som begravs idag.

Nedanstående nekrolog är skriven av mig och nedkortad publiceras den i Bärgslagsbladet/Arboga Tidning idag. Här i bloggen får ni den i sin helhet.
Efter minnesorden kommer några bilder på pappa och på mig.

Min pappa är död. I hela 58 år hade jag honom som det självklara stödet och hjälpen i livet.

Göte Wahlfeldt föddes i Eskilstuna på kyndelsmässodagen 1927. Pappa Bror och mamma Svea hyrde då ett rum på Lohegatan och ett par år senare föddes systern Gun.

Så småningom flyttade familjen till området Tunafors där mamma Sveas morbror Knut startat en bageriaffär som fick namnet Skogaholms. Göte tillbringande mycken tid tillsammans med Knut och Greta Erikssons söner som var i samma ålder som honom. Så småningom fick Göte hjälpa till att köra ut bröd per cykel till stadens butiker.

Pappa Göte kom från knappa förhållanden men fick möjligheten att studera till ingenjör. Han läste en 5-årig utbildning varav de första fyra åren på kvällstid då han jobbade om dagarna för att klara ekonomin.

Efter jobb på bland annat ASEA i Västerås kom pappa så småningom till Arboga Maskiner i Arboga där han blev kvar till sin pensionering. Han innehade många olika poster – bland annat som verkstadschef och produktionschef.
Pappa undervisade också som lärare på Arboga Tekniska skola.

Pappa hade ett stort intresse för samhällsfrågor och engagerade sig tidigt politiskt. Först som socialdemokrat men snart blev Folkpartiet hans självklara val. För Fp var han verksam både inom kommunen och inom kyrkan i Arboga.  Pappa var också kyrkvärd i över trettio år.

Förutom politik var historia och fotboll två stora intressen för honom. Han kunde den svenska historian på sina fem fingrar och han missade ogärna en fotbollsmatch i TV.  På hans nattduksbord låg nu i april ”Mitt liv” av Bill Clinton och boken ”Jag är Zlatan”.

Pappa hade ett glasklart minne och kunde berätta många anekdoter från sin barn- och ungdomstid, från militärtjänstgöringen tillsammans med bland andra Gösta Bohman och från arbetstiden på Arboga Maskiner.

Inte många slog honom på fingrarna i ekonomiska spörsmål. Han skötte bokföring och bokslut självständigt både för det aktiebolag han hade och den lantbruksegendom som gått i arv.

Sedan min mors hälsa försämrats på senare år skötte pappa också hus och hem. Pappa blev en hejare på matlagning och kunde ringa mig och säga: -Ska du inte komma över och äta med oss, jag har gräddat raggmunk! Eller: – Kom hit, jag har lagat soppa med klimp som du gillar! Hans sallader var fantastiska! Ett minne jag har är när vi sitter där runt bordet i köket och pappa och mamma tittar på varandra och säger: – Vad bra vi har det!

Mamma var pappas stora kärlek och de två skulle ha firat 60-årig bröllopsdag den 23 maj i år.

Den 9 april tog jag med min pappa på ett årsmöte i Västerås. Under kvällen drabbades han av hjärnblödning. Läkarna trodde han skulle dö då men vi fick ytterligare nästan fyra veckor tillsammans. Pappa fick uppskov från döden och vi fick bonustid – tid att hinna tala om allt och berätta hur mycket vi älskade honom. Pappa var klar och redig intill slutet. Han somnade in den 6 maj.

Pappa var vår klippa. Den vi vände oss till för råd och stöd. Han var rättvis och trofast – en person man alltid kunde lita på och han hade ett stort, varmt hjärta.

Vila i frid älskade pappa.

Susanne W Linde

Pappa under lumpartiden på 1940-talet.

Mamma och pappa – fästfolk.

De gifte sig Pingstafton 1953 i Regna Kyrka.

Nygifta intill mammas barndomshem Lugnet i Regna. Här tillsammans med min kusin Per-Uno.

Året efter i september föddes jag.

Stolt pappa med sin lilla dotter.

Familjebild – min bror var ännu inte född.

Dop i Heliga Trefaldighets kyrka i Arboga, den kyrka där det idag hålls begravningsgudstjänst för pappa…

På pappas arm. Vi bodde då på Österled 12 B.

Utflykt med pappa.

Pappa och jag på picknick. Familjens bil – en IFA – syns i bagrunden.

Båttur med pappa på sjön Björklången i Regna.

I trädgården till huset på Borgaregatan.

Många år senare – i Eskilstuna då vi hälsade på pappas syster Gun då hon låg på sjukhuset. Bilden är tagen i november 2010.

Sommaren 2012 låg pappa en vecka på lasarettet för magproblem.  Som synes av bilden var han varken särskild illa däran eller oroad över hälsan! Tvärtom blev han lite imponerad över bilden eftersom han tyckte han såg rätt pigg och kry ut!

Luciadagen 2012: Jag lussade för pappa och mamma med nybakta lussekatter. Pappa bjöd på kaffe.

En av de sista bilderna på pappa. Det är Valborgsmässoafton 2013 och mammas födelsedag. Pappa ger henne en varm kram. De kramades länge och pappa strök henne över håret.
Bilden är så fin. Den speglar lite av all den kärlek vi fick möjlighet att visa honom och varandra under hans sista fyra veckor i livet.

I dag är en sorgens dag men jag vet att döden inte är slutet. Pappa finns med oss ändå – nu och för evig tid.

På platsen nedan visar min bror Mats var pappa kommer att vila på Skogsborgs kyrkogård. Ja, hans kropp – för själen är fri.

Ett långt och verksamt liv här på jorden är slut. En klok och kärleksfull man har slutat sina dagar. Hans minne lever för evigt. Vila i frid käraste pappa.

En natt hade en man en dröm. Han drömde att
han gick längs en strand tillsammans med Gud.
På himlen trädde plötsligt händelser från hans liv fram.
Han märkte att vid varje period i livet fanns
spår i sanden av två par fötter:
Det ena spåret var hans, det andra var Guds.

När den sista delen av hans liv framträdde,
såg han tillbaka på fotspåren i sanden. Då såg han
att många gånger under sin levnads vandring fanns
det bara ett par fotspår. Han märkte också att
detta inträffade under hans mest ensamma
och svåra perioder av sitt liv.

Han frågade Gud om detta, “Herre, du sa att du
aldrig skulle överge mig utan gå vid min sida hela vägen.
Men under de allra svåraste tiderna i mitt liv
har det funnits bara ett par fotspår. Jag kan inte förstå,
att du lämnade mig när jag behövde dig mest.”

Herren svarade: Jag skulle aldrig lämna dig under
tider av prövningar och lidande.
När du såg bara ett par fotspår – då bar jag dig