Feel in the Blogg

För mig betyder 11 september bl.a. att min födelsedag aldrig mer blir sig riktigt lik. För 6 år sen igår – skedde terrorattacken mot tvillingtornen – och 11 september är min födelsedag.
Vi satt i vardagsrummet och åt tårta, mina föräldrar, min svärmor och jag. Barnen hade redan försett sig och var på sina rum. Plötsligt kommer äldste sonen in och säger: ”-Sätt på TV:n!!” Och via TV får vi gång på gång via olika filmteam följa attacken mot tvillingtornen som rasar samman. Detta fruktansvärda ögonblick som etsat sig fast i de flesta människors minne.
Våra yngre barn trodde det var ”film” och min pappa utropade på en gång: ”-Det är dom där förbaskade talibanerna som ligger bakom!” Och så rätt han hade.
Numera brukar folk haja till när jag säger att jag är född den 11 september. Före 2001 var mitt födelsedatum ingenting som någon reagerade över.

***

På tal om något helt annat så börjar ”Top Model Sverige” ikväll. Kan ni tänka er – jag som är feminist och jämställdhetskämpe brukar titta på denna svenska version!!(??)
Det började av en slump för några år sedan när jag skulle kolla vilket skräp detta program var. Jag upptäckte då att modelljobb inte alls bara är glamour och ytlighet utan hårt jobb. Även om jag inte alls gillar skönhetsideal och är direkt emot dessa trådsmala modeller – så var det intressant att följa det hårda arbete det innebär att ha modelljobbet som yrke. Vilka styrkor man måste ha – inte alls bara vara smal och snygg.
Men – programmet är ingenting jag vill rekommendera!

Nu ska jag skicka en en djurbild till lokaltidningen och tävla i kategorin ”skojig bild”. Få se om vi har någon chans !

Bilden här är lite suddig mot originalet men det beror på att jag är en kass bloggskötare… Det föreställer i alla fall lilla katttjejen Wilma som ger Felix en ”rak höger” när han blir för närgången!
Ingenting jag heller vill rekommendera – men i djurvärlden råder ju ”djungelns lag” och den ska vi människor stå över.

Igår besökte jag storstan – dvs Stockholm.
Problemen började redan då jag skulle ta tunnebanan från Centralen. Som vanligt gick jag till spärrvakten som sålde biljetter och sa: ”-Jag vill åka till Rådmansgatan”. Han tittade dumt på mig och sa: ”-Det är billigare om du köper i Pressbyrån.” -Va??”sa jag och svängde runt. Mycket riktigt låg det en Pressbyrå i närheten. ”-Nej, jag köper av Dig istället”sa jag med ett nervöst flin. Jag hade liksom inte tid att rusa in på Pressbyrån för att få min tunnelbanebiljett. Innanför spärrarna var det massor av vakter som kollade folk och deras biljetter. Mannen i luckan ryckte på axlarna och angav minen av att aldrig i sitt liv sett en så dum människa! Sen när jag försökte spränga den låsta grinden – såg han ut som om jag var fullständigt koko. Jag hade ju inte tagit min biljett – då kunde han inte öppna spärren… Stockholm…

När jag skulle hem hade jag mindre bråttom och på Rådmansgatans tunnelbanestation spanade jag runt och ja, där låg faktiskt en liten pressbyråkiosk! Jag gick och frågade om man kunde köpa tunnelbanebiljetter där. Och visst, det kunde man. Så jag köpte en till T-Centralen.
Det visade sig att köper man biljett av SL:s spärrvakter kostar biljetten 40 kr men går man till Pressbyårn kostar samma biljett 30 kr. ????
Stackars turister, säger jag. Hur förstår dom den logiken för att ta sig fram i Stockholm?? Logik, ja – finns den?? Tillvägagångssättet hos SL påminner om Posten – där man får rusa runt på flera olika ställen för att köpa frimärken, hämta paket eller skicka post. Sverige är fantastiskt! Eller???

Så skulle jag hem med tåget 16.06. Hade god tid på mig och tog en macka och en Ramlösa på Centralen. Spatserade sen lugnt till spår 19. Inget tåg stod inne och bara en enda person till väntade på perrongen. Lite konstigt, tyckte jag.
Så kom tåget in precis innan det snart skulle gå igen. När massorna hade vällt av gick jag lugnt in och satte mig bekvämt tillrätta. Tog upp ”Situation Stockholm”, de hemlösas tidning, och började läsa.

Snart dyker en konduktör upp och säger: ”-Jaha, och vart ska du nånstans??”. ”-Till Arboga” svarar jag. ”-Det här tåget går ingenstans” säger konduktören. ”-Vi har just kommit från Arboga”. ”-Ja men, ni ska väl vända och åka tillbaka”piper jag. Det skulle dom inte…
Han tittade på min biljett och sa att mitt tåg redan gått. ”-Du har tittat fel och läst på ”Ankommande” istället för ”Avgående”, sa konduktören.
”Hjälp” tänkte jag och såg pengarna flyga iväg på en ny tågbiljett.
”-Du har tur – det är många förbindelser till Arboga”, sa konduktören. ”-Det går ett tåg 16.36 och jag skriver på din biljett så du får åka med det tåget istället”.

Vilken konduktör!! Hurra!! Jag blev jätteglad och min vimsiga resa slutade bra och bara dryga halvtimman senare än beräknat återbördades jag till hemmets lugna vrå.

