– handlar bloggen om idag. Och andra egenskaper inom autismspektret som inte tas på allvar…

En artikel i DN i söndags fick bloggaren att bli så här:

Anledningen? Jo, den här rubriken på artikeln:

”Alla lärare borde utbildas om adhd och autism”

VA!!?? Vad är det för sjuk rubrik??
Är det möjligen så att INGENTING har hänt på 20 år!!?? De 20 år som gått sen bloggaren kämpade i skolan för barn med ADHD!!

Då finns det bara ett ord:

HÄR kan outbildade lärare och andra läsa om ADHD på föreningen Attentions hemsida!

Bloggaren var faktiskt med när Attention bildades för 18 (!) år sedan. 18 år!! Och lärarna har inte snappat det hela än!!??

För drygt tre år sedan skrev bloggaren en personlig berättelse om en liten pojke med ADHD. Hur hans skolgång hade varit och den var milt sagt usel och undermålig!

Arboga Tidning vägrade ta in den som insändare med följande skäl, citat:
””Jag har valt att inte publicera din insändare, eftersom så många personer är involverade i texten.
Ansvarig utgivare anser att lärarna inte får pekas ut, vilket de indirekt blir eftersom staden är liten.”

Bloggaren hade INTE skrivit ut några namn!

(Arboga Tidning publicerade däremot en kränkande insändare med bloggarens fullständiga namn angivet några år senare. Då var det tydligen inga problem!
Tidningen vägrade be om bloggaren om ursäkt och anmäldes därför till Pressombudsmannen. Tidningen fälldes av PO!
Men DET är ju en helt annan historia – men bara så ni vet hur Arboga Tidning/Bbl/AT fungerar.)

Magazin24 hade däremot inga problem med att publicera bloggarens insändare.

HÄR kan ni läsa insändaren i bloggen från juni 2014 – den sanna berättelsen om hur en liten pojke behandlades i skolan.
Bilden här visar den lilla pojken vid Göteborgs universitet några år senare… Att han tog examen där har inget med hans grundskola att göra – tvärtom. Skolan sänkte honom men hans föräldrar slutade aldrig kämpa!

Vad bloggaren förstår pågår samma sorts sänkningar och kränkningar fortfarande i skolan. ”Elever med särskilt behov av stöd” – som det så tjusigt kallas (ord på ett papper utan praktisk betydelse i det verkliga skollivet!) – behandlas precis lika illa nu som för 20 år sedan!

= SANT!

Ingen skulle komma på idén att tvinga en blind att läsa! Eller en rullstolsbunden att bergsklättra!
”- Men kom igen nu!” Dom orden har barn och ungdomar med ADHD hört hur många gånger som helst! ”- Sluta krångla då! Sätt igång nu!” Och många fler och mindre trevliga versioner av okunnigt tjat…

Med rätt stöd kan du gå hur långt som helst! (Albert Einstein hade Aspergers syndrom)
Utan stöd i en inkompetent omvärld kan framtiden bli en inpassering till Kumlabunkern…

LÄS PÅ om ADHD och Aspergers syndrom! Attention är en sida – men det finns många fler! Autism & Aspergerförbundet hittar du HÄR! Ung och asperger – den sidan hittar du HÄR! 
Artikeln ur DN som bloggaren börjar med hittar du HÄR!

Skaffa kunskap om människor som är precis som du men som också har en del andra egenskaper.
Egenskaper som kan vara till stor fördel och nytta om man ser möjligheterna, inte bara problemen!

 En kommentar så till den förra bloggen om sorg och bedrövelser – nattsvart mörker och tårar.  När bloggaren blev sviken och lämnad av den man hon älskat i så många år rycktes mattan undan henne fötter.  Tårarna ville aldrig sluta rinna.

Men tiden gick och hon kom över det. Fann annan värme och kärlek!
MEN hon lovade sig själv en sak:  ALDRIG MERA GRÅTA ÖVER EN MAN!!
Och det löftet har hon hållit.

Sådana löften gäller dock inte barn. Vid sorger och tragedier där ens barn är inblandade då tar aldrig tårarna någonsin riktigt slut…

Men tårar för en man – no way!

HÄR kan du lyssna på CRY ME A RIVER – Joe Cockers legendariska version!

Come on, love
(Cry me a river)
Want you to cry
(Cry me a river)
Cry for me
(Cry me a river)

– Jag hatar sånna som du!!

Äckliga superoptimister – – som har en enda uppmaning till folk och det är att dom ska vara glada, njuta av livet – ja, verkligen LEVA!!

 – Vad är det för jävla uppmaning!?!?

 – Hur fan tror du man skulle vilja höra sån jävla skit när man mår hur dåligt som helst!?

När livet verkligen suger och man inte ens orkar med sig själv – än mindre beskäftiga hyperpositiva livsfreakar!!

 När man är förbannad orkar man bara inte med sånt jävla crap!! 
Och allra värst känns hånet
när man är riktigt, riktig ledsen…

Nu är det precis så. Allt är svart. Sorgernas sorger hänger över som tjocka svarta moln som vägrar lyfta och försvinna.

Hur blev det så? Vad händer??

*********

 Jo, livet kom emellan…

Livet är inte bara en dans på rosor, klackarna i taket och puss&kram hela tiden. 
Det är besvikelser och tårar också. Gräl och bitterhet. Ilska och ”jag ska aldrig förlåta”.
Och när något av det värsta händer och ens barn vänder sig bort från en då gryr aldrig morgonljuset. Då är det bara mörker…

Svarta dagar som de som pågår just nu. Dagar när man släcker ner, drar för, stänger in – med känslan att för evigt vilja stanna inne i sin bubbla.

När dagarna bara är tårar.
Gråta i kudden tills den är helt blöt och ögonen röda och igensvullna.
Men så försöker man öppna upp sina rödgråtna ögon för en stund och upptäcker då orden på kudden.
Den kudde som fått all sorg och alla tårar… ”All you need is love” – allt du behöver är kärlek.

Visst är det så. ALLT DU BEHÖVER ÄR KÄRLEK!

Och den finns ju där – bara du torkar dina tårar och ser den, känner den. Bara du tänker efter. Bara du vilar en stund och låter all sorg och smärta falna. Låter de svarta molnen sakta men säkert skingras så ska du se att den finns där – kärleken, värmen, omsorgen, tillgivenheten, trösten.

Dagens blogg är en terapiblogg – speciellt för bloggaren själv. Och hon har just kommit på att i köket på en hylla står en glasburk som hon i all sorg och bedrövelse glömt bort. ”HÄRLIGA HÄNDELSER 2017”.

Ja visst, året har varit fullt av härliga, lyckliga, underbara händelser! Så många att glasburken nästan är helt proppfull!

Vad vill den här bloggen då säga förutom den skrivterapi som gynnar bloggaren själv. Jo, att livet har många sidor. Att ta sorgerna likväl som glädjeämnena. Rid igenom stormen och känn sen att du klarat det hela bra.
Den blöta kudden torkar fort och dina ögon ler och skrattar snart igen. Du har klarat det här också och lärt dig något på köpet. Att du är stark! Att genom sorgsna dagar kan du uppleva de fina, soliga så mycket djupare och mer.

”- Nej, jag hatar inte sånna som dig. Det var bara en överreaktion när sorgen stockade sig i halsen, vreden nästan sprängde min skalle och tårarna aldrig ville sluta rinna… När det blev lite för mycket helt enkelt.”

VAR RÄDDA OM ER DÄR UTE! KRAM till alla som behöver och en särskild kram till mina älskade barn och till min älskling! Jag finns här alltid för er!

Hi stalker!!

Som fackligt ansluten till Unionen får bloggaren tidningen Kollega. Tidningens innehåll och inställning skiftar över tid – det kan bloggaren konstatera…

Det senaste numret, nr 6 2017, tar upp flirt!
Så här lyder rubriken över artikeln skriven av David Österberg, sidan 54 i nämnda tidning, citat:

”Regn, mörker och långa dagar – höstvardagen kan KÄNNAS TUNG. Men med en OSKYLDIG liten FLIRT på jobbet känns allt lättare. Det sprider POSITIV ENERGI, som även förbättrar arbetsklimatet.”

Tidningen Kollega kan du bläddra i på nätet HÄR!

Går man däremot tillbaka i tiden, till tidningen Kollegas nummer för december 2013, så är tonen en annan! ”Så här gör du (inte) på julfesten”, är rubriken på den artikeln med förmanande regler, numrerade 1 till 10 där de fyra första, förmodligen är de viktigaste att döma av prioriteringsordningen:

1 Drick måttligt…
2 Flirta inte med chefen…
3 Flirta inte med kollegor…
4 Flirta inte med personalen…

  Den artikeln är skriven av en kvinna – om det kan ha betydelse, Johanna Rovira, och artikeln hittar du HÄR!