Vad jag gjorde i Stockholm? Här kommer ett antal ”före- och efterbilder” om det behagas:
FÖRE:

2007-09-10

EFTER:

2007-09-11

Nu sitter Katten Felix i mitt knä och har mitt nya armband från Pilgrim i munnen!! Måste sluta skriva… Födelsedagspresent uppäten…NEJ!

Ja, rubriken är naturligtvis inte mina ord!! Däremot tror jag många oförstående, icke-kunniga vuxna tänker/säger så. Vuxna som är föräldrar till barn som blir ”störda” av de stökiga barnen i skolan, vuxna lärare och vuxna dumma i allmänhet. ”Bort med alla stökiga, jobbiga barn som bara förstör i skolan!”

Jag har tämligen god kännedom om många s k stökiga barn. Dessa barn utsätts dagligen för kränkningar i skolan. Kränkningarna består av lärare som saknar all kunskap om dessa barns problematik och som genom sitt agerande också gör ”de stökiga barnen” till lämpliga mobboffer bland andra elever.

Stökiga barn har ibland en diagnos – ibland inte. Det finns föräldrar som inte vill att barnet ska få diagnos för att barnet därmed stigmatiseras. Jag kan hålla med om det MEN en diagnos är enda sättet idag för att få minsta lilla hjälp från skolhåll och myndigheter.

”Hjälpen” består oftast i att barn med t ex ADHD förpassas till en lämplig skrubb eller källarlokal någonstans där de inte stör.
Den lokalen får de dela med barn med allehanda sociala problem och invandrarbarn som inte kan svenska språket.
Barnen med ADHD får den minst utbildade personalen – ofta en arbetslös person eller kanske en barnskötare som omplacerats. De som alltså ska agera lärare – saknar helt lärarutbildning och har heller ingen som helst utbildning i det aktuella funktionshindret. Att få en speciallärare finns inte på kartan!

Dessa ADHD-barn – med normal- eller överbegåvning – får idag i Sverige minimal undervisning. Detta trots att de har laglig rätt till 9-årig grundskola! Det heter att barn har skolplikt – d v s de måste gå i grundskolan. Det finns däremot ingen skolplikt åt andra hållet!!

Allt detta gör mig fruktansvärt upprörd! Och om allt detta har jag idag skrivit till skolminister Jan Björklund och KRÄVT ett svar. Jag har också bjudit in honom till ett personligt möte så vi kan diskutera problemen. Vi får se om han nappar.

När (om) han svarar – så ska ni få besked på denna blogg.

Nu ska jag fara iväg och klippa mig. Dottern säger att jag ser ut som en kvast. Hon har helt rätt!

Finns det fler än jag som har svårt att sova om nätterna? Finns det någon som hittat knep, fått någon medicin eller annan hjälp för att lyckas sova? Är det någon som har erfarenhet från Sömnkliniken på USÖ i Örebro?

Mina nätter gör mig tokig. P.g.a. all sömnbrist kan jag heller inte fungera på dagarna!
Så idag blir det bara detta lilla korta inlägg på min blogg – orken är slut.

Med inlägget följer en bön: DELA MED ER AV SÖMNTIPS!!

Tack och kram

”Idol” – i TV4 – vad är det för sorts program egentligen?? Och vilken typ av människor tittar på programmet??

”Idol” ska ta fram nya sångstjärnor – det är väl det man låtsas i alla fall. I själva verket är det ju ”vägen dit” som är själva programupplägget. Och ”vägen dit” betyder en massa programdelar där mer eller mindre begåvade unga människor framträder – till allmänt åtlöje (många av dom). Sen ska en jury såga de flesta av dessa ungdomar med diverse förolämpningar och hånfulla kommentarer – som sedan kvällstidningarna frossar i dagen efter. En ”riktigt dålig ung tjej eller kille” kan dan efter ses om och om igen på filmsnutt via kvällstidningar med feta rubriker om hur tjejen eller killen gjort bort sig.

Detta är enbart ett modernt gladiatorspel!!
Alla som tittar på detta borde skämmas!! Och TV4 kan sluta låtsas vara en seriös TV-kanal med denna sortens program!!

Titta på ungdomarnas ögon när de får ”domen” i TV!! Se bilderna dagen efter i kvällspressen när någon fallit i gråt. Istället för att känna sympati så ska man skratta och håna – och ”de riktigt dåliga” är hett stoff för skittidningarna!

Är det någon som funderat över hur dessa unga tjejer och killar mår efter att de skymfats och hånats i TV?? Hur de känner sig – och kanske känner långt efteråt?? De har trott på sig själva och gett allt i TV – och så blir konsekvensen av deras ungdomliga oförstånd – trakasserier och förakt såväl i TV som i kvällspressen.

Det är fullständigt absurt hur människor kan titta på Idol! Och det är djupt tragiskt med denna typ av program.
Jag skulle skämmas över att sitta i ”Idols” jury!! Fast då hade jag aldrig hamnat där förstås… De som sitter där vet precis vad som förväntas av dom. Förnedra så mycket som möjligt, härma och förlöjliga – helst dra till med något riktigt vidrigt som sen kan citeras om och om igen av kvällspressens hyenor.

Bojkotta ”Idol” och TV4!!