 Bloggaren tycker att det är en aning pinsamt att en fackföreningstidning råder bot på såväl mörka höstdagar som dåligt arbetsklimat med orden:  ”Regn, mörker och långa dagar – höstvardagen kan KÄNNAS TUNG. Men med en OSKYLDIG liten FLIRT på jobbet känns allt lättare. Det sprider POSITIV ENERGI, som även förbättrar arbetsklimatet.”

Vem bestämmer vad som är EN OSKYLDIG LITEN FLIRT??
På kontoret?

När rörmokaren kommer för att fixa avloppet?

Den här bilden är ur ett nummer av tidningen Kollega från juni i år: Artikeln till bilden handlar om en tafsande chef och den ”flirten” framställs definitivt inte som något bra och föredömligt.

För att återgå till det senaste numret där flirtande anses som positivt är det Louise Scheele Ellings bok ”Flirt med livet” man utgår ifrån: (Bokens omslag).

Bokomslaget visar kvinnoben där man klart når långt upp mot låren. Som om det är helt OK och självklart att det är just det tjejer vill med flirt – eller??

 Såväl på kontoret som på verkstaden!

På sidan 65 i tidningen om flirt står det, citat:  ”Många träffar sin partner på jobbet”. Så mycket för den oskyldiga flirten för att lätta upp höstrusket alltså…

På samma sidan står också, citat: ”Chefer är mer negativa till jobbflirtande än svenskar i stort. De tycker också att det är mindre okey att flirta med underordnade än vad genomsnittssvensken tycker”.

Tacka fan för det! Chefen ska ju se till att folk jobbar och inte behöva jaga hånglande medarbetare i arkivet

-eller behöva hantera upprörda partners som definitivt inte uppskattar att mannen/kvinnan de sammanbor med flirtar på jobbet! 

Flirtande borde dessutom vara könsneutralt om det handlar om förbättring av arbetsmiljön.
Hur reagerar tjejen i kassan när kollegan Stina blinkar och flirtar? Och vad tycker verkstadskillen när nya kollegan Benke lägger armen om och tittar djupt i ögonen vid 9-fikat?

– Shit happens, som man säger, men en fackföreningstidning borde ha andra idéer om hur man förbättrar arbetsklimatet än att uppmana till flirtande…

Söker man på nätet efter vad som får människor att trivas på jobbet så kommer de här parametrarna upp:
Att känna att man kan bestämma över sitt eget jobb.
Att man får beröm och uppskattning för det man gör.
Att man får utvecklas och lära sig nya saker.
Att man har goda relationer till chefer och kollegor.

Och just detta med goda relationer är nog så viktigt för att trivas. Bloggaren tror inte att uppmaning till flirtande ökar trivseln. Jo, möjligen för några stycken kanske men kan nog annars vara rätt störande för omgivningen på fler än ett sätt…

FLIRT!  – hur definieras detta ord då? Enligt Synonymer.se

Wiktionary: ”lekfullt antyda eller visa sig erotiskt intresserad av någon genom ögonkontakt eller konversation.”

Googla på ordet flirt och du hittar mängder av tips på dejting – bl.a. ”Sveriges roligaste dejtingsajt”…och sidan ”Rådgivning” för ”singelliv och partnersök”…

Bloggaren tycker att det pågår alldeles för många övertramp mot särskilt kvinnor vad gäller ”flirtande” eller som många kanske anser – ”sexuella trakasserier”.
Kvinnor kan känna sig utsatta och män blir måltavlan. Det finns ett antal rabiata feminister som anser att ALLA män är sexister. Att uppmana till flirt på jobbet kan förmodligen göra det ännu svårare för män.

Är mannen en usling?
Eller är han ett ”feelgoodverktyg”??

Är det inte så att vi alla är människor som försöker kämpa på så gott vi kan!?

Att det handlar om respekt!

Bloggaren flirtar gärna men bara om hon har rejäla avsikter med flirtandet! Och dom avsikterna handlar definitivt inte om förbättrat arbetsklimat det kan hon försäkra!!

För övrigt kom just dessa tre smileys upp när bloggaren sökte på ”Flirting smileys”...